| Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan. |
Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap |
Kursplan |
| Filmberättande och analys A, 30 högskolepoäng | |||
| Story-telling in Film, Basic Course, 30 Credits | |||
| Kurskod: | MK1028 | Utbildningsområde: | Tekniska området Humanistiska området |
|---|---|---|---|
| Huvudområde: | Medie- och kommunikationsvetenskap | Högskolepoäng: | 30 |
| Ämnesgrupp (SCB): | Medie- o kommunikationsvetenskap | ||
| Utbildningsnivå: | Grundnivå | Fördjupning: | G1N |
| Inrättad: | 2010-11-09 | Senast ändrad: | 2012-03-27 |
| Giltig fr.o.m.: | Höstterminen 2012 | Beslutad av: | Prefekt |
Mål för utbildning på grundnivå
Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.
(1 kap. 8 § högskolelagen)
Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska den studerande kunna
- beskriva grunderna i dramateori
- redogöra för grundläggande narrationsteori i film
- ge exempel på olika sorters berättande i filmhistorien och kunna förklara hur de är historiskt bundna
- identifiera filmgenrer i olika medier
- ange några grundläggande premisser i genreteori
Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska den studerande kunna
- välja lämplig teori och metod för analys av olika former av film
- analysera olika sorters film ur narrativt perspektiv
- analysera filmmanus ur narrativt perspektiv
- analysera olika sorters film ur genreperspektiv
- analysera filmmanus ur genreperspektiv
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska den studerande kunna
- diskutera och värdera filmkanonbildningen i filmvetenskap
- jämföra och värdera olika estetiska teoriers möjligheter och begränsningar
Delkurs 1: Filmhistoria och filmanalys med betoning på narrationsteori, 15 hp (Film History and Analysis with Focus on Narration, 15 credits)
På kursen görs nedslag i den globala filmhistorien, med fokus på den konstnärligt intressanta spelfilmen och dokumentärfilm, och med fokus på hur filmer tar form och fungerar som berättelser. Som en upptakt och bakgrund till förståelsen av filmhistoria undersöks dramateori och dramahistoria. Berättande förstås i vid mening och inbegriper även filmer som har dokumenterande, övertygande eller informerande syften. Inom ramen för delkursen introduceras studenten till narrativ analys av både film och filmmanus.
Delkurs 2: Genreteori och analys, 15 hp (Theory and Analysis of Genre, 15 credits)
Film kan ha olika syften, den visas i olika medier och sammanhang. På den här kursen undersöks film som mångfacetterat fenomen, exempelvis som spelfilm, dokumentär, reklamfilm, och för digital distribution i olika program och format. Teorier och metoder för analys av genrer introduceras och prövas. Inom ramen för delkursen övar studenten på analys av både film och filmmanus utifrån genreteori.
Delkurs 1:
Undervisningen bedrivs genom föreläsningar, filmvisningar, seminarier, enskilda övningar och gruppövningar. Övningar och seminarier är obligatoriska.
Delkurs 2:
Undervisningen bedrivs genom föreläsningar, filmvisningar, seminarier, enskilda övningar och gruppövningar. Övningar och seminarier är obligatoriska.
Vid frånvaro från obligatoriskt undervisningstillfälle beslutar examinator om ersättningsuppgift eller om studenten ska göra om momentet vid ett senare kurstillfälle.
Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.
För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).
Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.
Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Grundläggande behörighet.
För ytterligare information se universitetets antagningsordning.
Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.
För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.
Betyg på hel kurs
För att få betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på delkurser om sammanlagt 22,5 högskolepoäng.
Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den.
Komplettering för godkänt betyg
Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på examinationen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringsuppgiften ska lämnas in till läraren inom den tidsram som examinator anger.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Delkurs 1: Obligatorisk litteratur
Delkurs 1: Tillkommer 1-2 manus (ca 200 sidor).
Delkurs 2: Tillkommer 3-4 manus (ca 400 sidor) och ca 100 sidor litteratur.