Kurser efter ämnesområden läsåret 2018/2019

KULTURGEOGRAFI


Vad menas med globaliseringsprocesser? Vad driver dem? Hur förändras födelsetalen i olika länder i världen och vilka konsekvenser får det? Hur uppstår boendesegregation i städerna? Vem eller vilka har makten över planeringen i städerna? När, och av vem, upplevs rummet som farligt? Hur ser flyttströmmarna mellan stad och landsbygd ut? Vem är det som flyttar? Varför är den ekonomiska tillväxten större i vissa regioner och mindre i andra? Vad menas med Geografiska Informationssystem (GIS) och hur används det? Detta är exempel på frågor som ställs i kulturgeografi.
   I kulturgeografi studeras människan i relation till platser och regioner. Platser och regioner är viktiga eftersom de utgör arenor för människors vardagsliv och företags och organisationers verksamhet. Förhållanden på olika platser och i olika regioner formas dels av lokala förhållanden, dels av globala processer. Detta leder till att människors levnadsvillkor varierar mellan olika platser, regioner och delar av världen. Två perspektiv som återkommer i ämnets olika delar är dels miljöperspektivet, om hur människors (ut)nyttjande av naturresurser ibland leder till miljöproblem, dels genusperspektivet, om skillnader mellan kvinnors och mäns relationer till platser och regioner.
  Undervisningen ges huvudsakligen i form av problembaserat lärande (PBL).


GRUNDNIVÅ

Fördjupning: G1N
Kulturgeografi, grundkurs, 30 högskolepoäng

Fördjupning: G1E
Kulturgeografi, fortsättningskurs, 30 högskolepoäng

Fördjupning: G2E
Kulturgeografi, kandidatkurs, 30 högskolepoäng

Fördjupning: GXX
Det svenska samhällets geografi, 7,5 högskolepoäng