Handelshögskolan vid Örebro universitet

Kursplan

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen)

Kursens övergripande mål är att studenten skall ha kunskap om personalekonomi som ämnesområde och hur detta kan kopplas till personaladministration samt tolkas utifrån organisatoriskt såväl som samhällsekonomiskt perspektiv.

Efter genomgången kurs skall studenten ha:
- grundläggande kunskaper om personalekonomi som ämnesområde
- grundläggande kunskaper om personalekonomi och dess koppling till ämnesområdena kalkylering och redovisning
- färdigheter i att genomföra personalekonomiska beräkningar och grundläggande kunskaper om vilka grundvalar sådana vilar på
- fördjupade kunskaper om organisationsbeteende för att ge underlag för kritisk granskning av personalekonomins grunder
- fördjupade kunskaper om hur internationell konkurrens och ekonomisk integration påverkar förutsättningar för arbetsmarknad och personaladministration
- grundläggande kunskaper om samhällsekonomiska effekter av tillämpad personalekonomi
- grundläggande kunskaper om vetenskapliga metoder i syfte att kunna genomföra ett självständigt arbete och förmåga att kommunicera resultatet därav.

PERSONALEKONOMINS UTGÅNGSPUNKTER:
Utgångspunkten i detta avsnitt vilar på ekonomi som hushållning av begränsade resurser och att detta även skulle innefatta resursen personal. Inledningsvis diskuteras det personalekonomiska området med en uppdelning i personalekonomi och personalekonomiska beräkningar. Inom detta avsnitt blir det av vikt att diskutera områdena redovisning och kalkylering.

Redovisning diskuteras utifrån dess syfte och utformning. Redovisningens centrala modeller och begrepp och på vilket sätt personalen synliggörs i företagens redovisning diskuteras.

Kalkyleringens utgångspunkter diskuteras samt vad som skiljer den från redovisningen. Centrala modeller för kalkylering kommer att behandlas med utgångspunkt i alternativkostnadsbegreppet och detta sedan överfört till självkostnadskalkylering, bidragskalkylering och investeringskalkylering.


PERSONALEKONOMISKA BERÄKNINGAR:
Under detta avsnitt diskuteras olika syn på beslutsfattande. Tonvikt läggs vid att diskutera den rationella beslutsmodellen som en utgångspunkt vid bedömning av ekonomiska effekter och som utgångspunkt för mänskligt beteende. Olika kalkyler diskuteras och exemplifieras för att påvisa möjligheter och svårigheter att kalkylera på det personalekonomiska området.


REKRYTERINGSEKONOMI:
Denna del är riktat mot ett av de avgränsade områdena inom ämnet personalekonomi som handlar om att beräkna kostnader för personalomsättning och rekrytering. En diskussion förs om de konsekvenser som kan förväntas uppstå i organisationen vid personalomsättning och rekrytering som är möjliga att synliggöra och ta med i en personalekonomisk beräkning inom detta område.
Återkommande problem för kalkylerna som diskuteras i detta avsnitt handlar om hur en befattning kan värderas. Under avsnittet kommer en fördjupad diskussion att föras om värdebegreppet när det handlar om personal.


UTBILDNINGSEKONOMI:
Inom detta avsnitt diskuteras möjligheter till att identifiera uppoffringar kopplade till en utbildningssatsning och sedan sätta detta sätts i relation till förtjänsterna som en utbildning kan tänkas leda till.
Investeringsbegreppet intar en central plats. En fördjupad diskussion förs med avseende på skillnader mellan kalkylmässig och redovisningsmässig hantering av investerings- och avskrivningsbegreppet.

ARBETSMILJÖEKONOMI:
Inom detta avsnitt diskuteras inledningsvis organisatoriska utgångspunkter för en god arbetsmiljö i termer av arbetsorganisation, arbetsledning och organisationskultur. Här diskuteras hur dessa förändrats historiskt och i vilken mån organisationer kan avgränsas i förhållande till samhället och individen.
Vidare diskuteras kalkylens roll och utifrån det hur arbetsmiljö kan avspeglas i personalekonomiska beräkningar.


AVVECKLINGSEKONOMI:
Inom detta avsnitt kommer diskussioner att föras om kalkylens möjligheter som beslutsstöd i situationer som berör organisationer med övertalig personal. Även möjligheten att identifiera och värdera konsekvenser som en grund för en kalkyl.
De organisatoriska och psykologiska effekterna av en avveckling av delar av eller hela verksamheter kommer att diskuteras utifrån ett grupp- och individperspektiv.


PERSONALEKONOMISK REDOVISNING:
Detta avsnitt behandlar möjligheten att utveckla den redovisning vi känner igen idag till att även omfatta personalekonomiska aspekter. Detta med avseende på såväl den interna verksamhetsstyrningen som den externa redovisningen.

Diskussion förs om tillämpningar både inom affärsdrivande företag, offentlig förvaltning likväl som inom idrottsföreningar.


PERSONALEKONOMINS MÖJLIGHETER OCH GRÄNSER:
Detta kursavsnitt används till en genomgång av mer forskningsnära diskussioner kring de områden som diskuterats tidigare i kursen. Här behandlas olika konsekvenser av att använda personalekonomiska beräkningar och diskussionen kommer att beröra följande:
" Gränser för det kalkylerbara på det personalekonomiska området?
" Personalekonomiska kalkyler och exaktheten!
" Personalekonomiska kalkyler som beslutsunderlag.
" Personalekonomiska kalkyler och etik!

Inom detta kursavsnitt kommer även en sammanställning av den forskning som pågått inom det personalekonomiska området att göras av deltagarna.

SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE:
Den sista delen på kursen kommer att ägnas åt ett självständigt arbete som ligger inom personalekonomin med en utgångspunkt i det nationalekonomiska området alternativt det företagsekonomiska. Som en grund för det självständiga arbetet kommer forskningsmetod att behandlas. Detta i syfte att studenten i sitt arbete kan ta ställning till metodfrågor som uppkommer under det självständiga arbetet.

Inom det personalekonomiska området skall studenten själv identifiera ett problemområde och formulera ett problem. Som avslutning på detta kursavsnitt kommer studenten att presentera och försvara sitt arbete på ett seminarium.

Undervisningen är webbaserad och bedrivs i form av presentationer, där läraren strukturerar och problematiserar med utgångspunkt från kurslitteraturen samt gruppövningar där studenterna diskuterar och redovisar sina ställningstaganden till olika problem. Handledning sker över Internet. Lärarna publicerar en studiehandledning, med läsanvisningar och intressanta frågeställningar till varje kursavsnitt.

Under kursens gång kommer det även att genomföras seminarier där studenterna redovisar sina diskussioner och lösningar på förelagda uppgifter. Det självständiga arbetet kommer att behandlas på ett seminarium i slutet av kursen där studenten förväntas att dels försvara sitt eget arbete tillika kritiskt granska ett annat arbete.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Om inte annat är föreskrivet i kursplanen ska, enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen [HF], betyg sättas på en genomgången kurs. Betyget skall bestämmas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator).

Som betyg ska, enligt 6 kap. 19 § [HF], användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd, om inte högskolan föreskriver annat betygssystem.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Arbetsmarknadsteknik med personaladministration A, 30 högskolepoäng.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

På kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
För betyget Godkänd krävs att alla examinationsmoment har bedömts som Godkända.
För betyget Väl Godkänt krävs att minst tre av de fem examinationsmomenten bedömts som Väl Godkända och de övriga bedömts som Godkända.


Kurslitteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

För all litteratur är det den senaste upplagan som gäller.
Artiklar (samhällsekonomi) max 300 sidor.
Artiklar (övrigt) max 200 sidor.
Övrig litteratur i kursmomentet för självständigt arbete väljs i samråd med lärare.

Se denna kursplan som PDF