Handelshögskolan vid Örebro universitet

Kursplan

Mål för utbildning på avancerad nivå

Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå,
- ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
- utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
- utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.

(1 kap. 9 § högskolelagen)

Kunskap och förståelse

Den studerande skall efter genomgången kurs
- ha kunskaper om olika länders redovisningssystem och internationella likheter och skillnader i redovisningen
- kunna diskutera reglering och standardisering inom den internationella redovisningen
- känna till och kunna tillämpa olika teoretiska utgångspunkter inom redovisningen för värdering och ställningstaganden i frågor rörande redovisningens roll, praktik och utformning
- kunna redogöra för olika alternativa principer för värdering av tillgångar och skulder och argumentera för användningen av dessa i olika sammanhang
- ha fördjupad kunskap om olika sätt att betrakta och studera extern redovisning, i syfte att själv kunna följa kunskapsutvecklingen på området
- ha fördjupad förståelse för redovisning i sin kontext.

Färdighet och förmåga

Studenten ska efter genomgången kurs ha
- fördjupad förmåga att identifiera och analysera problem som berör den externa redovisningens utformning och innehåll, ur ett nationellt och internationellt perspektiv
- förmåga att värdera redovisningspraxis utifrån olika teoretiska utgångspunkter och motivera val inom redovisningen utifrån en kontextuell förståelse av redovisningens funktioner
- förmåga att kommunicera vetenskapliga resultat såväl skriftligt som muntligt.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- reflektera och analysera redovisningens roll och betydelse i ett ekonomiskt, socialt, politiskt och etiskt sammanhang
- reflektera över intressen och normer inom redovisningen och samhälleliga konsekvenser av redovisningen som praktik
- reflektera över begreppet värde utifrån olika teoretiska perspektiv.

För att kunna identifiera och analysera aktuella redovisningsproblem behandlar kursen redovisningens utveckling, likheter och skillnader ur ett nationellt och internationellt perspektiv. För att uppnå en fördjupad förståelse av redovisning som fenomen används olika teoretiska perspektiv.

Kursen omfattar följande teman
- redovisningens historia
- teoretiska utvecklingslinjer och framväxten av redovisningens föreställningsram
- nationella och internationella institutioners framväxt och betydelse för redovisningens reglering
- aktuella redovisningsproblem
- aktuell forskning inom externredovisning utifrån olika teoretiska perspektiv.

Kursens teman avhandlas i tre delmoment som vart och ett examineras genom obligatoriska seminarier.

Delmoment 1 behandlar teoretiska utvecklingslinjer och redovisningsproblem avseende värdering och val av redovisningsformer.

Delmoment 2 behandlar redovisningens historik och internationella dimensioner i förhållande till nationella.

Delmoment 3 behandlar generella redovisningsproblem och ger studenterna möjlighet att fritt reflektera över redovisning i ett ekonomiskt, socialt, politiskt och etiskt sammanhang.

Undervisningen bedrivs i form av

- Föreläsningar där läraren strukturerar materialet, problematiserar och exemplifierar med utgångspunkt från kurslitteraturen. Föreläsningarna har huvudsakligen en orienterande karaktär, som syftar till att underlätta studenternas egen kunskapsinhämtning inför seminarier.

- Seminarier, där olika frågeställningar inom kursens ram diskuteras. Inför varje seminarium specificeras en huvudfrågeställning som grund för diskussionen.

Tre seminarier är obligatoriska. Under dessa examineras respektive delmoment genom inlämningsuppgifter som studenterna redovisar muntligt och skriftligt. Dessa inlämningsuppgifter genomförs i mindre grupper enligt anvisningar i lektionsplan.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

Slutbetyg
Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). För kursbetyget Godkänd krävs att samtliga inlämningsuppgifter är bedömda som minst godkända. För kursbetyget Väl Godkänd krävs att minst två av inlämningsuppgifterna är bedömda som väl godkända och att resterande inlämningsuppgift är bedömd som godkänd.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Företagsekonomi, grundkurs, 30 högskolepoäng, Företagsekonomi fortsättningskurs, 30 högskolepoäng och 15 högskolepoäng på kandidatnivå i företagsekonomi alternativt Företagsekonomi, grundkurs, 30 högskolepoäng, Företagsekonomi fortsättningskurs, 30 högskolepoäng och kurs på kandidatnivå i annat huvudområde om 30 högskolepoäng där 15 högskolepoäng självständigt arbete ingår. Dessutom krävs Svenska B/Svenska 3.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Restuppgifter ska fullgöras snarast enligt lärares anvisning.

Undervisning kan komma att hållas på engelska.


Kurslitteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

Ytterligare litteratur, max 250 sidor, tillkommer i form av artiklar och årsredovisningar.

Se denna kursplan som PDF