Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan. |
|
Kursplan |
Folkhälsovetenskap, Arbetslivshälsa, 7,5 högskolepoäng | |||
Public Health Sciences, Health in Working Life, 7.5 Credits |
Kurskod: | FH004G | Utbildningsområde: | Vårdområdet |
---|---|---|---|
Huvudområde: | Folkhälsovetenskap | Högskolepoäng: | 7,5 |
Ämnesgrupp (SCB): | Folkhälsovetenskap | ||
Utbildningsnivå: | Grundnivå | Fördjupning: | G1F |
Inrättad: | 2014-11-27 | Senast ändrad: | 2015-10-08 |
Giltig fr.o.m.: | Vårterminen 2016 | Beslutad av: | Prefekt |
Mål för utbildning på grundnivå
Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.
(1 kap. 8 § högskolelagen)
Den studerande skall efter avslutad kurs kunna
Kunskap och förståelse
- definiera centrala begrepp och analysera olika perspektiv på hälsans bestämningsfaktorer i arbetslivet.
Färdighet och förmåga
- beskriva det aktuella hälsoläget för den förvärvsarbetande befolkningen i Sverige avseende genus, demografiska och socioekonomiska faktorer
- redogöra för den historiska trenden för hälsa i den arbetande befolkningen i Sverige
- diskutera hälsorelaterade problem i arbetslivet
- genomföra en arbetsplatsanalys som beskriver människors hälsoförutsättningar och behov i relation till organisation och teknik samt fysisk och psykosocial arbetsmiljö.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- relatera olika definitioner av centrala begrepp till tänkbara scenarier avseende hälsans villkor i arbetslivet
- problematisera sjukskrivningstal och arbetsrelaterad (o)hälsa såväl nationellt som internationellt.
Inom ämnet folkhälsovetenskap studeras människors hälsotillstånd och dess förändringar över tid och fördelning i befolkningen. Det innebär att man analyserar de olika faktorer som inverkar på människors hälsa samt hur man kan påverka hälsoutvecklingen och minska skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället. Exempel på skillnader i livs- och arbetsvillkor som karaktäriserar olika grupper kan vara kön, ålder, etnisk och kulturell bakgrund, funktionsnedsättning, sexuell identitet eller socioekonomisk situation. Dessa grundläggande villkor bearbetas i kursen.
- svensk folkhälsopolitik och arbetsmiljörätt för ökad hälsa i arbetslivet
- arbetslivets aktörer i förhållande till centrala begrepp som arbetslinje, arbetsförmåga, inkluderande arbetsliv
- hälsans fördelning i arbetslivet utifrån ålder, genus, socioekonomi, funktionsnedsättning och etnisk bakgrund
- människans samspel med teknik, fysisk och psykosocial arbetsmiljö i förhållande till arbetsorganisation och ledarskap
- nationella och internationella jämförelser avseende (o)hälsa i arbetslivet.
Självstyrda studier, föreläsningar, seminarier, arbetsplatsanalys, gruppövningar, litteratursökning, fältstudier samt verksamhetsnära utvecklingsarbete.
Undervisningen skall i möjligaste mån skapas i samverkan mellan lärare och studenter och erbjuda möjligheter till såväl teoretisk som
praktisk bearbetning av innehållet.
Kursen skall bedrivas på sådant sätt att både kvinnor och mäns erfarenheter och kunskaper synliggörs och utvecklas.
Kursmaterial och kursinformation publiceras på den webbaserade inlärningsmiljön Blackboard. På Blackboard finns även möjlighet för kommunikation mellan lärare och studenter.
Obligatoriskt deltagande i seminarier, workshops och praktiska moment.
Vid frånvaro från obligatoriska moment beslutar delkursansvarig/examinator hur det obligatoriska momentet ska tas igen.
Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.
För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).
Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.
Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Folkhälsovetenskap A, 30 högskolepoäng eller motsvarande.
För ytterligare information se universitetets antagningsordning.
Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.
För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.
Kursspråket är svenska, men undervisning på engelska, danska eller norska kan förekomma.
För att erhålla betyget Väl Godkänd (VG) på hel kurs krävs VG på minst 4 högskolepoäng
Kursen ges som en valbar delkurs inom Hälsoutvecklarprogrammet.
Kursen avslutas med en kursvärdering. Högskoleförordningen, 1 kap 14§
Denna kurs ger ej behörighet till fortsättningskurser inom ämnet folkhälsovetenskap.
Övergångsbestämmelser
Om kursen genomgår sådana förändringar som är så omfattande att studenten inte kan examineras i enlighet med denna kursplan så anordnas möjlighet till särskilda examinationer i enlighet med universitetets lokala riktlinjer. Information om examinationstillfällena (inklusive fullgörande av obligatoriska moment) publiceras på avsedd plats på universitetet hemsida.
Obligatorisk litteratur
- Viss litteratur används inte i sin helhet.
- Artiklar och vetenskapliga publikationer tillkommer.
- Litteraturen utgörs alltid av den senaste upplagan. Om en senare upplaga än den angivna finns, läses denna.