Denna kursplan har ersatts av en nyare version. |
Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2013 [Visa] |
![]() |
Kursplan |
Folkhälsovetenskap A, 30 högskolepoäng | |||
Public Health Sciences, Basic Course, 30 Credits |
Kurskod: | FH1001 | Utbildningsområde: | Vårdområdet |
---|---|---|---|
Huvudområde: | Folkhälsovetenskap | Högskolepoäng: | 30 |
Ämnesgrupp (SCB): | Folkhälsovetenskap | ||
Utbildningsnivå: | Grundnivå | Fördjupning: | G1N |
Inrättad: | 2006-11-01 | Senast ändrad: | 2012-03-26 |
Giltig fr.o.m.: | Höstterminen 2012 | Beslutad av: | Prefekt |
Mål för utbildning på grundnivå
Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.
(1 kap. 8 § högskolelagen)
Delkurs 1
Kunskap och förståelse
- definiera och redogöra för begreppen folkhälsovetenskap, (o)hälsa, salutogenes, hälsofrämjande och förebyggande
- redogöra för nationella och internationella mål för folkhälsan
Färdighet och förmåga
- diskutera hälsoutveckling utifrån olika antaganden och teorier om hälsa och ohälsa
- sammanfatta och presentera folkhälsans och folkhälsoarbetets historik och utveckling i Sverige
Värderingssätt och förhållningssätt
- jämföra folkhälsovetenskapliga begrepp, teorier och antaganden om (o)hälsa och salutogenes
- relatera olika människors uppfattningar om hälsa till olika definitioner och teorier om hälsa
- diskutera hur hälsobegreppet uppfattas och behandlas inom olika kulturer
- jämföra nationella och internationella mål för folkhälsan
Delkurs 2
Kunskap och förståelse
- redogöra för olika sökvägar för att finna svensk och internationell information och forskning inom folkhälsoområdet
- beskriva de kvalitativa (hermenutiska) och kvantitativa (positivistiska) vetenskapsteoretiska traditionernas ansatser och historia
- redogöra för skillnaden mellan olika begrepp inom epidemiologi och statistik
- redogöra för vetenskapliga kvalitetsbegreppen såsom validitet och reliabilitet
- beskriva grundläggande hälsoekonomiska begrepp och analysmetoder
Färdighet och förmåga
- hitta vetenskaplig och annan litteratur i olika databaser
- identifiera en vetenskaplig artikel
- tillämpa grunder i vetenskapligt skrivande
- Beskriv forskningsprocessen
Värderingssätt och förhållningssätt
- diskutera grundläggande skillnader mellan kvalitativ och kvantitativ metod
- diskutera det forskningsetiska regelverket
- diskutera olika metoder för hälsokartläggning
- identifiera och diskutera vad som krävs för att kunna genomföra en hälsokartläggning i ett mångkulturellt samhälle
Delkurs 3
Kunskap och förståelse
- beskriva de vanligaste folksjukdomarna nationellt och internationellt
- sammanfatta hur samspelet mellan hälsa, livsvillkor och levnadsvanor utgör förutsättningar för en hållbar utveckling i samhället
Färdighet och förmåga
- redogöra för och diskutera den ojämlika fördelningen av hälsan lokalt, nationellt, europeiskt och globalt
- uppvisa förmåga att läsa och förstå internationella publikationer inom kunskapsområdet
- undersöka livsvillkoren för olika grupper inom ett geografiskt område
- identifiera hälsoproblem och beskriva målgrupper och aktörer inom ett geografiskt område
Värderingssätt och förhållningssätt
- identifiera, beskriva, värdera och diskutera (folk)hälsans olika bestämningsfaktorer och betydelsen av olika gruppers livsvillkor
Delkurs 4
Kunskap och förståelse
- redogöra för det goda samtalet och dess villkor
- redogöra för relationen mellan kommunikation och lärande inom hälsopedagogik
- redogöra för och diskutera modeller för hälsoutveckling, motiverande samtal och beteendeförändring i grupp
- förstå hur olika antaganden om hälsa och ohälsa får betydelse för val och genomförande av interventioner
Färdighet och förmåga
- organisera och planera för hälsoutveckling med stöd av modeller och interventioner samt beskriv målgrupper och arenor för detta
- genomföra motiverande samtal och gruppinterventioner med syfte att stötta individer och grupper till beteendeförändring
- identifiera och särskilja olika aktörers bidrag till kursens interventionsmetoder
- identifiera vilka situationer i kursens interventionsmetoder som kräver etiska överväganden
- planera och genomföra muntliga och skriftliga presentationer i syfte att kunna argumentera för ett hälsofrämjande perspektiv
Värderingssätt och förhållningssätt
- problematisera skillnaderna mellan befolknings- och individperspektiv.
- argumentera för val av modeller och interventioner för hälsoutveckling samt identifiera resurser och problem
- reflektera över i vilka situationer som det egna och andras lärande sker
diskutera egen förståelse, färdighet och förmåga inom kursens kunskapsområde samt identifiera det egna behovet av vidare kunskap
Folkhälsovetenskapen studerar hälsotillståndet och dess förändringar och fördelning i befolkningen. Folkhälsovetenskapen studerar också de faktorer som inverkar på hälsan samt hur man påverkar hälsoutvecklingen och klyftorna i hälsa mellan olika grupper i samhället. Exempel på livsvillkor som karaktäriserar olika grupper kan vara kön, ålder, etnisk och kulturell bakgrund, funktionshinder, sexuell identitet eller socioekonomisk situation. Dessa livsvillkor bearbetas i kursens samtliga delkurser.
Samtliga delkurser innehåller också
- informationshantering
- skrivande enligt vetenskaplig struktur
- etiska överväganden
Delkurs 1. Introduktion till folkhälsovetenskap, 7 högskolepoäng
Introduction to Public Health Science
- centrala begrepp och perspektiv avseende hälsa och folkhälsovetenskap
- mål för folkhälsan
- folkhälsohistorik
Delkurs 2. Folkhälsovetenskapliga metoder, 6 högskolepoäng
Methods in Public Health Sciences
- kunskapssyn och vetenskapligt perspektiv
- informationshantering
- metoder för att följa hälsoutvecklingen i befolkningen, epidemiologi
- forskningsetik
- forskningsmetodik
- centrala begrepp och perspektiv avseende statistik, demografi och epidemiologi
- deskriptiv epidemiologi
- deskriptiv statistik
- hälsoekonomi
Delkurs 3. Folkhälsans bestämningsfaktorer, 10 högskolepoäng
Determinants of Public Health
- centrala begrepp och perspektiv
- hälsostatus, sjukdomslära och bestämningsfaktorer
- statistik, demografi och epidemiologi
- sambanden mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsoutfall i befolkningen
Delkurs 4. Folkhälsans teori och praktik I, 7 högskolepoäng
The Theory and Practice of Public Health I
- lärande och hälsopedagogik
- kommunikation
- interventionsmetodik och förändringsarbete
- samverkanskompetens och omvärldsanalys
- yrkesetik
Självstyrda studier,studiegrupper, föreläsningar, seminarier, workshops, portfolio samt litteratursökning.
Kursmaterial och kursinformation publiceras på den webbaserad inlärningsmiljön Blackboard. På Blackboard finns även möjlighet för kommunikation mellan lärare och studenter.
Undervisningen skall i möjligaste mån skapas i samverkan mellan lärare och studenter och erbjuda möjligheter till såväl teoretisk som praktisk bearbetning av innehållet. Kursen skall bedrivas på sådant sätt att både kvinnor och mäns erfarenheter och kunskaper synliggörs och utvecklas.
Obligatoriskt deltagande i seminarier, handledarledda studiegrupper och workshops.
Vid frånvaro från obligatoriska moment beslutar delkursansvarig/examinator hur det obligatoriska
momentet ska tas igen.
Kursspråket är svenska, men undervisning och litteratur på engelska, danska och norska kan förekomma.
Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.
För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).
Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.
Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Grundläggande behörighet samt Matematik B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 5).
För ytterligare information se universitetets antagningsordning.
Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.
För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.
För att erhålla betyget Väl Godkänd (VG) på hel kurs krävs VG på minst 14 högskolepoäng.
Kursen är obligatorisk i Hälsoutvecklarprogrammet och kan läsas som friståendekurs.
Kursen avslutas med en kursvärdering. Högskoleförordningen, 1 kap 14§
Övergångsbestämmelser
-
Obligatorisk litteratur
Delkurs 1. Introduktion till folkhälsovetenskap
Europeiska unionens officiella tidning
Inrättandet av ett gemenskapsprogram för åtgärder på hälsoområdet (2008-2013). Europaparlamentets och rådets beslut nr 1350/2007/EG, 23 oktober 2007. 11 sidor
http://ec.europa.eu/health-eu/index_sv.htm
Milleniummålen: www.un.org/milleniumgoals/
Delkurs 2. Folkhälsovetenskapliga metoder
Stora sökguiden:
http://www.oru.se/Universitetsbiblioteket/Hjalp/Stora-Sokguiden/
- Viss litteratur används inte i sin helhet.
- Artiklar och vetenskapliga publikationer tillkommer.
- Litteraturen utgörs alltid av den senaste upplagan. Om en senare upplaga än den angivna finns, läses denna.