Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap
Kursplan
| Denna kursplan har ersatts av en nyare version. |
| Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2019 [Visa] |
|
Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap |
Kursplan |
| Genusvetenskap, grundkurs, 30 högskolepoäng | |||
| Gender Studies, Basic Course, 30 Credits | |||
| Kurskod: | GE001G | Utbildningsområde: | Samhällsvetenskapliga området |
|---|---|---|---|
| Huvudområde: | Genusvetenskap | Högskolepoäng: | 30 |
| Ämnesgrupp (SCB): | Genusstudier | ||
| Utbildningsnivå: | Grundnivå | Fördjupning: | G1N |
| Inrättad: | 2014-12-11 | Senast ändrad: | 2018-03-27 |
| Giltig fr.o.m.: | Höstterminen 2018 | Beslutad av: | Prefekt |
Mål för utbildning på grundnivå
Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.
(1 kap. 8 § högskolelagen)
Kunskap och förståelse
Den studerande ska efter avslutad kurs kunna redogöra för
- centrala genusvetenskapliga begrepp, perspektiv och diskussioner, och
- hur kön/genus, i samspel med andra identitets- och maktdimensioner, organiserar och har organiserat arbete, familj, sexualitet och politik.
Färdighet och förmåga
Den studerande ska efter avslutad kurs kunna
- jämföra genusvetenskapliga begrepp, perspektiv och forskningsresultat,
- tillämpa genusvetenskapliga begrepp, perspektiv och forskningsresultat på olika empiriska områden, och
- använda sig av vetenskaplig referensteknik på en grundläggande nivå.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs visar den studerande förmågan att
- diskutera hur genusforskning skiljer sig från åsiktsbildning om kön/genus,
- utifrån olika kriterier kunna skilja mellan god och mindre god vetenskaplig argumentation, och
- söka och värdera information som grund för kunskapsbildning och förståelse.
Delkurs 1
Introduktion till det genusvetenskapliga forskningsfältet, 7,5 högskolepoäng
Delkursen introducerar grundläggande begrepp och teoribildningar inom det genusvetenskapliga ämnesområdet med betoning på kön, makt och politik. I delkursen behandlas särskilt feministiska idétraditioner och kritisk mansforskning.
Delkurs 2
Arbetets villkor, 7,5 högskolepoäng
Varför betraktas lönearbete som arbete medan hemarbete, hushållsarbete och omsorgsarbete ofta ses som en annan typ av aktivitet? På vilka sätt har fördelningen av lönearbete respektive hemarbete betydelse för ojämlika förhållanden i människors liv? Varför är vissa yrken kvinnodominerade och andra mansdominerade? Hur har migration påverkat arbetskraften och den numer transnationella arbetsmarknaden?
Delkursen ger en orientering i villkoren för människor på arbetsmarknaden i Sverige historiskt och idag. Den visar att arbetsmarknaden bland annat är utformad utifrån människors köns-, klass, och etnicitetsbakgrund. Delkursen problematiserar hur kön, etnicitet, klass och sexualitet villkorar och görs i arbetsorganisationer och hur detta får konsekvenser för människors utvecklingsmöjligheter på arbetet och i det övriga livet. Delkursen undersöker också hur hemarbetet förhandlas och fördelas i parrelationer, och hur fördelningen av hemarbetet både kan utmana och återskapa samhälleliga könsmaktrelationer.
Delkurs 3
Kön, makt och sexualitet, 7,5 högskolepoäng
Sexualitet uppfattas ofta som något naturligt och privat. Samtidigt är sexualitet något som regleras och normeras juridiskt, politiskt, socialt och kulturellt. Sexualitet inbegriper maktordningar som ofta underordnar kvinnor och som normaliserar vissa praktiker och identiteter medan andra ses som avvikande. Inte sällan är sexualitet förknippat med våld. Delkursen ger en översiktlig orientering i hur sexualitetens praktiker, diskurser och institutioner både formar och formas av könade maktrelationer, historiskt och i nutid. Här beaktas även hur kön och sexualitet kan förstås ur ett intersektionellt perspektiv, med hänsyn till bland annat klass och etnicitet.
Delkurs 4
Kön, makt och politik, 7,5 högskolepoäng
Vad som räknas som politik eller ett politiskt problem är inte självklart. Ett exempel på detta är hur synen på mäns våld mot kvinnor har förändrats från ett privat (icke)problem till att ses som ett akut och globalt folkhälso- och jämställdhetsproblem. Delkursen problematiserar politikbegreppets och politikens gränsdragningar: vad är och vem gör politik? Den tar upp jämställdhetsprojektets framväxt - från jämställdhet till mångfald till institutionaliseringen av intersektionalitet - och feministisk kritik av detta. Vidare behandlas könsmärkningen av policyområden och representation, det vill säga frågor om vem och vad som (kan) representeras politiskt. Slutligen behandlas kvinnors organisering, från gräsrötter till EU-tjänstemän till hashtags.
Genomgående används intersektionella perspektiv för att problematisera kön, makt och politik. Delkursen ger därmed exempel på hur grundläggande feministisk teori kan användas som analysverktyg för att förstå och kritiskt granska aktuell politik.
Delkursernas ordning kan komma att ändras.
Undervisning kan ske genom föreläsningar, grupparbeten, seminarier, onlineseminarier samt individuell och gruppvis handledning.
Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.
För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).
Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.
Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Betyg på hel kurs
För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 22,5 högskolepoäng.
För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Grundläggande behörighet.
För ytterligare information se universitetets antagningsordning.
Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.
För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.
Om kursen genomgår sådana förändringar som är så omfattande att studenten inte kan examineras i enlighet med denna kursplan så anordnas möjlighet till särskilda examinationer i enlighet med universitetets lokala riktlinjer. Om det blir aktuellt kommer institutionen att informera berörda studenter.
Referenslitteratur
De tidskriftsartiklar där ingen länk anges finns att ladda ner via universitetsbiblioteket alternativt som papperstidskrift.
Delkurs 1-4: Litteratur om ca 100 sidor kan tillkomma.
Se denna kursplan som PDF