Institutionen för beteende- social- och rättsvetenskap

Kursplan

Mål för utbildning på avancerad nivå

Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå,
- ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
- utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
- utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.

(1 kap. 9 § högskolelagen)

Efter genomgången kurs förväntas studenten besitta fördjupade kunskaper rörande:
- Rättshistoria, juridisk teori- och metodlära och allmän rättslära;
- olika juridiska aktörsroller och processuella perspektiv;
- relevanta internationella aspekter av rätten.

Vidare skall studenten besitta en självständig förmåga att kritiskt och flexibelt kunna:
- tillämpa sina fördjupade kunskaper;
- söka svar på kursens frågeställningar och utreda relaterade problemkomplex;
- reflektera över rätt, rättsväsende och rättsvetenskap i ett utifrånperspektiv;
- analysera och värdera framställningar av olika juridiskt och rättsvetenskapligt slag.

Kursens huvudsakliga mål är att i en kurs sammanfatta olika aspekter av rättsstudiet som inte behandlas specifikt, utan endast översiktligt/introducerande, på juristutbildningens materiellrättsliga kurser. Utgångspunkten är svensk rätt och den svenska rättstraditionen sett i ett internationellt perspektiv. Kurslitteraturen är anpassad efter denna målsättning och kommer därför att utgöras av såväl svensk som utländsk litteratur samt i förekommande fall utländska rättskällor.

På juristprogrammet följs ett antal stråk som återkommer i en eller annan form under utbildningen (såväl inom varje enskild kurs om möjligt som inom ramen för olika terminers övergripande teman). De stråk som skall återkomma inom ramen för juristutbildningen är: perspektiv och kritik (exempelvis historiska utvecklingsperspektiv, strukturell kritik såsom genus och klass, rättsekonomi samt diverse andra utifrånperspektiv på juridiken); processuella perspektiv, processrätt och retorik, samt; europeiska och internationella aspekter avseende rättsordningen. På kursen Rättshistoria och allmän rättslära tas de rättshistoriska, rättsfilosofiska och kritiska stråken upp till en fördjupad behandling i avsikt att med utgångspunkt från tidigare kunskaper tillsammans med teori- och metodfrågor skapa en juridiskt koherent helhetsförståelse av rätten som ett samhällsfenomen och juridiken som en teknik eller vetenskap.

Till en följd av kursens målsättningar innehåller kursen Rättshistoria och allmän rättslära ämnesmässigt ett antal olika moment som är avsedda att vara integrerade med varandra. Utifrån sedvanlig rättslig klassificering utgörs de huvudsakliga momenten av allmän rättslära och rättshistoria, vilka belyses främst med utgångspunkt från olika rättsfilosofiska frågeställningar samt juridisk teori- och metodlära. Ny kunskap kan även förmedlas i fråga om materiell rätt, men denna får i sammanhanget sägas vara av underordnad betydelse; kursen handlar främst om att tillägna sig kunskap om, och reflektera över, rätt och juridik, juridisk teori- och metodlära, juristens förhållningssätt, olika aspekter av juristrollen, rättens möjligheter i samhället och liknande bredare frågeställningar.

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och seminarier, antingen på svenska eller engelska. Lärandemålen examineras genom en eller flera obligatoriska PM-uppgifter, seminarieuppgifter samt individuell tentamen.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (B), Icke utan beröm godkänd (Ba) eller Med beröm godkänd (AB).

De examinerande momenten kan komma att genomföras på engelska.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Grundnivån om 180 högskolepoäng inom Juristprogrammet ska ha slutförts med godkänt resultat.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

- Kursen ingår i Juristprogrammet och kan således inte sökas som fristående kurs.

Rätt till komplettering på kursen Rättshistoria och allmän rättslära:
Student som blivit underkänd på PM (provkod 0110) och seminarieuppgift (provkod 0131) har rätt att, under den termin studenten är registrerad på kursen, komplettera uppgiften för godkänt betyg (B).

Dispens från tregradig betygskala enligt rektorsbeslut (148/2005).


Övergångsbestämmelser

Kurs som har upphört eller väsentligt förändrats till innehåll eller omfattning kan tenteras vid tre tillfällen inom 12 till 18 månader efter det att förändringen genomförts.

Obligatorisk litteratur

Obligatoriskt kompendiematerial och material i elektronisk form (om högst 800 sidor) tillkommer enligt kursansvarigs bestämmande och anslås eller anvisas till på Blackboard.

I litteraturlistan angivna böcker läses enligt kursansvarigs anvisningar. Litteraturen läses i den senaste upplagan. Finns senare upplaga än vad som ovan anges, läses den senare upplagan.

Se denna kursplan som PDF