Institutionen för beteende- social- och rättsvetenskap

Kursplan

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen)

Studenten ska efter avslutad kurs ha förvärvat grundläggande kunskaper i förvaltningsrätt, straffrätt och processrätt. Studenten ska genom studierna ha tillägnat sig bra förståelse för ämnesområdena och förmåga att använda juridisk metod för att kunna definiera, analysera och lösa problem inom respektive ämnesområde med ett kritiskt förhållningssätt samt med internationella perspektiv. Studenten ska vidare efter särskilda övningar ha förvärvat goda färdigheter i föredragnings- och argumentationsteknik.

Studenten ska vidare ha förvärvat grundläggande kunskaper avseende relevant forskning inom förvaltningsrätt, straffrätt och processrätt samt rättspolitiska diskussioner inom respektive ämnesområde. Därutöver studenten ha bra förståelse för de tre rättsområdenas betydelse i samhället.

Delkurs 1 Förvaltningsrätt

Efter avslutad kurs ska studenten ha förvärvat grundläggande kunskaper om, förståelse för samt förmåga att analysera frågor som rör allmän förvaltningsrätt avseende:
- regler om handläggning, utredning och beslutsfattande
- besvärsprocessen med viss förvaltningsprocess samt
- offentlighet och sekretess.
Studenten ska vidare ha förvärvat goda kunskaper om sammanhanget mellan den allmänna och den speciella förvaltningsrätten samt ha grundläggande kunskaper om ett eller två områden inom den speciella förvaltningsrätten. Studenten ska också ha förvärvat kunskaper och förståelse för samt förmåga att analysera frågor inom kommunalrätten som berör områden som kommuners organisation, styrning, driftsformer och kompetens. Studenten ska också ha erhållit grundläggande kunskaper om relevant forskning inom den allmänna förvaltningsrättens område i vid mening samt förståelse för de rättspolitiska diskussioner av betydelse nationellt och internationellt.

Delkurs 2 Straffrätt

Studenten ska med utgångspunkt i straffrättens regelverk och straffrättsliga metoder för lagtolkning och rättstillämpningen, efter avslutad kurs ha förvärvat goda kunskaper om, förståelse för samt förmåga att analysera frågor om :
a) straffrättens allmänna del (dvs. exempelvis brottsbeskrivningsenlighet, uppsåt-, medverkan- och förstadier till brott),
b) straffrättens speciella del (de specifika brotten) samt
c) det straffrättsliga påföljdssystemet.

Studenten ska vidare ha grundläggande kunskaper vad avser relevant kriminologisk forskning, aktuella kriminalpolitiska diskussioner av betydelse för straffrätten samt grundläggande kunskaper om straffrättens internationella dimension. Därtill ska studenten ha en bra förståelse för straffrättens betydelse i samhället och straffrättens verktyg. Slutligen ska studenten, med utgångspunkt i den straffrättsliga metoden, ha förmåga att identifiera, analysera och presentera lösningar på straffrättsliga problem utifrån ett kritiskt förhållningssätt.

Delkurs 3 Processrätt

Efter avslutad kurs ska studenten med utgångspunkt i civil- och straffprocessrättens regelverk, metoder för lagtolkning och rättstillämpningen inom områdena ha förvärvat goda kunskaper om, förståelse för samt förmåga att analysera frågor om:
a) processuella begrepp och principer,
b) processuella grund- och specialfrågor inom såväl civil- och straffprocess samt alternativ rättskipning,
c) processuella institut inom civil- och straffprocessrätten samt
d) processrättens internationella dimensioner.

Studenten ska vidare ha grundläggande kunskaper vad avser relevant processrättslig forskning och aktuella processrättsliga rättspolitiska diskussioner av betydelse för processrätten. Därtill ska studenten ha en bra förståelse för processrättens betydelse i samhället och processrättens verktyg. Slutligen ska studenten, med utgångspunkt i den processrättsliga metoden, kunna identifiera och lösa processrättsliga problem utifrån ett kritiskt förhållningssätt. Studenten ska vidare kunna kommunicera processrättsliga frågor med omvärlden i tal och skrift på ett begripligt sätt med hög precision.

Kursen bryts ned i följande delkurser:
Delkurs 1 Förvaltningsrätt 15 hp
Delkurs 2 Straffrätt 15 hp
Delkurs 3 Processrätt 15 hp

Gemensamt för kursen är att särskilt fokus läggs på begreppen rättsstat och rättssäkerhet samt hur dessa begrepp tolkas inom olika delar av den offentliga rätten i bred bemärkelse. Målsättningen är även att studera gällande rätt ur ett historiskt och kritiskt perspektiv samt att sätta in den nationella rätten i ett internationellt sammanhang. Tyngd läggs dessutom vid processuella frågor i vilka retoriska moment ingår.

Delkurs 1 Förvaltningsrätt 15 hp (Administrative Law, 15 higher education credits)

Delkursen börjar med att behandla den allmänna förvaltningsrättens grunder där regler om beslutsförfarandet och förvaltningsprocess behandlas liksom besvärsprocessen samt extraordinära besvärsmedel. Därefter studeras offentlighet och sekretess samt myndigheters ansvar och kontroll av myndigheter. Ett eller två områden inom den speciella förvaltningsrätten behandlas som exempel på förhållandet mellan den allmänna och den speciella förvaltningsrätten. Inom ramen för
kommunalrätten behandlas kommuners organisation, verksamhetsformer, kommuners kompetens samt kontroll över kommunerna.

Delkurs 2 Straffrätt 15 hp (Criminal Law, 15 higher education credits)

Straffrätten inleds med en redogörelse för grundläggande begrepp och principer samt en straffrättshistorisk översikt. Därefter behandlas straffrättens allmänna del och straffrättens speciella del och då främst de specifika brotten. Rörande den speciella delen behandlas både den centrala straffrätten i Brottsbalken och vissa delar av den s.k. speciella straffrätten (straffrättsliga författningar utanför Brottsbalken). Därefter behandlas det straffrättsliga påföljdssystemet, straffrättens internationella dimension och aktuella kriminalpolitiska och andra diskussioner av betydelse för straffrätten.

Delkurs 3 Processrätt 15 hp (Procedure Law 15 higher education credits)

Delkursen omfattar både civil- och straffprocessen i sin helhet. Civil- och straffprocessrättens
utmärkande processprinciper, särdrag, centrala institut och grundläggande rättigheter behandlas. Därutöver studeras domarens roll samt de olika rättssubjekten och deras roll inom civil- och straffprocessen. Till sist behandlas huvudförhandlingen i under- och överrätt inklusive rättsmedlen vid prövning av civil- och straffrättsliga frågor samt bevisföring och bevisvärdering. Därtill studeras alternativ tvistelösning. Processrättens internationella aspekter finns i fokus genom hela kursen.

Undervisningen bedrivs genom föreläsningar, seminarier, processpel och casemetodik med rollspel samt feedback av inlämnade uppgifter. Delar av undervisningen är obligatorisk.

Under förvaltningsrätten bedrivs undervisningen genom föreläsningar och seminarier. Möjlighet till feedback på inlämnade uppgifter finns.

Under straffrätten ska studenterna skriva en obligatorisk PM.

Under processrätten äger seminarier rum. Till dem ska studenterna förbereda tilldelade uppgifter. Studenterna ska även individuellt författa en obligatorisk PM på vilken feedback ges. Obligatoriska rättegångsspel äger också rum. Arbetet med detta sker både individuellt och i grupp.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (B), Icke utan beröm godkänd (Ba) eller Med beröm godkänd (AB).

Kursens avslutande betyg räknas fram på följande sätt. När en student klarat av de obligatoriska momenten samt erhållit godkänt (minst 50 % av skrivningspoängen) på samtliga tre skriftliga tentamina, adderas erhållna poäng. Denna summa jämförs sedan med det maximala antal poäng som de tre tentamina sammanlagt kan ge.

För att erhålla betyget B, krävs 50 % av sammanlagda maxpoäng. För att erhålla betyget Ba, krävs 65 % och för att erhålla betyget AB, krävs 80 %. Betygsgränserna på respektive delkurs är identiska med betygsgränserna för helkursbetyget.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Rättens grunder, 30 hp och Privaträtt, 30 hp.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Kursen ingår i Juristprogrammet och utgör utbildningens fjärde och halva femte termin.
Kursen kan endast läsas som programkurs och kan således inte sökas som fristående kurs.

Dispens från tregradig betygskala enligt rektorsbeslut (148/2005).


Övergångsbestämmelser

Kurs som har upphört eller väsentligt förändrats till innehåll eller omfattning kan tenteras vid tre tillfällen inom 12 till 18 månader efter det att förändringen genomförts.

Delkurs 1: Obligatorisk litteratur

Litteraturen läses i den senaste upplagan. Om en senare upplaga än vad som anges ovan finns, läses denna.

Delkurs 3 Processrätt
- Seminariematerialet omfattande ca 500 sidor anges i början av kursen på Blackboard.
- Samtliga obligatoriska artiklar på delkursen ingår i:
Ervo, Laura, Nylund, Anna (editors) (2014)
The Future of Civil Litigation, Access to Courts and Court-annexed Mediation in the Nordic Countries, Springer.

Se denna kursplan som PDF