Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan. |
|
Kursplan |
Kriminologi I, 30 högskolepoäng | |||
Criminology I, 30 Credits |
Kurskod: | KR700G | Utbildningsområde: | Samhällsvetenskapliga området |
---|---|---|---|
Huvudområde: | Kriminologi | Högskolepoäng: | 30 |
Ämnesgrupp (SCB): | Kriminologi | ||
Utbildningsnivå: | Grundnivå | Fördjupning: | G1N |
Inrättad: | 2014-12-17 | Senast ändrad: | 2018-04-03 |
Giltig fr.o.m.: | Höstterminen 2018 | Beslutad av: | Prefekt |
Mål för utbildning på grundnivå
Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.
(1 kap. 8 § högskolelagen)
Delkurs 1: Introduktion till kriminologi, 7,5 hp
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- Redogöra för vad kriminologi är och hur kriminologi som vetenskap har växt fram.
- Redogöra för och tillämpa kunskap om centrala kriminologiska perspektiv och teorier på verklighetstrogna fall och situationer.
- Jämföra och kontrastera olika kriminologiska perspektiv och teorier med varandra, med särskilt fokus på integrativ kriminologi.
- Redogöra för relationen mellan kriminologiska perspektiv, teorier och kriminalpolitik.
- Exemplifiera betydelsen av kön, etnicitet och ålder i relation till kriminalitet och kriminologiska teorier.
- Redogöra för, problematisera och använda sig av kriminalstatistik.
Delkurs 2: Vetenskaplig metod med kriminologisk inriktning I, 7,5 hp
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- Redogöra för olika vetenskapsteoretiska perspektiv och dess relation till forskningsansatser som används i kriminologi.
- Redogöra för forskningsprocessens moment och begrepp inom kvalitativ och kvantitativ forskning.
- Ge exempel på och argumentera för, hur kvalitativa och kvantitativa metodansatser kan besvara olika frågeställningar inom det kriminologiska fältet.
- Redogöra för centrala etiska principer och överväganden i forskning om och på människor.
- Redogöra för vad ett vetenskapligt förhållningssätt inom kriminologin innebär.
- Söka och sammanställa kunskap på vetenskaplig nivå för personer utan specialkunskaper inom området.
Delkurs 3: Risk- och skyddsfaktorer: Brott och otrygghet, 7,5 hp
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- Redogöra för vad begreppen risk- och skyddsfaktorer för brott och otrygghet innebär och hur kunskap om dessa faktorer kan användas i riskbedömningar av olika former av brott, samt i brottspreventiva och trygghetsfrämjande arbete.
- Redogöra för hur risk- och skyddsfaktorer kan utläsas från kriminalstatistik och från olika uppgifter om förhållanden som är relaterad till brott och otrygghet.
- Redogöra för olika typer och kategorier av risk- och skyddsfaktorer för kriminalitet, återfall i kriminalitet och otrygghet samt hur risk- och skyddsfaktorer kan vara olika mellan könen och i olika åldrar.
- Förklara hur kriminologiska teorier, speciellt integrativa teorier och risk- och skyddsfaktorer, relaterar till varandra.
- Tillämpa och värdera kunskap om risk- och skyddsfaktorer för kriminalitet, återfall i kriminalitet och otrygghet på verklighetstrogna fall och situationer.
Delkurs 4: Introduktion till brottsprevention och trygghetsfrämjande arbete, 7,5 hp
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- Redogöra för vad evidens-/kunskapsbaserad brottsprevention och trygghetsfrämjande arbete innebär i praktiken.
- Redogöra för olika aktörers roller och brottsprevention och trygghetsfrämjande arbete, samt kunna tillämpa denna kunskap på verkliga fall och situationer.
- Redogöra för hur straff och behandling kan fungera som brottspreventiva åtgärder.
- Redogöra för olika sätt som brottsförebyggande och trygghetsfrämjande insatser kan utvärderas på.
- Söka, värdera och skriftligt sammanställa vetenskaplig information om brottspreventiva eller trygghetsfrämjande insatser.
- Argumentera för och emot brottspreventiva och trygghetsfrämjande insatsers lämplighet utifrån olika situationer och målgrupper, samt värdera egna, andras och samhällets ståndpunkter kring brottspreventiva och trygghetsfrämjande insatser.
Kursen syftar till att studenten ska förvärva sig grundläggande kunskaper om kriminologi med integrativ och tillämpad inriktning. Kursen behandlar teorier och forskning om varför människor begår brott och teorier och forskning om otrygghet, risk- och skyddsfaktorer för brott och otrygghet, grundläggande forskningsmetodik, samt en orientering i olika brottspreventiva och trygghetsfrämjande perspektiv och strategier. Fokus är genomgående på att studenten ska träna sig i förmågan att tillämpa den förvärvade kunskapen på verkliga fall och situationer.
Delkurs 1: Introduktion till kriminologi, 7,5 hp
Kursen ger grundläggande kunskaper om kriminologi med integrativ och tillämpad inriktning och behandlar inom kriminologin centrala begrepp, teorier och forskningsområden om varför människor begår brott. I kursen behandlas även evidens-/kunskapsbaserad kriminologi.
Delkurs 2: Vetenskaplig metod med kriminologisk inriktning I, 7,5 hp
Kursen ger grundläggande kunskaper i vanligt förekommande forskningsmetoder, både kvalitativa och kvantitativa, inom det kriminologiska fältet, samt om olika förutsättningar för vetenskaplig kunskapsproduktion.
Delkurs 3: Risk- och skyddsfaktorer: Brott och otrygghet, 7,5 hp
Kursen ger grundläggande kunskaper om begreppen risk- och skyddsfaktorer vad gäller brott och otrygghet samt om hur dessa faktorer relaterar till kriminologiska teorier, särskilt integrativa teorier samt om hur kunskapen om risk- och skyddsfaktorer kan tillämpas i praktik.
Delkurs 4: Introduktion till brottsprevention och trygghetsfrämjande arbete, 7,5 hp
Kursen ger grundläggande kunskaper om centrala begrepp relevanta för brottsprevention och trygghetsfrämjande arbete, inklusive evidens- och kunskapsbaserad brottsprevention, samt olika nivåer och inriktningar av brottsprevention och trygghetsfrämjande arbete. Kursen behandlar också straff och behandling som brottspreventiva åtgärder.
Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och gruppuppgifter. Flera moment är obligatoriska och specificeras i början av respektive delkurs.
Hela eller delar av kursen kan komma att ges på engelska.
Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.
För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).
Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.
Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Betyg på hel kurs:
För betyget G på kursen krävs att samtliga examinerande moment är examinerade med betyget G och att samtliga obligatoriska moment genomförts. För betyget VG på kursen krävs betyget VG på totalt 15 hp av kursens delkurser samt lägst betyget G på samtliga andra examinationer och att alla obligatoriska moment genomförts. Betyget U innebär att en eller flera examinationer bedömts med U och/eller att inte alla obligatoriska moment genomförts.
För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Grundläggande behörighet.
För ytterligare information se universitetets antagningsordning.
Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.
För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.
Rätten till förnyad examination
1. Den som har blivit underkänd vid examination har rätt till omexamination. I normalfallet erbjuds omexamination en viss tid efter ordinarie examinationstillfälle. Under augusti månad ges möjlighet att examinera samtliga examinerande moment som getts under läsåret.
2. Kurs som upphört eller väsentligt förändrats till sitt innehåll eller i sin omfattning kan examineras vid tre tillfällen inom 18 månader efter att förändringen genomförts.
3. Studerande som har underkänts vid examination vid två tillfällen för viss delkurs eller del av delkurs har rätt att hos prefekten begära att annan examinator utses.
4. Den som fått betyget Godkänd på viss examination får inte omexamineras för att få betyget Väl godkänd.
5. Om tidsgräns angivits för inlämning av hemtentamen/hemuppgift kommer för sent inlämnade svar ej att bedömas och studenten hänvisas till omexaminationen.
Skriftliga examinerande arbeten ska skickas in via det av Örebro universitet föreskrivna plagiatkontrollsystemet.
Övergångsbestämmelser
Se under Övriga föreskrifter, punkt 2 under Rätten till förnyad examination.
Obligatorisk litteratur
Tillägg och kommentarer till litteraturlistan
Delkurs 1: Artiklar och annat material, max 500 sidor, tillkommer som obligatorisk litteratur.
Delkurs 2: Artiklar och annat material, max 500 sidor, tillkommer som obligatorisk litteratur.
Delkurs 3: Artiklar och annat material, max 1000 sidor, tillkommer som obligatorisk litteratur.
Delkurs 4: Artiklar och annat material, max 1000 sidor, tillkommer som obligatorisk litteratur.
Part 1: Articles and other material, maximum 500 pages, will be added as mandatory literature.
Part 2: Articles and other material, maximum 500 pages, will be added as mandatory literature.
Part 3: Articles and other material, maximum 1000 pages, will be added as mandatory literature.
Part 4: Articles and other material, maximum 1000 pages, will be added as mandatory literature.