Institutionen för beteende- social- och rättsvetenskap

Kursplan

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen)

Delkurs 1: Integrativ teori och forskning om orsaker till brott, 7,5 hp
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- Redogöra för och tillämpa integrativa teorier för att förklara en persons kriminalitetsutveckling.
- Redogöra för förutsättningarna för integrativa teoriers framväxt och fokus.
- Exemplifiera betydelsen av kön, etnicitet och ålder i relation till kriminalitet och integrativa kriminologiska teorier.
- Redogöra för hur integrativa kriminologiska teorier kan tillämpas i brottsprevention.
- Söka och sammanställa aktuell och relevant integrativ forskning om orsaker till att personer begår brott.
- Jämföra och kontrastera olika integrativa teorier mot varandra.

Delkurs 2: Vetenskaplig metod med kriminologisk inriktning II, 15 hp
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- Redogöra för och reflektera över relationen mellan olika vetenskapsteoretiska perspektiv och dess relation till olika forskningsansatser som används i kriminologi.
- Redogöra för, använda och motivera val av kvalitativa såväl som kvantitativa datainsamlings- och analysmetoder inom det kriminologiska fältet.
- Söka aktuell och relevant kunskap på vetenskaplig nivå inom det kriminologiska fältet samt identifiera behov av ytterligare kompetens inom området.
- Planera, genomföra och presentera kvalitativa samt kvantitativa vetenskapliga arbeten i kriminologi.
- Reflektera över olika etiska överväganden vid genomförandet av vetenskapliga studier inom det kriminologiska fältet.
- Värdera egna såväl som andras vetenskapliga arbeten inom det kriminologiska fältet.

Delkurs 3: Viktimologi, 7,5 hp
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- Redogöra för, tillämpa och värdera viktimologiska teorier, forskning samt problemområden på olika grupper av brottsoffer.
- Planera en brottsofferundersökning samt reflektera kring olika för- och nackdelar med olika sätt att mäta utsatthet för brott.
- Redogöra för och diskutera hur viktimologisk kunskap kan användas i brottsprevention och trygghetsskapande arbete.
- Redogöra för, bedöma och diskutera olika konsekvenser som brott kan leda till för olika grupper av brottsoffer.
- Beskriva, bedöma och föreslå olika former av emotionellt och juridiskt stöd som olika grupper av brottsoffer har.
- Identifiera och reflektera kring brottsoffers behov och rättigheter i relation till olika delar av rättsprocessen.

Kursen syftar till att studenten ska förvärva sig fördjupade kunskaper om integrativa teorier, viktimologi (brottsoffer) samt olika vetenskapliga metoder inom det kriminologiska fältet. Fokus är genomgående på att studenten ska träna sig i förmågan att tillämpa den förvärvade kunskapen på verkliga fall och situationer.

Delkurs 1: Integrativ teori och forskning om orsaker till brott, 7,5 hp
Kursen ger fördjupade kunskap om integrativa teorier och forskning om orsaker till brott. I kursen beskrivs centrala integrativa teorier.

Delkurs 2: Vetenskaplig metod med kriminologisk inriktning II, 15 hp
Kursen ger fördjupade kunskaper om vanligt förekommande forskningsmetoder inom kriminologin, både kvalitativa och kvantitativa.

Delkurs 3: Viktimologi, 7,5 hp
Kursen ger fördjupade kunskaper om viktimologi med fokus på vilka konsekvenser olika typer av brott kan få, hur olika grupper av människor drabbas av brott, innebörden av föreställningar om offer och offerskap samt vilka behov och rättigheter brottsoffer har.

Undervisning sker i form av föreläsningar, seminarier och gruppuppgifter. Vissa moment är obligatoriska och specificeras i början av respektive kurs. Vid eventuell frånvaro från obligatoriskt moment beslutar delkursansvarig lärare om ersättningsuppgift eller om studenten ska göra om momentet vid ett senare kurstillfälle.
Hela eller delar av kursen kan komma att ges på engelska.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

Betyg på hel kurs:
För betyget G på kursen krävs att samtliga examinerande moment är examinerade med betyget G och att samtliga obligatoriska moment genomförts. För betyget VG på kursen krävs betyget VG på 17,5 hp av kursens delkurser samt lägst betyget G på samtliga andra examinationer och att alla obligatoriska moment genomförts. Betyget U innebär att en eller flera examinationer bedömts med U och/eller att inte alla obligatoriska moment genomförts.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kriminologi A eller Kriminologi I om minst 22,5 högskolepoäng.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Rätten till förnyat prov
1. Den som har blivit underkänd har rätt till omtentamen. I normalfallet erbjuds omtentamen viss tid efter ordinarie tentamen. Omtentamen efter vårterminens sista tentamenstillfälle och uppsamlingsprov inför höstterminen ges vid ett och samma provtillfälle i augusti.
2. Kurs som upphört eller väsentligt förändrats till sitt innehåll eller i sin omfattning kan tenteras vid tre tillfällen inom 18 månader efter att förändringen genomförts.
3. Studerande som har underkänts i prov vid två tillfällen för viss delkurs eller del av delkurs har rätt att hos prefekt begära att en annan lärare utses att bestämma betyg.
4. Den som fått betyget Godkänd på visst prov får inte tentera om för att få betyget Väl godkänd.
5. Om tidsgräns angivits för inlämning av hemtentamen/hemuppgift kommer för sent inlämnade svar ej att bedömas, utan ny tentamen/uppgift ges.


Övergångsbestämmelser

Se under Övriga föreskrifter, punkt 2 under Rätten till förnyat prov.

Referenslitteratur

Delkurs 1: Artiklar och annat material, max 500 sidor, tillkommer som obligatorisk litteratur.
Delkurs 2: Artiklar och annat material, som väljs av studenten i relation till PM-uppgiftens syfte och frågeställningar max 500 sidor, tillkommer som obligatorisk litteratur.
Delkurs 3: Artiklar och annat material, max 500 sidor, tillkommer som obligatorisk litteratur.

Se denna kursplan som PDF