Institutionen för beteende- social- och rättsvetenskap

Kursplan

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen)

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

Delkurs 1: Vetenskaplig metod med kriminologisk inriktning II, 15 hp
- Redogöra för och reflektera över relationen mellan olika vetenskapsteoretiska perspektiv och dess relation till olika forskningsansatser som används i kriminologi.
- Redogöra för, använda och motivera val av kvalitativa såväl som kvantitativa datainsamlings- och analysmetoder för vetenskapliga arbeten inom det kriminologiska fältet.
- Söka och värdera aktuell och relevant kunskap på vetenskaplig nivå inom det kriminologiska fältet samt identifiera behov av ytterligare kunskap inom området.
- Planera, genomföra och presentera kvalitativa samt kvantitativa vetenskapliga arbeten i kriminologi.
- Reflektera över olika etiska överväganden vid genomförandet av vetenskapliga studier inom det kriminologiska fältet.
- Värdera egna såväl som andras vetenskapliga arbeten inom det kriminologiska fältet.

Delkurs 2: Integrativ teori och forskning om orsaker till brott, 7,5 hp
- Redogöra för och tillämpa integrativa teorier för att förklara en individs kriminalitetsutveckling.
- Redogöra för förutsättningarna för integrativa teoriers framväxt och fokus.
- Exemplifiera betydelsen av sociodemografiska faktorer i relation till kriminalitet och integrativa kriminologiska teorier.
- Redogöra för hur integrativa kriminologiska teorier kan tillämpas i brottsprevention.
- Söka och sammanställa aktuell och relevant integrativ forskning om orsaker till att personer begår brott.
- Jämföra och kontrastera olika integrativa teorier mot varandra.

Delkurs 3: Viktimologi, 7,5 hp
- Redogöra för, tillämpa och värdera viktimologiska teorier, forskning samt problemområden på olika grupper av brottsoffer.
- Planera en brottsofferundersökning samt reflektera kring olika för- och nackdelar med olika sätt att mäta utsatthet för brott.
- Redogöra för och diskutera hur viktimologisk kunskap kan användas i brottsprevention och trygghetsskapande arbete.
- Redogöra för och reflektera kring olika konsekvenser som brott kan leda till för olika grupper av brottsoffer.
- Redogöra för, reflektera kring och föreslå olika former av stöd- och hjälpinsatser inom det viktimologiska fältet.

Kursen syftar till att studenten ska förvärva sig fördjupade kunskaper om olika vetenskapliga metoder inom det kriminologiska fältet, integrativa teorier samt viktimologi (brottsoffer). Fokus är genomgående på att studenten ska träna sig i förmågan att tillämpa den förvärvade kunskapen på verkliga fall och situationer.

Delkurs 1: Vetenskaplig metod med kriminologisk inriktning II, 15 hp
Kursen ger fördjupade kunskaper om vanligt förekommande forskningsmetoder inom kriminologin, både kvalitativa och kvantitativa.

Delkurs 2: Integrativ teori och forskning om orsaker till brott, 7,5 hp
Kursen ger fördjupade kunskap om integrativa teorier och forskning om orsaker till brott. I kursen beskrivs centrala integrativa teorier.

Delkurs 3: Viktimologi, 7,5 hp
Kursen ger fördjupade kunskaper om viktimologi med fokus på vilka konsekvenser olika typer av brott kan få, hur olika grupper av människor drabbas av brott, innebörden av föreställningar om offer och offerskap samt vilka behov och rättigheter brottsoffer har.

Undervisning sker i form av föreläsningar, seminarier och gruppuppgifter till arbete i grupp. Vissa moment är obligatoriska och specificeras i början av respektive kurs.

Hela eller delar av kursen kan komma att ges på engelska.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

Betyg på hel kurs:
För betyget G på kursen krävs att samtliga examinerande moment är examinerade med betyget G och att samtliga obligatoriska moment genomförts. För betyget VG på kursen krävs betyget VG på 15,5 hp av kursens delkurser samt lägst betyget G på samtliga andra examinationer och att alla obligatoriska moment genomförts. Betyget U innebär att en eller flera examinationer bedömts med U och/eller att inte alla obligatoriska moment genomförts.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

22,5 högskolepoäng från Kriminologi I, 30 högskolepoäng eller Kriminologi A, 30 högskolepoäng.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Rätten till förnyad examination
1. Den som har blivit underkänd vid examination har rätt till omexamination. I normalfallet erbjuds omexamination en viss tid efter ordinarie examinationstillfälle. Under augusti månad ges möjlighet att examinera samtliga examinerande moment som getts under läsåret.
2. Kurs som upphört eller väsentligt förändrats till sitt innehåll eller i sin omfattning kan examineras vid tre tillfällen inom 18 månader efter att förändringen genomförts.
3. Studerande som har underkänts vid examination vid två tillfällen för viss delkurs eller del av delkurs har rätt att hos prefekten begära att annan examinator utses.
4. Den som fått betyget Godkänd på viss examination får inte omexamineras för att få betyget Väl godkänd.
5. Om tidsgräns angivits för inlämning av hemtentamen/hemuppgift kommer för sent inlämnade svar ej att bedömas och studenten hänvisas till omexaminationen.


Övergångsbestämmelser

Se under Övriga föreskrifter, punkt 2 under Rätten till förnyad examination.

Obligatorisk litteratur

Delkurs 1: Artiklar och annat material, som bland annat väljs av studenten i relation till
PM-uppgiftens syfte och frågeställningar max 1000 sidor, tillkommer som obligatorisk litteratur.
Delkurs 2: Artiklar och annat material, max 500 sidor, tillkommer som obligatorisk litteratur.
Delkurs 3: Artiklar och annat material, max 1000 sidor, tillkommer som obligatorisk litteratur

Part 1: Articles and other material, selected by the student in relation to the aim of the short paper, maximum 1000 pages, will be added as mandatory literature.
Part 2: Articles and other material, maximum 500 pages, will be added as mandatory literature and specified in the study guide at the beginning of the course.
Part 3: Articles and other material, maximum 1000 pages, will be added as mandatory literature and specified in the study guide at the beginning of the course.

Se denna kursplan som PDF