Institutionen för beteende- social- och rättsvetenskap

Kursplan

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen)

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- Redogöra för och förklara vad biosocial kriminlogi är och hur biosocial kriminologi som kunskapsfält vuxit fram.
- Redogöra för och förklara centrala begrepp inom biosocial kriminologi.
- Redogöra för och värdera aktuell forskning och forskningsmetoder inom biosocial kriminologi.
- Jämföra och kontrastera hur bisocial kriminologi framställs i media och fiktion med forskningresultat från fältet.
- Analysera och föreslå hur kunskap från biosocial kriminologi kan användas för att utveckla effektiva brottsförebyggande strategier.

Kursen behandlar centrala begrepp och forskningsmetoder som används inom området. Kursen innebär också en orientering i aktuell forskning inom området, inklusive forskning om betydelsen av gener, biologi, psykofysiologi, nervsystemet och pre- och perinatala faktorer, liksom sociala och andra miljöfaktorer i relation till olika typer av antisociala beteenden inklusive brott. Kursen belyser även hur denna forskning kan användas för att problematisera hur mediala och andra icke-vetenskapliga källor presenterar vikten av genetiska och biologiska och/eller miljömässiga faktorer i relation till brott. Hur denna kunskap kan användas för att utveckla effektiva brottsförebyggande strategier gås också igenom under kursen. Fokus är genomgående på att studenten ska träna sig i förmågan att tillämpa den förvärvade kunskapen på verkliga fall och situationer.

Kursen ges på engelska. Undervisning kan komma att ske i form av föreläsningar, muntliga presentationer, fältstudier, uppgifter och seminarier, både individuellt och i grupp. Vissa moment är obligatoriska och specificeras i studiehandledningen i början av respektive kurs. Vid eventuell frånvaro från obligatoriskt moment beslutar delkursansvarig lärare om ersättningsuppgift eller om studenten ska göra om momentet vid ett senare kurstillfälle.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

Betyg på hel kurs:
För betyget G på kursen krävs att samtliga examinerande moment är examinerade med betyget G och att samtliga obligatoriska moment genomförts. För betyget VG på kursen krävs betyget VG på 5 hp av kursens delkurser samt lägst betyget G på samtliga andra examinationer och att alla obligatoriska moment genomförts. Betyget U innebär att en eller flera examinationer bedömts med U och/eller att inte alla obligatoriska moment genomförts.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

60 högskolepoäng varav 30 högskolepoäng inom ett beteende- eller samhällsvetenskapligt ämnesområde alternativt minst ett års arbetslivserfarenhet inom det kriminologiska fältet.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Rätten till förnyat prov
1. Den som har blivit underkänd har rätt till omtentamen. I normalfallet erbjuds omtentamen viss tid efter ordinarie tentamen. Omtentamen efter vårterminens sista tentamenstillfälle och uppsamlingsprov inför höstterminen ges vid ett och samma provtillfälle i augusti.
2. Kurs som upphört eller väsentligt förändrats till sitt innehåll eller i sin omfattning kan tenteras vid tre tillfällen inom 18 månader efter att förändringen genomförts.
3. Studerande som har underkänts i prov vid två tillfällen för viss delkurs eller del av delkurs har rätt att hos prefekt begära att en annan lärare utses att bestämma betyg.
4. Den som fått betyget Godkänd på visst prov får inte tentera om för att få betyget Väl godkänd.
5. Om tidsgräns angivits för inlämning av hemtentamen/hemuppgift kommer för sent inlämnade svar ej att bedömas, utan ny tentamen/uppgift ges.


Övergångsbestämmelser

Se under Övriga föreskrifter, punkt 2 under Rätten till förnyat prov.

Obligatorisk litteratur

Artiklar och annat material, max 500 sidor, tillkommer som obligatorisk litteratur och specificeras i studiehandledningen i början av kursen.

Articles and other material, maximum 500 pages, will be added as mandatory literature and specified in the study guide at the beginning of the course.

Se denna kursplan som PDF