Örebro universitet - Kursplan LI4001


Kurskod:	LI4001	Utbildningsområde:	Humanistiska området
Huvudområde:	Litteraturvetenskap	Högskolepoäng:	30
		Ämnesgrupp (SCB):	Litteraturvetenskap
Utbildningsnivå:	Avancerad nivå	Fördjupning:	A1E
Inrättad:	2006-11-28	Senast ändrad:	2011-03-25
Giltig fr.o.m.:	Höstterminen 2011	Beslutad av:	Akademichef

Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå,
- ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
- utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
- utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.

(1 kap. 9 § högskolelagen)

Kunskap och förståelse
Den studerande skall efter avslutat kurs ha
skaffat sig en ytterligare fördjupad kunskap om litteraturvetenskaplig teori och skilda metoder som används inom ämnet
ytterligare fördjupad kunskap om för ämnet relevanta informationskällor
ytterligare fördjupad kunskap inom några utvalda litteraturvetenskapliga områden

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs skall den studerande kunna
på ett avancerat sätt ge uttryck åt ett kritiskt förhållningssätt till litteraturvetenskapliga teser och argument
läsa förstå och bedöma avancerade litteraturvetenskapliga framställningar
självständigt söka, värdera och använda för ämnet relevant information
självständigt planera och författa en vetenskaplig uppsats

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs har studenten förmåga att
på ett avancerat sätt läsa och tolka litterära verk utifrån förvärvade djupa insikter i litteraturens egenart
föra avancerade resonemang i skrift rörande litteraturvetenskapliga frågor, kritiskt granska och muntligt opponera på arbeten av detta slag samt svara på framförda kritiska synpunkter
aktivt och kritiskt följa forskningen i ämnet

Kursen omfattar tre obligatoriska delkurser.

Delkurs 1. Uppsats, 15 högskolepoäng (Essay, 15 higher education credits)
Delkurs 2. Litteraturens form och funktion. En teoretisk fördjupning, 7,5 högskolepoäng (Form and Function of Literature, 7,5 higher education credits)
Delkurs 3. Berättandets teori, 7,5 högskolepoäng (Narrative Theory, 7,5 higher education credits)

Undervisning i lektions- eller seminarieform ges om ett tillräckligt antal studerande deltar i kursen. På avancerad nivå är den studerande välkommen att delta i det litteraturvetenskapliga högre seminariet avsett för doktorander i ämnet. För delkurs 1 ges individuell handledning.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Uppsats, 15 högskolepoäng. (Provkod: 0100)
Examination sker genom författandet och försvarandet av en uppsats samt genom fullgörande av uppdrag som opponent.

Litteraturens form och funktion. En teoretisk fördjupning, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0200)
En skriftlig uppgift skall utföras som sedan kompletteras med en muntlig tentamen.

Berättandets teori, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0300)
En skriftlig uppgift skall utföras som sedan kompletteras med en muntlig tentamen.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

Uppsats
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

Litteraturens form och funktion. En teoretisk fördjupning
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

Berättandets teori
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Litteraturvetenskap C, 30 högskolepoäng, Svenska språket C, 30 högskolepoäng eller Svenska språket C för lärare/Svenska för lärare, avancerad nivå, 30 högskolepoäng. Dessutom krävs Svenska kurs B från gymnasiet.

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Betyg på hel kurs:
För att få betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på delkurser om sammanlagt minst 22,5 poäng.

Tid för examination:
Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den.

Komplettering för godkänt betyg:
Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på kursen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringsuppgiften ska lämnas in till läraren inom av examinator bestämd tid efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande.

Övergångsbestämmelser

Svenska skrivregler. Utgivna av Svenska språknämnden
Stockholm : Liber, (2000)/ 2 utökade uppl., 216 sidor

Strömquist, Siv (2006) 4 uppl.
Uppsatshandboken. Råd och regler för utformningen av examensarbeten och vetenskapliga uppsatser
Uppsala: Hallgren & Fallgren, 142 sidor

Abbott, H. Porter. (2002)
The Cambridge Introduction to Narrative.
Cambridge University Press, 175 sidor

Barthes, Roland (1984)
Introduction à l'analyse structurale des récits
London: Fontana, Engelsk övers. Introduction to the Structural Analysis of Narratives . I förf:s Text, Music, Film [1977]. 46 s.

Benveniste, Émile. -
The Correlation of Tense in the French Verb.
I förf:s Problems in General Linguistics [1966]. Övers. från franskan av Mary Elisabeth Meck. Coral Gables, Florida: University of Miami Press, 1971, s. 205-215. 11 s.

Bruner, Jerome (1986)
Actual Minds, Possible Worlds
Cambridge, Mass.: Harvard University Press, Part One, 51 s.

Chatman, Seymour (1978)
Story and Discourse: Narrative Structure in Fiction and Film
Ithaca: Cornell U.P., 277 sidor, 1980, Introduction. 25 s.

Chatman, Seymour Benjamin (1990)
Coming to Terms: the Rhetoric of Narrative in Fiction and Film
Ithaca, N.Y.: Cornell University Press, 240 sidor, Kap. 5-7. 50 s.

Cohn, Dorrit (1990) nr. 4
"Signposts of Fictionality", Poetics Today
s. 775-804. Finns också i sv. övers. i Tidskrift för litteraturvetenskap (TFL) 1993:2-3. 26 s.

Genette, Gérard. (1972)
Discours du récit, i Figures III.
Paris: Seuil., Eng. övers. av Jane E. Lewin, Narrative Discourse: An Essay in Method. Ithaca: Cornell University Press, 1980. 147 s.

Genette, Gérard. (1991)
Récit fictionnel, récit factuel.
Paris: Seuil, 1991., I förf:s Fiction et diction. Finns också i sv. övers. i Tidskrift för litteraturvetenskap (TFL) 1993: 2-3. 15 s.

Herman, David (ed.) (2007)
Cambridge Companion to Narrative
Cambridge: Cambridge University Press, 273 sidor

Labov, William. -
Language in the Inner City: Studies in the Black English Vernacular.
Philadelphia: University of Pennsylvania Press., Kap. 9. The Transformation of Experience in Narrative Syntax, s. 354-375. 21 s.

Mink, Louis O. (1978)
Narrative Form As a Cognitive Instrument.
Madison, Wisconsin: Univ. of Wisconsin Pr., I Robert H. Canary and Henry Kozicki, eds. The Writings of History: Literary Form and Historical Understanding. Finns också i sv. övers. i Tidskrift för litteraturvetenskap (TFL) 1993: 2-3. 17 s.

Ochs, Elinor & Lisa Capps (2001)
Living Narrative: Creating Lives in Everyday Storytelling.
Cambridge, Mass.: Harvard University Press, Kap. 1. A Dimensional Approach to Narrative. 58 s.

Prince, Gerald (1995)
Narratology.
Cambridge: Cambridge University Press, I The Cambridge History of Literary Criticism. Vol. 8 From Formalism to Poststructuralism, ed. Raman Selden. 21 s.

Ricoeur, Paul (1991)
Life in Quest of Narrative.
London & New York: Routledge, I David Wood, ed., On Paul Ricoeur: Narrative and Interpretation. 14 s.

Ryan, Marie-Laure (1992)
The Modes of Narrativity and Their Visual Metaphors.
Style 26, S. 368-387. 20 s.

White, Hayden (1978)
The Historical Text as Literary Artifact
Wisconsin: University of Wisconsin Press, I Robert H. Canary and Henry Kozicki, eds., The Writings of History: Literary Form and Historical Understanding. 22 s.

eds. David Herman, Manfred Jahn & Marie-Laure Ryan. (2005)
Routledge Encyclopedia of Narrative Theory
London: Routledge

Prince, Gerald. (2003)
Dictionary of Narratology. Rev. ed.
Lincoln & London: University of Nebraska Press

Delkurs 2: Obligatorisk litteratur
Utbyte av litteratur kan ske i samråd med examinerande lärare.

Estetisk teori
Platon. Staten bok III: I-X, bok X: I-VIII. 49 s.
Aristoteles. Om diktkonsten. 47 s.
The Oxford Handbook of Aesthetics, ed. Jerrold Levinson. Oxford: Oxford University
Press, 2005. (Läses enligt lärares anvisningar 91 sidor.)

Läsaren och texten
Iser, Wolfgang. Läsprocessen en fenomenologisk betraktelse. I Modern litteraturteori:
Från rysk formalism till dekonstruktion: Del 1, red., Claes Entzenberg & Cecilia
Hansson. Lund: Studentlitteratur, 1992. 21 s.
Is There a Single Right Interpretation?, ed. Michael Krausz. University Park:
Philadelphia State Univ. Pr., 2002. (Läses enligt lärares anvisningar 99 sidor.)

Berättande litteratur
Encyclopedia of the Novel, ed. Paul Schellinger. Chicago: Fitzroy Dearborn, 1998.
(Läses enligt lärares anvisningar 41 sidor.)
Chatman, Seymour. Reading Narrative Fiction. New York: Macmillan, s. 7-26; 58-65;
90-97; 130-141; 186-192; 240-247; 273-280; 304-313 73 s.
Booth, Wayne C., The Rhetoric of Fiction. 2 ed. Chicago: The Univ. of Chicago Press, 1983,
Kap. 8 30 s.

Lyrik
Bergsten, Staffan & Lars Elleström, Litteraturhistoriens grundbegrepp. Lund:
Studentlitteratur, 2004, s. 107208 (om litterära genrer samt om versläran). 102 s.
The New Princeton Encyclopedia of Poetry and Poetics. Eds., Alex Preminger and
T.V.F. Brogan. Princeton, New Jersey: Princeton Univ. Pr., 1993. Uppslagsorden
(Läses enligt lärares anvisningar 37 sidor.)
Kittang, Atle & Asbjørn Aarseth, Lyriske strukturer. Bergen: Universitetsforlaget.
Kap. 3. Motiv og tema. 16 s.
Espmark, Kjell, Själen i bild. En huvudlinje i svensk poesi. Stockholm: Norstedts.
Följande läses: Inledning, kap. I-IV, VIII-IX, XII-XIII 184 s.

Dramatik
Brooks, Cleanth & Robert B. Heilman 1964. Understanding Drama. New York:
Holt, Reinhart & Winston, s. 3-34; Appendix B, s. 33-53. 54 s
Styan, J. L., Modern Drama in Theory and Practice Cambridge: Cambridge University
Press, 1981. Del 1. 1-11, 70-81, 137-148. Del 2. 1-10, 24-35, 76-84, 105-117.
Del 3. 1-16, 128-149. 114 s.
Szondi, Peter, Det moderna dramats teori 1880-1950, 7-16. 10 s.

Skönlitteratur
Vid sidan av den teoretiska litteraturen läses ett antal representativa skönlitterära verk,
som väljs i samråd med examinator 1000 s.

Litteraturvetenskap, avancerad nivå, 30 högskolepoäng
Literature, Second Level, 30 Credits