Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan.

Logotype Örebro universitet

Institutionen för naturvetenskap och teknik

Kursplan


Matematik Ia, inriktning gymnasieskolan, 30 högskolepoäng
Mathematics Ia, with a Specialisation in Upper Secondary School Teaching, 30 Credits


Kurskod: MA701G Utbildningsområde: Naturvetenskapliga området
Verksamhetsförlagd utbildning
Huvudområde: Matematik Högskolepoäng: 30
    Ämnesgrupp (SCB): Matematik
Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: GXX
Inrättad: 2015-08-31 Senast ändrad: 2018-09-28
Giltig fr.o.m.: Vårterminen 2019 Beslutad av: Prefekt


Mål

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen)

Kursens mål

Delkurs 1 (Matematik/Matematikdidaktik)
Kunskap och förståelse
Efter kursen ska studenten
- visa förståelse av matematiska objekt och matematiska begrepp och förmåga att följa matematiska resonemang inom algebra och geometri,
- kunna förklara grundläggande begrepp, räknelagar och axiom inom algebra och geometri,
- kunna motivera och bevisa grundläggande formler och satser inom algebra och geometri,
- ha grundläggande kunskaper om centrala begrepp inom algebra och geometri, och
- kunna analysera och förklara, utifrån olika perspektiv, den didaktiska innebörden av begrepp, lagar, operationer, satser och metoder inom algebra och geometri.

Färdighet och förmåga
Efter kursen ska studenten
- kunna formulera matematisk text inom algebra och geometri,
- kunna uppvisa basfärdigheter i räkning och problemlösning inom baskunskaper av algebra och geometri,
- kunna planera och skaffa strategier för räkningar och problemlösning inom algebra och geometri,
- kunna utföra standardmässiga tillämpningar av allmänna metoder inom algebra och geometri,
- själv kunna kontrollera och justera resultatet av beräkningar inom algebra och geometri,
- kunna utföra en didaktiskt fenomenologisk analys av matematiskt innehåll i läro- och
kursplan,
- kunna diskutera problemlösning ur perspektivet av den didaktiska principen guided reinvention,
- kunna beskriva och analysera ämnesdidaktiska aspekter av centrala begrepp och metoder inom algebra och geometri, och
- kunna använda tekniska hjälpmedel som datorprogram i matematik och matematikundervisning.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter kursen ska studenten
- kunna beskriva och jämföra vissa teoretiska perspektiv inom matematikens didaktik och dess konsekvenser för undervisningspraktiken,
- värdera den didaktiska betydelsen av centrala delar av algebra och geometri,
- värdera given information avseende relevans för lösningen av ett problem, och
- värdera rimligheten i erhållna resultat.


Delkurs 2 (Verksamhetsförlagd utbildning 2)
Kunskap och förståelse
Efter kursen ska studenten
- ha grundläggande kunskaper om relation mellan teori och praktik och kunna problematisera de matematikdidaktiska studiernas innehåll i teori och praktik.

Färdighet och förmåga
Efter kursen ska studenten
- självständigt kunna planera, genomföra och utvärdera undervisning av minst ett matematikmoment i skolan.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter kursen ska studenten
- kunna utveckla förmågan att omsätta begrepp och värdegrundsfrågor utifrån ett didaktiskt
perspektiv när det gäller teorier om lärande och i skolans praktik, och
- kunna visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap i det pedagogiska arbetet.


Kursens huvudsakliga innehåll

Delkurs 1: Matematik/Matematikdidaktik, 22,5 hp

Algebra: Mängdoperationer och Venndiagram. Delbarhet och moduloräkning. Största gemensamma delare och Euklides algoritm. Rekursion och induktionsbevis. Permutationer och kombinationer. Pascals triangel och binomialsatsen. Linjära ekvationssystem och Gausselimination. Reella tal och komplexa tal. Andragradsekvationer och kvadratkomplettering. Polynom och nollställen. Faktorsatsen och algebrans fundamentalsats. Positionssystem.

Geometri 1: Axiom. Punkter. Linjer. Vinklar. Kongruens. Likformighet. Trianglar. Fyrhörningar. Cirklar. Pythagoras sats och dess invers. Randvinkelsatsen. Kordasatsen. Trigonometriska funktioner. Areasatsen. Sinussatsen. Cosinussatsen. Ekvationer för räta linjer och cirklar. Normal till linje.

Geometri 2: Geometri i didaktiskt fenomenologisk analysens sammanhang.

Matematikdidaktik 1: Undervisningsmetoder inom skolmatematik med fokus på gymnasieskolan. Aktuella matematikdidaktiska frågeställningar. Några teoretiska perspektiv av matematikdidaktik och deras tillämpningar i undervisningspraktiken med fokus på gymnasieskolan. Kursplan. Betygsättning. Undervisningsplanering. Utvärdering. Uppföljning. Socialaperspektiv. IKT. Genus. Kultur. Individualisering. Matematiska kunskaper i undervisningssammanhäng. Betydelsen av att skriva matematiskt. Arbete med tekniska hjälpmedel i matematik och matematikundervisning.

Problemlösning 1: Problemlösning som didaktisk medel. Guided re-invention.

Didaktiskt fenomenologisk analys 1: Didaktiskt fenomenologisk analys av matematiska strukturer.

Delkurs 2: Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7,5 hp

Delkursen är verksamhetsförlagd och nära kopplad till de ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska studierna. Den studerande ska under kursen utveckla ett fördjupat synsätt på förhållandet mellan teori och praktik. Den verksamhetsförlagda utbildningen genomförs inom relevant verksamhet och ämne.


Studieformer

Delkurs 1. Undervisningen består av föreläsningar, övningar och seminarier.
Delkurs 2. Undervisningen består av verksamhetsförlagd utbildning och seminarier.

Om kursen endast får ett fåtal registrerade deltagare kan ovan beskrivna undervisningsformer helt eller delvis ersättas av handledning och självstudier.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.


Examinationsformer

Algebra, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0110)
Salstentamen.
Geometri 1, 4,5 högskolepoäng. (Provkod: 0200)
Salstentamen
Geometri 2, 1 högskolepoäng. (Provkod: 0210)
Muntlig redovisning
Matematikens didaktik 1, 5 högskolepoäng. (Provkod: 0300)
Deltagande på seminarier samt individuell skriftlig inlämningsuppgift och muntlig redovisning
Problemlösning 1, 2,5 högskolepoäng. (Provkod: 0400)
Deltagande på seminarier samt individuell skriftlig inlämningsuppgift och muntlig redovisning
Didaktisk fenomenologisk analys 1, 2 högskolepoäng. (Provkod: 0500)
Deltagande på seminarier samt individuell skriftlig inlämningsuppgift och muntlig redovisning
Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0700)
Genomförd verksamhetsförlagd utbildning dokumenterad i VFU-underlag, deltagande på seminarier samt individuell skriftlig inlämningsuppgift och muntlig redovisning.

Vid eventuell frånvaro från den verksamhetsförlagda utbildningen ska den studerande i samråd med arbetslag/VFU-lärare komplettera denna inom kursens ram.

Frånvaro vid obligatoriska moment
Vid frånvaro från obligatoriskt utbildningsmoment avgör examinator om momentet kan tas igen vid annat schemalagt undervisningstillfälle av samma slag. I annat fall hänvisas den studerande till nästa kurstillfälle. Examinator kan besluta om ersättningsuppgifter. Dessa skall i så fall genomföras före eller i nära anslutning till kursens slut.

Begränsning av antalet provtillfällen inom VFU
För kurser inom lärarprogrammen som innehåller verksamhetsförlagd utbildning (VFU) begränsas antalet tillfällen för den verksamhetsförlagda utbildningen till två (enligt Högskoleförordningen 6 kap 21 §). Beslut om begränsning har fattats av respektive fakultetsnämnd (ORU 2018/01721). Studenter har rätt till stöd i samband med tveksamhet om fullgjord VFU och vid förnyad prövning.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.


Betyg

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

Algebra
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Geometri 1
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Geometri 2
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Matematikens didaktik 1
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Problemlösning 1
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Didaktisk fenomenologisk analys 1
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Verksamhetsförlagd utbildning 2
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).


Betyg på hel kurs
För att få betyget Väl Godkänd (VG) på kursen som helhet krävs VG på examinationsmoment om minst 22,5 högskolepoäng.

Tid för examination
Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den.


För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.


Särskild behörighet och andra villkor

Verksamhetsförlagd utbildning 1, I, 4,5 högskolepoäng från Utbildningsvetenskaplig kärna I, inriktning gymnasieskolan, 30 högskolepoäng.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.


Tillgodoräknande av tidigare utbildning

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.


För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.


Övriga föreskrifter

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
Innan påbörjad VFU ska giltigt registerutdrag från polisens belastningsregister överlämnas till rektor eller motsvarande vid den förskola/skola där den studerande har sin VFU-placering.

Örebro universitet har tecknat avtal avseende verksamhetsförlagd utbildning (VFU) med godkända skolhuvudmän i Örebroregionen och dess närområde. Den studerande anmäler önskemål om placering enligt universitetets rutiner. Örebro universitet beslutar om slutlig placering. Beslutet kan avvika från önskemålen.

Den verksamhetsförlagda utbildningen fullgörs inom ramen för en arbetsvecka enligt lärares
arbetstidsavtal.

Utbildningsort
Kursen är förlagd till Campus Örebro. Den verksamhetsförlagda utbildningen i kursen förläggs enligt ovanstående föreskrifter om verksamhetsförlagd utbildning.


Kurslitteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

Bishop, Alan, J. 1988, s 179-191
Mathematics education in its cutural context
Educational Studies in Mathematics 19, [Elektronisk resurs]
Diehl, Stefan (Senaste upplagan)
Inledande geometri för högskolestudier
Lund: Studentlitteratur
Freudenthal, Hans (1983)
Didactical Phenomenology of Mathematical Structures
Dordrecht (NL): Kluwer Academic Publishers, Sidorna 1-27 [Elektronisk resurs]
Freudenthal, Hans (1991)
Revisiting Mathematics Education
Dordrecht (NL): Kluwer, Sidorna 45-57 [Elektronisk resurs]
Gallagher, Ann & Kaufman, James (red) (2005)
Gender Differences in Mathematics
Cambridge (UK): Cambridge University Press, Sidorna 316-331 [Elektronisk resurs]
Grevholm, Barbro (red.) (Senaste upplagan)
Matematikdidaktik - ett nordiskt perspektiv
Lund: Studentlitteratur, 351 sidor
Hellström, Lennart, Johansson, Per-Gunnar, Morander, Staffan & Tengstrand, Anders (Senaste upplagan)
Elementär algebra
Lund: Studentlitteratur
Löwing, Madeleine (Senaste upplagan)
Grundläggande aritmetik: Matematikdidaktik för lärare
Lund: Studentlitteratur
Löwing, Madeleine & Kilborn, Wiggo (Senaste upplagan)
Baskunskaper i matematik för skola, hem och samhälle.
Lund: Studentlitteratur
Morgan, Candia (1998)
Writing Mathematically - The Discourse of Investigation
London (UK): Falmer Press, Sidorna 8-21 [Elektronisk resurs]
Rowland, Tim & Ruthven, Kenneth (red) (2011)
Mathematical Knowledge in Teaching
Berlin (D): Springer, Sidorna 273-287
Skolverket (2012)
Kommentarmaterial till kunskapskraven i matematik
Stockholm: Skolverket, 40 sidor
Skolverket (2011)
Kommentarmaterial till kursplanen i matematik
Stockholm: Fritzes, http://www.skolverket.se/publikationer?id=2608
Skolverket (2011)
Lesson study och Learning study samt IKT i matematikundervisningen
Stockholm: Fritzes, http://www.skolverket.se/publikationer?id=2723
Skolverket (2003)
Lusten att lära: med fokus på matematik
Stockholm: Fritzes
Skolverket (2011)
Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011
Stockholm: Skolverket, 204 sidor, http://www.skolverket.se/publikationer?id=2705


Tillägg och kommentarer till litteraturlistan

Skolverket: Stödmaterial för likvärdig bedömning och betygssättning.


Se denna kursplan som PDF