Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Kursplan

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen)

Kunskap och förståelse
Den studerande ska efter avslutad kurs visa
- viss förståelse för den rörliga bildens relation till frågor om makt, etnicitet, genus och social klass,
- kunskap om hur film- och kulturvetenskaplig text skiljer sig från andra textgenrer om rörlig bild,
- grundläggande kunskap om det klassiska Hollywoods produktionssystem,
- grundläggande kunskap om den europeiska filmhistoriens kanonbildning,
- förståelse för att produktionsvillkoren och filmkulturer skiljer sig i olika delar av världen under skilda historiska omständigheter, och
- viss förståelse för hur rörlig bildproduktion är avhängig diskursiva såväl som ekonomiska sammanhang.

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska den studerande kunna
- analysera rörlig bild utifrån ett neoformalistiskt perspektiv och med grundläggande kulturteoretiska utgångspunkter,
- förklara Hollywoods internationella framgång,
- beskriva några centrala europeiska filmkulturer som särskilda från den Hollywoodproducerade normen, och
- problematisera någon icke-västerländsk filmkultur som exempel på en nationell särart.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs visar den studerande förmågan att
- jämföra film- och kulturvetenskaplig kunskap i relation till annan kunskapsbildning, och
- kritiskt granska och värdera rörlig bild.

Delkurs 1
Analys av rörlig bild, 6 högskolepoäng
Under denna delkurs diskuteras och prövas hur rörlig bild kan analyseras och hur film- och kulturvetenskaplig textproduktion skiljer sig från andra typer av kunskapsbildning om rörlig bild. Hur påverkar digital teknologi förutsättningarna att analysera film? Vad är speciellt med den berättande filmen jämfört med den dokumentära eller den animerade filmen? I samband med analyserna undersöks teoretiska perspektiv på filmiska representationer. Studenterna övar grundläggande färdigheter i filmanalys.

Delkurs 2
Vetenskaplighet och kritisk granskning, 3 högskolepoäng
Delkursen diskuterar hur begrepp som kunskap, sanning, förklaring, förståelse, evidens, hypotes och teori används inom humaniora och samhällsvetenskap. Vidare presenteras de teoretiska utgångspunkter och kunskapsproblem som är vanliga inom humaniora och samhällvetenskap idag.

Delkurs 3
Filmhistoria: Hollywood & Europa, 15 högskolepoäng
Filmens historia studeras på denna delkurs, med Hollywoods filmindustri som utgångspunkt och med nedslag i europeiska filmkulturer och industrier. Delkursen innehåller övning i filmanalys men ger också utrymme för att undersöka andra sätt att studera filmhistoria.

Delkurs 4
World Cinema, 6 högskolepoäng
Delkursen uppmärksammar icke-västerländsk film och problematiserar idén om en "nationell film" som utgångspunkt för historieskrivning och förståelse för filmmediets betydelse.

Delkursernas ordning kan komma att ändras.

Undervisning kan ske genom föreläsningar, filmvisningar, seminarier, handledning och övningar.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

Betyg på hel kurs
För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 21 högskolepoäng.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Grundläggande behörighet samt Engelska B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 6).

eller

Grundläggande behörighet samt Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2 (områdesbehörighet A6).

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Under vissa moment kan undervisningsspråket vara engelska.


Övergångsbestämmelser

Om kursen genomgår sådana förändringar som är så omfattande att studenten inte kan examineras i enlighet med denna kursplan så anordnas möjlighet till särskilda examinationer i enlighet med universitetets lokala riktlinjer. Om det blir aktuellt kommer institutionen att informera berörda studenter.

Delkurs 1: Obligatorisk litteratur

Delkurs 3: Litteratur om ca 30 sidor kan tillkomma.
Delkurs 4: Litteratur om ca 100 sidor kan tillkomma.

Se denna kursplan som PDF