Institutionen för naturvetenskap och teknik

Kursplan

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen)

Kunskap och förståelse
Den studerande ska efter avslutad kurs
- visa grundläggande kunskaper i ritteknik, så att en förelagd ritning kan tolkas korrekt vad avser mått och utförande,
- visa kunskap om hur ritningar utförs enligt nationell och internationell standard,
- visa förståelse för sambanden mellan modell/ritning och produktionsmetoder,
- visa förståelse för hur och varför detaljer bör måttsättas med avseende på dess tänkta funktion. Samma förståelse ska kunna tillämpas vid val av referenser under ett modelleringsarbete.

Färdighet och förmåga
Den studerande skall efter avslutad kurs
- kunna ta fram en korrekt ritning utifrån ett verkligt eller tänkt föremål, både manuellt och med stöd av en solidmodell,
- visa färdigheter i solidmodellering, så att kompletta solidmodeller kan tas fram utifrån verkliga föremål eller ritningar.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Den studerande ska efter avslutad kurs visa en utvecklad känsla för vad ett ingenjörsmässigt förhållningssätt till förelagda uppgifter innebär; att ta ansvar för nivån på det arbete som redovisas, både vad avser utförande och att lämna in i tid.

För solidmodellering fästs särskild vikt vid de moment som anges nedan. Dessa behandlas genom självständig övning i ett industriellt CAD-system för solidmodellering.

- modellering med grundläggande geometriska operationer, såsom extrudering, rotation, avrundningar, hål etc,
- att använda hjälpgeometri såsom referensplan, -punkter, -axlar och koordinatsystem,
- parametriska modeller,
- betydelsen av val av referenser med avseende på. modellens tänkta funktion och framtida redigeringsmöjligheter,
- att sammanställa delmodeller till en sammansatt modell,
- enkla analyser såsom volym-, tyngdpunkts och areaberäkningar,
- framställning av detaljritningar från modellerad geometri,
- orientering om framställning av sammanställningsritningar utifrån en sammansatt modell,
- orientering om enklare visualiseringstekniker tillgängliga i ett solidmodelleringssystem,
- orientering om mer avancerade solidmodelleringsfunktioner.

För ritteknik fästs särskild vikt vid nedanstående moment, dessa behandlas främst under föreläsningar och seminarier.
- allmän ritteknik, linjer, vyer, snitt, måttsättning,
- ritning av maskinelement,
- nationell och internationell standard, speciellt med avseende på ritningsregler,
- det internationella toleranssystemet, främst med aveende på dess angivande på ritningar,
- orientering om form och lägestoleranser samt ytjämnhetssymboler.

Praktisk färdighet och förståelse uppnås också genom:
- manuella övningsuppgifter för att befästa färdigheter i grundläggande moment inom rittekniken, såsom vyer, snitt, måttsättning etc,
- färdigheter i ritteknik integreras med solidmodellering genom att studenten modellerar från ritningsförlagor, samt framställer och kritiskt granskar ritningar genererade från egna solidmodeller.

Föreläsningar, övningsuppgifter samt obligatoriska inlämningsuppgifter och seminarier.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används 3, 4, 5 eller Underkänd (U).

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Grundläggande behörighet samt Fysik A, Matematik B (områdesbehörighet 7).
Undantag medges från Fysik A.

eller

Grundläggande behörighet samt Fysik 1b1 / 1a, Matematik 2a / 2b / 2c (områdesbehörighet A7).
Undantag medges från Fysik 1b1 / 1a.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Som betyg på kursen ges betyget från provkod 0200, givet att provkod 0300 är godkänd.

Enligt rektorsbeslut nr 54/95, dnr 4.6 148-95 har avsteg medgivits från den tregradiga betygsskalan.

I den särskilda behörigheten har undantag medgivits från kravet på Fysik A (rektors beslut 2012-04-17, dnr CF 52-258/2012).

Kursen eller delar av kursen kan komma att ske med undervisning på engelska.


Övergångsbestämmelser

Om en kurs genomgått förändringar som är så omfattande att studenten inte på grundval av tidigare genomgången kurs kan ta del av den förändrade kursens ordinarie tentamen, skall studenten beredas möjlighet till minst tre särskilda prov jämnt fördelade under en tidsperiod av arton månader efter det att kursen upphört eller förändringarna ägt rum. Tiden räknas från och med utgången av den termin kursen upphört eller förändringen inträdde.

Skulle kurslitteraturen ha förändrats så att den bedöms som väsentligt annorlunda, skall studenten ges möjlighet att göra minst tre prov baserade på den tidigare gällande kurslitteraturen, om den fortfarande kan bedömas relevant i kunskapshänseende, under en tidsperiod av arton månader. Tiden räknas från och med utgången av den termin som kurslitteraturen förändrades.

Obligatorisk litteratur

Se denna kursplan som PDF