Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan. |
Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap |
Kursplan |
Undervisning och lärande, ett jämförande perspektiv, 7,5 högskolepoäng | |||
Teaching and Learning, a Comparative Perspective, 7.5 Credits |
Kurskod: | PE011G | Utbildningsområde: | Samhällsvetenskapliga området |
---|---|---|---|
Huvudområde: | Pedagogik | Högskolepoäng: | 7,5 |
Ämnesgrupp (SCB): | Pedagogik | ||
Utbildningsnivå: | Grundnivå | Fördjupning: | GXX |
Inrättad: | 2014-12-16 | Senast ändrad: | 2018-09-27 |
Giltig fr.o.m.: | Vårterminen 2019 | Beslutad av: | Prefekt |
Mål för utbildning på grundnivå
Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.
(1 kap. 8 § högskolelagen)
Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska studenten visa grundläggande kunskap om
- några centrala lärandeteorier, och
- pedagogiska perspektiv på målsättningar för utbildning och organisation av undervisning i skilda sociala, kulturella och historiska kontexter.
Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- analysera relationerna mellan några centrala lärandeteorier och överväga deras möjliga implikationer för undervisning och lärande, och
- jämföra pedagogiska perspektiv gällande målsättningar för utbildning och organisation av undervisning i skilda sociala och kulturella sammanhang, och överväga möjliga implikationer för undervisning och lärande.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska studenten visa förmåga att
- kritiskt reflektera över utbildningens roll i skilda sociala och kulturella sammanhang.
Kursen belyser undervisning och lärande som komplexa fenomen och fokuserar dels på teorier om lärande och dels på policyformuleringar gällande undervisning: Vilka är målsättningarna för undervisning i skilda sociala och kulturella kontexter? Hur organiseras undervisning? Vad innebär det att lära? Hur kan undervisning bidra till lärande? I kursen utforskas dessa frågor genomgående med ett jämförande angreppsätt och studenten erbjuds därigenom att undersöka olika uppfattningar och dess möjliga konsekvenser för undervisning och lärande.
Undervisning kan ske genom föreläsningar, seminarier, workshops och webbbaserade föreläsningar.
Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.
För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).
Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.
Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Kursens betyg översätts till ECTS-betygsskalan.
För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Grundläggande behörighet.
För ytterligare information se universitetets antagningsordning.
Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.
För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.
Kursen ges på engelska.
Övergångsbestämmelser
Om kursen genomgår sådana förändringar som är så omfattande att studenten inte kan examineras i enlighet med denna kursplan så anordnas möjlighet till särskilda examinationer i enlighet med universitetets lokala riktlinjer. Om det blir aktuellt kommer institutionen att informera berörda studenter.
Obligatorisk litteratur
Tillkommer litteratur om ca. 50 sidor. Studenter väljer bland följande artiklar:
Additional litterature of about 50 pages. Students select from the following articles:
Álvaro Choi & John Jerrim (2016). The use (and misuse) of PISA in guiding policy reform: the case of Spain. Comparative Education, 52(2), pp. 230-245.
Anders Jonsson, Christian Lundahl & Anders Holmgren (2015). Evaluating a large-scale implementation of Assessment for Learning in Sweden, Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 22 (1), pp. 104-121
Simola, hannu (2005). The Finnish miracle of PISA: historical and sociological remarks on teaching and teacher education. Comparative Education, 41(4) .pp. 455-470.
Zubeida Desai (2016). Learning through the medium of English in multilingual South Africa: enabling or disabling learners from low income contexts? Comparative Education,
52 (3), pp. 343-358