Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Kursplan

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen)

Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- redogöra för förskolans och förskoleklassens mål avseeende barns lek, utveckling och lärande,
- beskriva barns lek, utveckling, lärande och kamratrelationer i förskola och förskoleklass utifrån olika teoretiska perspektiv,
- visa förståelse för barns lek, utveckling och lärande i förhållande till kön, etnicitet och förskolans miljö,
- redogöra för och diskutera estetiska lärprocesser och praktiker i förskola och förskoleklass i relation till barns lek och utveckling,
- beskriva och reflektera över användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i förskolan och förskoleklass i relation till barns lek och lärande,
- redogöra för grundläggande aspekter i barns språkutveckling i förskoleåren,
- beskriva tidig läs- och skrivutveckling utifrån olika teoretiska och didaktiska perspektiv,
- beskriva barns utveckling och lärande i matematik utifrån olika teoretiska perspektiv,
- redogöra för förskolans och förskoleklassens mål avseende barns matematiska lärande, och
- beskriva och reflektera över hur barns matematiska utveckling kan analyseras, planeras och följas upp i förskolans och förskoleklassens verksamhet.

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- diskutera och problematisera institutionella villkor som påverkar barns lek, utveckling och lärande i förskolan och förskoleklass,
- överväga tänkbara val och handlingsalternativ som stimulerar barns lek och lärande i förskolan och förskoleklass,
- överväga tänkbara didaktiska val vad gäller estetiska praktiker för barn i förskola och förskoleklass,
- överväga tänkbara didaktiska val vad gäller kreativ IKT-användning i förskola och förskoleklass,
- reflektera över och pröva kvalitativa forskningsmetoder,
- visa förmåga att planera för och värdera hur barns språkutveckling och tidiga skriftspråkande kan stimuleras i den pedagogiska verksamheten med beaktande av barns olika kunskaper och erfarenheter, och
- visa förmåga att planera för och värdera verksamhetens innehåll, arbetsformer och miljö för att tillvarata och vidareutveckla alla barns matematiska erfarenheter och kompetenser.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska studenten visa förmåga att
- värdera och reflektera över olika teorier, metoder och synsätt vad gäller barns lek, utveckling och lärande,
- diskutera och problematisera förskollärares pedagogiska ledarskap och didaktiska val i förhållande till teorier och forskning om barns lek, utveckling och lärande,
- överväga olika tänkbara didaktiska val i arbetet med att främja alla barns språkliga utveckling och lärande och att sätta didaktiska val i relation till aktuell forskning och förskolans uppdrag, och
- överväga och argumentera för olika tänkbara didaktiska val i det pedagogiska arbetet som syftar till att främja matematiskt lärande.

Delkurs 1
Lek, utveckling och lärande, 15 högskolepoäng
I delkursen studeras barns lek, utveckling och lärande utifrån skilda teoretiska perspektiv och utifrån dessa granskas de mål och det uppdrag som lärare i förskola och förskoleklass har. Skilda institutionella villkor och olika pedagogiska inriktningar i förskola och förskoleklass diskuteras och problematiseras också. Aktuell forskning som belyser lekens betydelse för barns utveckling och lärande samt i förhållande till kön, etnicitet och miljö studeras. Med utgångspunkt i forskning och den studerandes egna erfarenheter diskuteras konsekvenserna av olika didaktiska val och handlingsalternativ som syftar till att främja barns lek och lärande. Etiska frågor kring forskning med och om barn diskuteras och kvalitativa forskningsmetoder prövas och reflekteras över i en fältstudie. Även estetiska lärprocesser och praktiker samt användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i förskolan behandlas, diskuteras och prövas.

Delkurs 2
De yngre barnens språkande, 7,5 högskolepoäng
I delkursen studeras barns språkutveckling och tidiga skriftspråkande utifrån ämnesteoretisk och ämnesdidaktisk forskning. Förskolans och förskoleklassens uppdrag gällande barns språkande behandlas, liksom analys och uppföljning av barns språkutveckling. Lekens betydelse för barns kreativa utforskande och användande av språk belyses, liksom barns språkande och kommunikation via digitala medier och multimodala uttrycksformer. Vidare behandlas mångfaldsaspekter kopplat till barns språkliga lärande, såsom flerspråkighet och vikten av ett interkulturellt förhållningssätt.

Delkurs 3
Barn upptäcker matematiken, 7,5 högskolepoäng
I delkursen behandlas barns matematiska utveckling och lärande utifrån olika teoretiska perspektiv. Vidare granskas och diskuteras förskolans och förskoleklassens uppdrag vad gäller barns matematiska utveckling och lärande, liksom analys och uppföljning av barns matematiska utveckling. Lekens betydelse för barns kreativa utforskande samt utvecklandet och användandet av matematiska förmågor belyses. Vidare behandlas barns möten med matematik i både natur och
kultur. Med utgångspunkt i aktuell forskning och den studerandes erfarenheter bearbetas frågor om didaktiska val kring hur förskolan kan utmana och stimulera alla barns matematiska lärande i relation till barnens tidigare erfarenheter.

Delkursernas ordning kan komma att ändras.

Undervisning kan ske genom föreläsningar, fältarbete, workshops och seminarier.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

Betyg på hel kurs
För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 20,5 högskolepoäng.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

15 högskolepoäng från Utbildningsvetenskaplig kärna I, inriktning förskola, 30 högskolepoäng, där verksamhetsförlagd utbildning 1, I, 4,5 högskolepoäng ingår.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Om kursen genomgår sådana förändringar som är så omfattande att studenten inte kan examineras i enlighet med denna kursplan så anordnas möjlighet till särskilda examinationer i enlighet med universitetets lokala riktlinjer. Om det blir aktuellt kommer institutionen att informera berörda studenter.

Obligatorisk litteratur

Delkurs 1: Tillkommer svenska och internationella vetenskapliga artiklar ca 100 sidor enligt lärares anvisningar.

Delkurs 2: Tillkommer svenska och internationella vetenskapliga artiklar ca 75 sidor enligt lärares anvisningar samt kartläggningsmaterial för uppföljning av barns språkutveckling.

Delkurs 3: Tillkommer svenska och internationella vetenskapliga artiklar ca 150 sidor enligt lärares anvisningar.

Se denna kursplan som PDF