Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan.

Logotype Örebro universitet

Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Kursplan


Utbildningsvetenskaplig kärna I, inriktning 4-6, 30 högskolepoäng
Core Education Subjects I, with a Specialisation in Grades 4-6, Basic Course, 30 Credits


Kurskod: PE1004 Utbildningsområde: Undervisningsområdet
Verksamhetsförlagd utbildning
Huvudområde: Pedagogik Högskolepoäng: 30
    Ämnesgrupp (SCB): Pedagogik
Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: G1N
Inrättad: 2011-02-21 Senast ändrad: 2014-04-01
Giltig fr.o.m.: Höstterminen 2014 Beslutad av: Prefekt


Mål

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen)

Kursens mål

Kunskap och förståelse
Den studerande ska efter avslutad kurs ha grundläggande kunskaper om
- olika teoretiska perspektiv på sociala relationer, barns utveckling, lärande och kommunikation,
- barns/elevers relationsskapande samt dess betydelse för lärande och utveckling,
- grundlärares möjligheter att skapa förutsättningar för delaktighet, meningsskapande och lärande,
- skolans uppdrag att ta hänsyn till barns rättigheter och att främja likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn/elever,
- aktuell utbildningspolitik, skolans historiska framväxt samt lärarens professionshistoria,
- skolans styrning och styrdokument,
- lagstiftningen gällande sekretess, diskriminering och kränkande behandling,
- innebörder av begreppet didaktik, och
- vetenskapligt skrivande.

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska den studerande kunna
- problematisera frågor om barns rättigheter utifrån elev-, lärar- och föräldraperspektiv,
- problematisera möjliga konsekvenser av olika samspelsmönster i skolans vardag,
- relatera skolans styrdokument till grundlärares arbete,
- förstå skolans uppdrag att hos barn/elever förankra skolans värdegrund,
- förstå hur olika synsätt på barns/elevers utveckling, lärande och kommunikation får betydelse för undervisningens innehåll och utformning,
- förstå betydelsen av grundlärares didaktiska val och dess konsekvenser för undervisningens innehåll och utformning,
- reflektera över grundlärares pedagogiska ledarskap och dess konsekvenser för elevers sociala relationer och lärande, och
- använda estetiska och interaktiva presentationsformer.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs har den studerande förmågan att
- utifrån etiska aspekter värdera konsekvenser av grundlärares olika handlingsalternativ i mötet med barn/elever,
- överväga hur barns olika livsvillkor får konsekvenser för barns/elevers sociala relationer och grundlärares arbete,
- beakta vad barns rättigheter innebär för utbildning,
- förhålla sig till skolans värdegrundsuppdrag med fokus på jämställdhet, hållbar utveckling och inflytande,
- värdera betydelsen av ett professionellt förhållningssätt gentemot barn/elever och deras vårdnadshavare, och
- kommunicera och samverka med barn/elever och skolans personal.


Kursens huvudsakliga innehåll

Kursen är uppdelad i fyra delkurser:

Delkurs 1
Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap, 7,5 högskolepoäng (Social Participation and Educational Leadership, 7.5 credits)

Delkursen innehåller två teman:

- Sociala relationer
Inom temat behandlas teorier om barns relationsskapande processer. Frågor om makt och normalitet behandlas.

- Pedagogiskt ledarskap
Inom temat behandlas frågor om betydelsen av pedagogiskt ledarskap för barns/elevers lärande och sociala utveckling samt etiska aspekter av grundlärares yrkesutövande.

Inom delkursen behandlas grunderna i vetenskapligt förhållningssätt och vetenskapligt skrivande.

Delkurs 2
Didaktik och lärande, 7,5 högskolepoäng (Didactics and Learning, 7.5 credits)

Delkursen innehåller två teman:

- Didaktiska perspektiv och lärandeteori
Inom temat behandlas olika teorier om lärande som behaviorism, kognitivism, sociokulturell teori och pragmatism. Vidare behandlas begreppet didaktik och dess betydelse för lärares arbete.

- Kommunikation och lärande
Inom temat fördjupas sociokulturell teori och pragmatism med fokus på kommunikativa samspel i skolan som förutsättning för lärande.

Delkurs 3
Utbildningens historia, organisation och demokratiuppdrag, 7,5 högskolepoäng (The Swedish Educational System and its Democratic Ideals, 7.5 credits)

Delkursen innehåller två teman:

- Skolans organisation och historia
Inom temat behandlas aktuell utbildningspolitik, skolans historiska framväxt och lärares professionshistoria. Vidare behandlas skolans styrning samt styrdokument och lagstiftning som är relevant för skolan. Inom temat behandlas frågor om barns rättigheter och skolans uppdrag att motverka diskriminering och kränkande behandling.

- Skolans värdegrundsuppdrag
Inom temat behandlas skolans värdegrund med fokus på jämställdhet, hållbar utveckling och inflytande.

Inom delkursen behandlas grunderna i vetenskapligt förhållningssätt och vetenskapligt skrivande.

Delkurs 4
Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 högskolepoäng (Placement Studies 1, 7.5 credits)

Delkusen innehåller två teman:

- Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap
Inom temat behandlas grundlärares arbete med att leda pedagogisk verksamhet med särskilt avseende på kommunikation och sociala relationer.

- Didaktik och lärande
Inom temat behandlas grundlärares arbete med att leda pedagogisk verksamhet med särskilt avseende på elevers lärande och grundlärares didaktiska val.


Studieformer

Delkurs 1-3
Undervisningen bygger på ett studentcentrerat lärande som innehåller föreläsningar (på campus och webb), seminarier och studiegruppsarbete. Seminarier är obligatoriska. Vid eventuell frånvaro från obligatoriskt undervisningstillfälle beslutar examinator om ersättningsuppgift eller om studenten ska göra om momentet vid ett senare kurstillfälle.

Delkurs 4
Undervisningen består av verksamhetsförlagd utbildning och seminarier. Undervisningen är obligatorisk. Vid eventuell frånvaro från den verksamhetsförlagda utbildningen ska den studerande i samråd med VFU-lärare/arbetslag komplettera den inom kursens ram. Vid eventuell frånvaro från annat obligatoriskt moment beslutar examinator om ersättningsuppgift eller om studenten ska göra om moment vid ett senare kurstillfälle.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.


Examinationsformer

Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap I, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0101)
En individuell skriftlig uppgift. (Delkurs 1)
Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap II (Provkod: 0102)
Deltagande i seminarier. (Delkurs 1)
Didaktik och lärande I, 1 högskolepoäng. (Provkod: 0201)
En individuell muntlig presentation. (Delkurs 2)
Didaktik och lärande II, 6,5 högskolepoäng. (Provkod: 0202)
En skriftlig salstentamen. (Delkurs 2)
Didaktik och lärande III (Provkod: 0203)
Deltagande i seminarier. (Delkurs 2)
Utbildningens historia, organisation och demokratiuppdrag I, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0301)
En individuell skriftlig uppgift. (Delkurs 3)
Utbildningens historia, organisation och demokratiuppdrag II (Provkod: 0302)
Deltagande i seminarier. (Delkurs 3)
Verksamhetsförlagd utbildning 1, I, 4,5 högskolepoäng. (Provkod: 0401)
Fullgjord VFU. (Delkurs 4)
Verksamhetsförlagd utbildning 1, II, 3 högskolepoäng. (Provkod: 0420)
En gestaltande presentation. (Delkurs 4)
Verksamhetsförlagd utbildning 1, III (Provkod: 0403)
Deltagande i seminarier. (Delkurs 4)

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.


Betyg

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap I
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap II
När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT).
Didaktik och lärande I
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).
Didaktik och lärande II
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Didaktik och lärande III
När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT).
Utbildningens historia, organisation och demokratiuppdrag I
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Utbildningens historia, organisation och demokratiuppdrag II
När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT).
Verksamhetsförlagd utbildning 1, I
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).
Verksamhetsförlagd utbildning 1, II
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).
Verksamhetsförlagd utbildning 1, III
När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT).

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.


Särskild behörighet och andra villkor

Grundläggande behörighet samt Engelska B, Matematik B, Samhällskunskap A, Naturkunskap A (områdesbehörighet 6b).

eller

Grundläggande behörighet samt Matematik 2a / 2b / 2c, Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2, Naturkunskap 1b / 1a1+1a2 (områdesbehörighet A6b).

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.


Tillgodoräknande av tidigare utbildning

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.


För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.


Övriga föreskrifter

Kursen är den första kursen i Grundlärarprogrammet, inriktning 4-6, 240 högskolepoäng. Kursen är den första av tre kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan.

Betyg på hel kurs
För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 14 högskolepoäng.

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
Innan påbörjad VFU ska utdrag ur belastningsregistret överlämnas till rektor eller motsvarande vid den skola där den studerande har sin VFU-placering.

För verksamhetsförlagd utbildning inom Grundlärarprogrammet, inriktning 4-6, 240 högskolepoäng har den studerande rätt till endast en förnyad prövning (Dnr CF 52-153/2006, Dnr CF 52-154/2006). Vid ej godkänd VFU skall handläggningen av studentens rätt till förnyad VFU handläggas i enlighet med Samverkansdokumentet bilaga 4. Begränsning av antalet tillfällen för verksamhetsförlagd utbildning. Riktlinjer för stödåtgärder. https://vfu.oru.se/lp/

Örebro universitet har tecknat avtal om samverkan kring verksamhetsförlagd utbildning (VFU) med skolhuvudmän i regionen (Dnr CF 59-214/2010 ). Avtalen innebär att VFU skall göras inom skolhuvudmännens ansvarsområde. Den studerande anmäler önskemål om VFU-placering genom Lärarutbildningsverktyget (LUV), som nås via https://vfu.oru.se/. För att kunna anmäla önskemål om VFU-placering måste den studerande använda den e-postadress som tilldelats av universitetet. Örebro universitet beslutar om slutlig VFU-placering utifrån anmälda önskemål. Beslutet kan avvika från önskemålen.

Den studerande, som är antagen på Grundlärarprogrammet, inriktning 4-6 ska anmäla önskemål inom skolår 4-6.

Den verksamhetsförlagda utbildningen fullgörs inom ramen för en arbetsvecka enligt lärares arbetstidsavtal.

Tid för examination
Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den.

Komplettering för godkänt betyg
Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på kursen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringsuppgiften ska lämnas in till läraren inom två veckor efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande.

Utbildningsort
Kursen är förlagd till Campus Örebro. Den verksamhetsförlagda utbildningen i kursen förläggs enligt ovanstående föreskrifter om verksamhetsförlagd utbildning.


Övergångsbestämmelser

För information gällande regler om examination/fullgörande av obligatoriska moment när kurser upphört eller genomgått större förändringar se länk nedan.


Kurslitteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

Hagström, Eva (senaste upplagan)
Referenshantering i Pedagogik
Örebro: Örebro universitet, http://www.diva-portal.org
Lärarförbundet (2005)
Lärares yrkesetik - Principerna
http://www.lararforbundet.se/
Rienecker, Lotte & Stray Jørgensen, Peter (2008)
Att skriva en bra uppsats
Malmö: Liber
SFS 1949:105 (1949)
Tryckfrihetsförordningen
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/_sfs-1949-105/#K2
SFS 2001:453 (2001)
Socialtjänstlag
(SoL)
SFS 2008:567 (2008)
Diskrimineringslag
SFS 2009:400 (2009)
Offentlighet och sekretesslag
SFS 2010:800 (2010)
Skollag
Skolverket (2012)
Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling
Stockholm: Skolverket
Skolverket (2007)
Kvalitet i fritidshem: allmänna råd och kommentarer
Stockholm: Skolverket
Skolverket (2011)
Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
Stockholm: Skolverket
Utrikesdepartementet (2006)
UD Info. Mänskliga rättigheter: Konventionen om barnets rättigheter
Stockholm: Utrikesdepartementet

Delkurs 1: Obligatorisk litteratur
Applebaum, Barbara (2003)
Social Justice, Democratic Education and the Silencing of Words that Wound
Journal of Moral Education, Vol 32, No.2, 2003
Aspelin, Jonas (2010)
Sociala relationer och pedagogiskt ansvar
Malmö: Gleerups utbildnings AB
Erikson, Lars (2008)
Lärares kontakter och samverkan med föräldrar
Rapporter i pedagogik, 14. Örebro universitet
Frelin, Anneli (2012)
Lyhörda lärare: professionellt relationsbyggande i förskola och skola
Stockholm: Liber
Gruber, Sabine (2007)
Skolan gör skillnad, etnicitet och institutionell praktik
Linköping: Linköpings studies in Art and science, (valbar avhandling gentemot Ihrskog, Maud, 2006)
Ihrskog, Maud (2006)
Kompisar och kamrater. Barns och ungas villkor för relationsskapande i vardagen
Växjö: Växjö University Press, Växjö: Acta Wexionensia, Nr 90/2006 Pedagogik, (valbar avhandling gentemot Gruber, Sabine, 2007)
Lalander, Philip & Johansson, Thomas (2012)
Ungdomsgrupper i teori och praktik
Lund: Studentlitteratur
Martinsson, Lena & Reimers, Eva, red. (2009)
Skola i normer
Malmö: Glerups
Orlenius, Kennert & Bigsten, Airi (2008)
Den värdefulla praktiken: Yrkesetik i pedagogers vardag
Stockholm: Liber

Delkurs 2: Obligatorisk litteratur
Biesta, Gert (2007)
Den kommunikativa vändningen i Deweys Demokrati och utbildning. I Englund, Tomas, red (2007) Utbildning som kommunikation. Deliberativa samtal som möjlighet
Göteborg: Daidalos
Dewey, John (1916/1999)
Demokrati och utbildning
Göteborg: Daidalos
Dysthe, Olga (1996)
Det flerstämmiga klassrummet. Att skriva och samtala för att lära
Lund: Studentlitteratur
Englund, Tomas (2007)
Skola för deliberativ kommunikation. I Englund, Tomas, red: Utbildning som kommunikation. Deliberativa samtal som möjlighet
Göteborg: Daidalos
Hultin, Eva (2007)
Deliberativa samtal i skolan - utopi eller reell möjlighet? I Englund, Tomas, red: Utbildning som kommunikation. Deliberativa samtal som möjlighet
Göteborg: Daidalos
Hultin, Eva (2007)
Dialogiska klassrum eller deliberativa samtal - spelar det någon roll? I Englund, Tomas, red: Utbildning som kommunikation. Deliberativa samtal som möjlighet
Göteborg: Daidalos
Molloy, Gunilla (2003)
Det nödvändiga samtalet
Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik 12 (2)
Selander, Staffan (2012)
Didaktik - undervisning och lärande. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline, red: Lärande skola bildning. Grundbok för lärare
Stockholm: Natur & Kultur
Skolverket (2010)
Perspektiv på barndom och barns lärande. En kunskapsöversikt om lärande i förskolan och grundskolans tidigare år
Stockholm: Skolverket, http://www.skolverket.se
Säljö, Roger (2012)
Den lärande människan - teoretiska traditioner. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline, red: Lärande skola bildning. Grundbok för lärare
Stockholm: Natur & Kultur
Säljö, Roger (2011)
Kontext och mänskliga samspel. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik 20(3)

Delkurs 3: Obligatorisk litteratur
Arnér, Elisabeth & Tellgren, Britt (2006)
Barns syn på vuxna. Att komma nära barns perspektiv
Lund: Studentlitteratur
Bunar, Nihad (2012)
Utbildning och mångkulturalitet - i det globala samhället. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline, red: Lärande skola bildning. Grundbok för lärare
Stockholm: Natur & Kultur
Dahlin, Bo (2007)
Fristående skolor och segregation - "Give a dog a bad name and hang him?"
Utbildning & Demokrati. Tidskrift för demokrati och utbildningspolitik, 16 (1)
Englund, Anna-Lena & Englund, Tomas (2012)
Hur realisera värdegrunden? Historia, olika uttolkningar: Vad är värdegrundsstärkande?
Rapporter i pedagogik, 17. Örebro universitet
Englund, Tomas (1998)
Från gemensamt intresse till egennytta. I Svedberg, Lars & Zaar, Monica red. Boken om pedagogerna
Stockholm: Liber, *
Forsberg, Eva (2012)
Styrning av den obligatoriska skolan - mellan stabilitet och förändring. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline, red: Lärande skola bildning. Grundbok för lärare
Stockholm: Natur & Kultur
Lundgren, Ulf P (2012)
Den moderna skolan blir till - ett framtidsprojekt. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline, red: Lärande skola bildning. Grundbok för lärare
Stockholm: Natur & Kultur
Lundgren, Ulf P (2012)
Det livslånga lärandet - att utbilda för ett kunskapssamhälle. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline, red: Lärande skola bildning. Grundbok för lärare
Stockholm: Natur & Kultur
Lundgren, Ulf P (2012)
En gemensam skola - utbildning en nödvändighet för alla. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline, red: Lärande skola bildning. Grundbok för lärare
Stockholm: Natur & Kultur
Lundgren, Ulf P & Säljö, Roger (2012)
Skolans tidiga historia och utveckling - från skrivarskola till folkskola. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline, red: Lärande skola bildning. Grundbok för lärare
Stockholm: Natur & Kultur
Lundy, Laura (2007)
British Educational Research Journal
Vol. 33, No 6, ("Voice" Is Not Enough: Conceptualizing Article 12 of the United Nations Convention on the Rights of the Child)
Myndigheten för skolutveckling (2004)
Hur är det ställt? Tack, ojämt! Erfarenheter av jämställdhetsarbete i grundskolor och gymnasieskolor
Stockholm: Skolverket
Rapp, Stephan (2012)
Skolans lagar och förordningar - det legala ramverket. I Lundgren Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline, red. Lärande skola bildning. Grundbok för lärare
Stockholm: Natur & Kultur
Rimsten, Olle (2010)
Diskriminering och kränkande behandling: i skola och förskola
Stockholm: Norstedts juridik
Smith, Anne B (2007)
Children and Young People's Participation Rights in Education
International Journal of Children's Rights 15
Tholander, Michael (2005)
Värdegrund, demokrati och inflytande ur ett elevperspektiv
Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik 14(3)
Waldow, Florian (2012)
Utbildningspolitik och ekonomi - att investera i framtiden. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline, red: Lärande skola bildning. Grundbok för lärare
Stockholm: Natur & Kultur
Åkerström, Jeanette; Bdaoui, Mikaela; Boson, Frida; Brandt Korall, Elin; Jansson, Hanna; Kleber, Elin; Matthiesen, Frida; Pettersson, Frida; Talayhan, Helin & Brunnberg, Elinor (2010)
Ungdomars röster om delaktighet i skolan
Mälardalens högskola, ICU CHILD
Öhman, Johan (2010)
Att utbilda för hållbar utveckling - ett pluralistiskt perspektiv
Nyköpings kommun/Den Globala Skolan, Rapport från konferensen Nycklar till framtiden - lärande för hållbar utveckling, Nyköping 18-19 november 2010
Öhman, Johan & Östman, Leif red. (2004)
Hållbar utveckling i praktiken
Myndigheten för skolutveckling. Stockholm: Liber Distribution
Öhrn, Elisabet (2000)
Elevers inflytande i skolan. Om kön, klass och förändring. I Tebelius, Ulla & Claesson, Silwa red. Skolan i centrum
Lund: Studentlitteratur, *


Tillägg och kommentarer till litteraturlistan

Delkurs 2: Tillkommer ytterligare ca 50 sidor i form av vetenskapliga artiklar.

Delkurs 4: Den obligatoriska litteraturen samt litteraturen från delkurs 1 och delkurs 2 ligger till grund för studierna under den verksamhetsförlagda utbildningen samt de skriftliga och muntliga uppgifter som ska genomföras under delkurs 4.

Litteratur markerad med * distribueras via Blackboard.


Se denna kursplan som PDF