Denna kursplan har ersatts av en nyare version.
Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2014 [Visa]

Logotype Örebro universitet

Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Kursplan


Utbildningsvetenskaplig kärna I, inriktning gymnasieskolan, 30 högskolepoäng
Core Education Subjects I, with a Specialisation in Upper Secondary School, Basic Course, 30 Credits


Kurskod: PE1006 Utbildningsområde: Undervisningsområdet
Verksamhetsförlagd utbildning
Huvudområde: Pedagogik Högskolepoäng: 30
    Ämnesgrupp (SCB): Pedagogik
Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: G1N
Inrättad: 2011-02-21 Senast ändrad: 2013-03-26
Giltig fr.o.m.: Höstterminen 2013 Beslutad av: Prefekt


Mål

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen)

Kursens mål

Kunskap och förståelse
Den studerande ska efter avslutad kurs ha grundläggande kunskaper om
- olika teoretiska perspektiv på sociala relationer, lärande och kommunikation,
- ungas/elevers relationsskapande samt dess betydelse för lärande och utveckling,
- ämneslärares möjligheter att skapa förutsättningar för delaktighet, meningsskapande och lärande,
- skolans uppdrag att ta hänsyn till barns rättigheter och att främja likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av unga/elever,
- aktuell utbildningspolitik, skolans historiska framväxt samt lärares professionshistoria,
- skolans styrning och styrdokument,
- lagstiftningen på skolans område gällande sekretess, diskriminering och kränkande behandling,
- innebörder av begreppet didaktik, och
- vetenskapligt skrivande.

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska den studerande kunna
- problematisera frågor om barns rättigheter utifrån elev- och lärarperspektiv,
- problematisera möjliga konsekvenser av olika samspelsmönster i skolans vardag,
- relatera skolans styrdokument till ämneslärares arbete,
- förstå skolans uppdrag att hos unga förankra skolans värdegrund,
- förstå hur olika synsätt på ungas utveckling, lärande och kommunikation får betydelse för undervisningens innehåll och utformning,
- förstå betydelsen av ämneslärares didaktiska val och dess konsekvenser för undervisningens innehåll och utformning,
- reflektera över ämneslärares pedagogiska ledarskap och dess konsekvenser för elevers sociala relationer och lärande, och
- använda estetiska och interaktiva presentationsformer.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs har den studerande förmågan att
- utifrån etiska aspekter värdera konsekvenser av ämneslärares olika handlingsalternativ i mötet med unga/elever,
- överväga hur ungas olika livsvillkor får konsekvenser för elevers sociala relationer och ämneslärare arbete,
- förhålla sig till skolans värdegrundsuppdrag med fokus vid jämställdhet, hållbar utveckling och inflytande,
- värdera betydelsen av ett professionellt förhållningssätt gentemot unga/elever, och
- kommunicera och samverka med unga/elever och skolans personal.


Kursens huvudsakliga innehåll

Kursen är uppdelad i fyra delkurser:

Delkurs 1
Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap, 7,5 högskolepoäng (Social Participation and Educational Leadership, 7.5 credits)

Delkursen innehåller två teman:

- Sociala relationer
Inom temat behandlas teorier om ungas relationsskapande processer. Frågor om makt och normalitet behandlas.

- Pedagogiskt ledarskap
Inom temat behandlas frågor om betydelsen av pedagogiskt ledarskap för ungas lärande och sociala utveckling samt etiska aspekter av lärares yrkesutövande.

Inom delkursen behandlas grunderna i vetenskapligt förhållningssätt och vetenskapligt skrivande.

Delkurs 2
Didaktik och lärande, 7,5 högskolepoäng (Didactics and Learning, 7.5 credits)

Delkursen innehåller två teman:

- Didaktiska perspektiv och lärandeteori
Inom temat behandlas olika teorier om lärande som behaviorism, kognitivism, sociokulturell teori och pragmatism. Vidare behandlas begreppet didaktik och dess betydelse för lärares arbete.

- Kommunikation och lärande
Inom temat fördjupas sociokulturell teori och pragmatism med fokus på kommunikativa samspel i skolan som förutsättning för lärande.

Delkurs 3
Utbildningens historia, organisation och demokratiuppdrag, 7.5 högskolepoäng (The Swedish Educational System and its Democratic Ideals, 7,5 credits)

Delkursen innehåller två teman:

- Skolans organisation och historia
Inom temat behandlas aktuell utbildningspolitik, skolans historiska framväxt och lärares professionshistoria. Vidare behandlas skolans styrning samt styrdokument och lagstiftning som är relevant för skolan. Inom temat behandlas frågor om barns rättigheter och skolans uppdrag att motverka diskriminering och kränkande behandling.

- Skolans värdegrundsuppdrag
Inom temat behandlas skolans värdegrundsuppdrag med fokus vid jämställdhet, hållbar utveckling och inflytande.

Inom delkursen behandlas grunderna i vetenskapligt förhållningssätt och vetenskapligt skrivande.

Delkurs 4
Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 högskolepoäng (Placement Studies 1, 7.5 credits)

Delkursen innehåller två teman:

- Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap
Inom temat behandlas ämneslärares arbete med att leda pedagogisk verksamhet med särskilt avseende på kommunikation och sociala relationer.

- Didaktik och lärande
Inom temat behandlas ämneslärares arbete med att leda pedagogisk verksamhet med särskilt avseende på elevers lärande och didaktiska val.


Studieformer

Delkurs 1-3
Undervisningen bygger på ett studentcentrerat lärande som innehåller föreläsningar (på campus och webben), seminarier och studiegruppsarbeten. Seminarier är obligatoriska. Vid eventuell frånvaro från obligatoriskt undervisningstillfälle beslutar examinator om ersättningsuppgift eller om studenten ska göra om momentet vid ett senare kurstillfälle.

Delkurs 4
Undervisningen består av verksamhetsförlagd utbildning och seminarier. Undervisningen är obligatorisk. Vid eventuell frånvaro från den verksamhetsförlagda utbildningen ska den studerande i samråd med arbetslag/VFU-lärare komplettera den inom kursens ram. Vid eventuell frånvaro från obligatoriskt undervisningstillfälle beslutar examinator om ersättningsuppgift eller om studenten ska göra om momentet vid ett senare kurstillfälle.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.


Examinationsformer

Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap I, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0101)
En individuell skriftlig uppgift. (Delkurs 1)
Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap II (Provkod: 0102)
Deltagande i seminarier. (Delkurs 1)
Didaktik och lärande I, 1 högskolepoäng. (Provkod: 0201)
En individuell muntlig presentation. (Delkurs 2)
Didaktik och lärande II, 6,5 högskolepoäng. (Provkod: 0202)
En skriftlig salstentamen. (Delkurs 2)
Didaktik och lärande III (Provkod: 0203)
Deltagande i seminarier. (Delkurs 2)
Utbildningens historia, organisation och demokratiuppdrag I, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0301)
En individuell skriftlig uppgift. (Delkurs 3)
Utbildningens historia, organisation och demokratiuppdrag II (Provkod: 0302)
Deltagande i seminarier. (Delkurs 3)
Verksamhetsförlagd utbildning 1, I, 4,5 högskolepoäng. (Provkod: 0401)
Fullgjord VFU. (Delkurs 4)
Verksamhetsförlagd utbildning 1, II, 3 högskolepoäng. (Provkod: 0420)
En gestaltande presentation. (Delkurs 4)
Verksamhetsförlagd utbildning 1, III (Provkod: 0403)
Deltagande i seminarier. (Delkurs 4)

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.


Betyg

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap I
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap II
När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT).
Didaktik och lärande I
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).
Didaktik och lärande II
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Didaktik och lärande III
När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT).
Utbildningens historia, organisation och demokratiuppdrag I
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Utbildningens historia, organisation och demokratiuppdrag II
När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT).
Verksamhetsförlagd utbildning 1, I
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).
Verksamhetsförlagd utbildning 1, II
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).
Verksamhetsförlagd utbildning 1, III
När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT).

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.


Särskild behörighet och andra villkor

Grundläggande behörighet samt Engelska B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 6c).

eller

Grundläggande behörighet samt Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2 (områdesbehörighet A6c).

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.


Tillgodoräknande av tidigare utbildning

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.


För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.


Övriga föreskrifter

Kursen är den första kursen i Ämneslärarprogrammet, inriktning gymnasieskolan, 300/330 högskolepoäng. Kursen är den första av tre kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan.

Betyg på hel kurs
För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd om minst 15 högskolepoäng.

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
Innan påbörjad VFU ska utdrag ur belastningsregistret överlämnas till rektor eller motsvarande vid den skola där den studerande har sin VFU-placering.

För verksamhetsförlagd utbildning inom Ämneslärarprogrammet, inriktning gymnasieskolan, 300/330 högskolepoäng har den studerande rätt till endast en förnyad prövning (Dnr CF 52-153/2006, Dnr CF 52-154/2006). Vid ej godkänd VFU skall handläggningen av studentens rätt till förnyad VFU handläggas i enlighet med Samverkansdokumentet bilaga 4. Begränsning av antalet tillfällen för verksamhetsförlagd utbildning. Riktlinjer för stödåtgärder. https://vfu.oru.se/lp/

Örebro universitet har tecknat avtal om samverkan kring verksamhetsförlagd utbildning (VFU) med skolhuvudmän i regionen (Dnr CF 59-214/2010 ). Avtalen innebär att VFU skall göras inom skolhuvudmännens ansvarsområde. Den studerande anmäler önskemål om VFU-placering i skolområde/arbetslag genom Lärarutbildningsverktyget (LUV), som nås via https://vfu.oru.se/. För att kunna anmäla önskemål om VFU-placering måste den studerande använda den e-postadress som tilldelats av universitetet. Örebro universitet beslutar om slutlig VFU-placering utifrån anmälda önskemål. Beslutet kan avvika från önskemålen.

Den studerande, som är antagen på Ämneslärarprogrammet, inriktning gymnasieskolan, skall anmäla önskemål inom gymnasieskolan.

Den verksamhetsförlagda utbildningen fullgörs inom ramen för en arbetsvecka enligt lärares arbetstidsavtal.

Tid för examination
Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den.

Komplettering för godkänt betyg
Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på kursen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringsuppgiften ska lämnas in till läraren inom två veckor efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande.

Utbildningsort
Kursen är förlagd till Campus Örebro. Den verksamhetsförlagda utbildningen i kursen förläggs enligt ovanstående föreskrifter om verksamhetsförlagd utbildning.


Kurslitteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

Hagström, Eva (senaste upplagan)
Referenshantering i Pedagogik
Örebro: Örebro universitet, http://www.diva-portal.org, 35 sidor
Lärarförbundet (2005)
Lärares yrkesetik - Principerna
http://www.lararforbundet.se/, 2 sidor
Rienecker, Lotte & Stray Jørgensen, Peter (2008)
Att skriva en bra uppsats
Malmö: Liber, (kap. 1, 7 och 10), 112 sidor
SFS 2001:453 (2001)
Socialtjänstlag
(SoL), 22 sidor
SFS 2008:567 (2008)
Diskrimineringslag
65 sidor
SFS 2009:400 (2009)
Offentlighet och sekretesslag
100 sidor
SFS 2010:800 (2010)
Skollag
153 sidor
Skolverket (2011)
Gy 11: Läroplan för gymnasieskolan
Stockholm: Skolverket, (kap. 1 och 2), 17 sidor
Utrikesdepartementet (2006)
UD Info. Mänskliga rättigheter: Konventionen om barnets rättigheter
Stockholm: Utrikesdepartementet, 80 sidor

Delkurs 1: Obligatorisk litteratur
Ambjörnsson, Fanny (2004)
I en klass för sig. Genus, sexualitet och klass bland gymnasietjejer
Stockholm: Ordfront förlag, (valbar avhandling gentemot Jonsson, Rickard, 2007), 361 sidor
Applebaum, Barbara (2003)
Social Justice, Democratic Education and the Silencing of Words that Wound
Journal of Moral Education, Vol 32, No.2, 2003 (s. 151-162), 12 sidor
Aspelin, Jonas (2010)
Sociala relationer och pedagogiskt ansvar
Malmö: Gleerups utbildnings AB, (s. 7-83), 77 sidor
Broady, Donald & Börjesson Mikael (2008)
En social karta över gymnasieskolan
Vetenskapsrådets rapportserie 2008:2, 8 sidor
Frelin, Anneli (2012)
Lyhörda lärare: professionellt relationsbyggande i förskola och skola
Stockholm: Liber, 136 sidor
Irisdotter Aldenmyr, Sara; Paulin, Ann & Grönlien Zetterqvist, Kirsten (2009)
Etik i professionellt lärarskap
Malmö: Gleerups, 163 sidor
Jonsson, Rickard (2007)
Blatte betyder kompis: om maskulinitet och språk i en högstadieskola
Stockholm: Ordfronts förlag, (valbar avhandling gentemot Ambjörnsson, Fanny, 2004) 318 sidor
Lalander, Philip & Johansson, Tomas (2012)
Ungdomsgrupper i teori och praktik
Lund: Studentlitteratur, kap. 1-4, 7-8, 136 sidor
Martinsson, Lena & Reimers, Eva, red. (2009)
Skola i normer
Malmö: Glerups, kap. 1, 3-6, 139 sidor

Delkurs 2: Obligatorisk litteratur
Biesta, Gert (2007)
Den kommunikativa vändningen i Deweys Demokrati och utbildning. I Englund, Tomas, red (2007) Utbildning som kommunikation. Deliberativa samtal som möjlighet
Göteborg: Daidalos, (s 33-50), 18 sidor
Dewey, John (1916/1999)
Demokrati och utbildning
Göteborg: Daidalos, (kap. 1, 2, 4, 7), 54 sidor
Dysthe, Olga (1996)
Det flerstämmiga klassrummet
Lund: Studentlitteratur, 264 sidor
Englund, Tomas (2007)
Skola för deliberativ kommunikation. I Englund, Tomas, red: Utbildning som kommunikation. Deliberativa samtal som möjlighet
Göteborg: Daidalos, (s. 153-168), 16 sidor
Hultin, Eva (2007)
Deliberativa samtal i skolan - utopi eller reell möjlighet? I Englund, Tomas, red: Utbildning som kommunikation. Deliberativa samtal som möjlighet
Göteborg: Daidalos, (s. 317-335), 19 sidor
Hultin, Eva (2007)
Dialogiska klassrum eller deliberativa samtal - spelar det någon roll? I Englund, Tomas, red: Utbildning som kommunikation. Deliberativa samtal som möjlighet
Göteborg: Daidalos, (s. 381-398), 18 sidor
Liberg, Caroline (2012)
Den didaktiska reliefen - att vara lärare. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline, red: Lärande skola bildning. Grundbok för lärare
Stockholm: Natur & Kultur, (s. 217-233), 17 sidor
Selander, Staffan (2012)
Didaktik - undervisning och lärande. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline, red: Lärande skola bildning. Grundbok för lärare
Stockholm: Natur & Kultur, (s. 199-216), 18 sidor
Säljö, Roger (2012)
Den lärande människan - teoretiska traditioner. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline, red: Lärande skola bildning. Grundbok för lärare
Stockholm: Natur & Kultur, (s. 139-197), 59 sidor
Säljö, Roger (2011)
Kontext och mänskliga samspel. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik 20(3)
(s. 67-82), 16 sidor

Delkurs 3: Obligatorisk litteratur
Brumark, Åsa (2010)
Den formella demokratins roll för medborgarfostran och elevinflytande. Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik 19(2)
(s. 77-96), 20 sidor
Bunar, Nihad (2012)
Utbildning och mångkulturalitet - i det globala samhället. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline, red: Lärande skola bildning. Grundbok för lärare
Stockholm: Natur & Kultur, (s. 403-417), 15 sidor
Dahlin, Bo (2007)
Fristående skolor och segregation - "Give a dog a bad name and hang him"
Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik 16(1), (s. 31-51), 21 sidor
Englund, Tomas (1998)
Från gemensamt intresse till egennytta. I Lars Svedberg & Monica Zaar (red) Boken om pedagogerna
Stockholm: Liber, (s. 285-317), 33 sidor *
Forsberg, Eva (2012)
Styrning av den obligatoriska skolan - mellan stabilitet och förändring. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline, red: Lärande skola bildning. Grundbok för lärare
Stockholm: Natur & Kultur, (s. 437- 460), 24 sidor
Lundgren, Ulf P (2012)
Den moderna skolan blir till - ett framtidsprojekt. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline, red: Lärande skola bildning. Grundbok för lärare
Stockholm: Natur & Kultur, (s. 55-76), 22 sidor
Lundgren, Ulf P (2012)
Det livslånga lärandet - att utbilda för ett kunskapssamhälle. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline, red: Lärande skola bildning. Grundbok för lärare
Stockholm: Natur & Kultur, (s. 101-133), 33 sidor
Lundgren, Ulf P (2012)
En gemensam skola - utbildning en nödvändighet för alla. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline, red: Lärande skola bildning. Grundbok för lärare
Stockholm: Natur & Kultur, (s. 77-99), 23 sidor
Lundgren, Ulf P & Säljö, Roger (2012)
Skolans tidiga historia och utveckling - från skrivarskola till folkskola. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline, red: Lärande skola bildning. Grundbok för lärare
Stockholm: Natur & Kultur, (s. 23-53), 31 sidor
Myndigheten för skolutveckling (2003)
Hur är det ställt? Tack, ojämt! Erfarenheter av jämställdhetsarbete i grundskolor och gymnasieskolor
Stockholm: Skolverket, (s. 2-18), 17 sidor
Rapp, Stephan (2012)
Skolans lagar och förordningar - det legala ramverket. I Lundgren Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline, red. Lärande skola bildning. Grundbok för lärare
Stockholm: Natur & Kultur, (s. 461-483), 23 sidor
Rimsten, Olle (2010)
Diskriminering och kränkande behandling: i skola och förskola
Stockholm: Norstedts juridik, (s. 45-158), 113 sidor
Rudsberg, Karin & Öhman , Johan (2010)
Pluralism in Practice Experience from Swedish Evaluation, School Development and Research
Environmental Education Research, 1(16) (s. 95-111), 17 sidor
SFS 1949:105 (1949)
Tryckfrihetsförordningen
kap. 2
Skog-Östlin, Kerstin (1999)
Att vara lärare - bilder ur två traditioner
Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, 8(2), (s. 33-56), 24 sidor
Tholander, Michael (2005)
Värdegrund, demokrati och inflytande ur ett elevperspektiv
Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik 14(3), (s. 7-30), 24 sidor
Waldow, Florian (2012)
Utbildningspolitik och ekonomi - att investera i framtiden. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline, red: Lärande skola bildning. Grundbok för lärare
Stockholm: Natur & Kultur, (s. 423-435), 13 sidor
Öhman, Johan (2010)
Att utbilda för hållbar utveckling - ett pluralistiskt perspektiv
Nyköpings kommun/Den Globala Skolan, Rapport från konferensen Nycklar till framtiden - lärande för hållbar utveckling, Nyköping 18-19 november 2010, (s. 9-19), 11 sidor
Öhrn, Elisabet (2000)
Elevers inflytande i skolan. Om kön, klass och förändring. I Ulla Tebelius & Silwa Claesson, red Skolan i centrum
Lund: Studentlitteratur, (s. 98-111), 14 sidor *


Tillägg och kommentarer till litteraturlistan

Delkurs 2
Den studerande väljer ytterligare ett kapitel i antologin: Englund, Tomas (2007): Utbildnings som kommunikation. Deliberativa samtal som möjlighet. Göteborg: Daidalos. Under delkursen tillkommer ytterligare cirka 50 sidor i form av vetenskapliga artiklar.

Delkurs 4
Den obligatoriska litteraturen samt litteraturen från delkurs 1 och delkurs 2 ligger till grund för studierna under den verksamhetsförlagda utbildningen samt de skriftliga och muntliga uppgifter som ska genomföras under delkurs 4.

Litteratur markerad med * distribueras via Blackboard.


Se denna kursplan som PDF