Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan.

Logotype Örebro universitet

Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Kursplan


Pedagogik med didaktisk inriktning I, 30 högskolepoäng
Education and Teaching I, 30 Credits


Kurskod: PE1420 Utbildningsområde: Undervisningsområdet
Huvudområde: Pedagogik Högskolepoäng: 30
    Ämnesgrupp (SCB): Pedagogik
Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: G1N
Inrättad: 2008-02-27 Senast ändrad: 2011-03-22
Giltig fr.o.m.: Höstterminen 2011 Beslutad av: Akademichef


Mål

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen)

Kursens mål

Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska den studerande ha grundläggande kunskaper om
- teoretiska perspektiv på barn/unga, barndom/ungdom samt barns rättigheter
- barns och ungas/elevers relationsskapande i skola och på fritid samt dess betydelse för utveckling och lärande
- lärares uppdrag att skapa förutsättningar för delaktighet, meningsskapande och lärande
- förebyggande och motverkande av diskriminering och annan kränkande behandling av barn och unga/elever
- skolans framväxt samt lärares professionshistoria
- skolans styrning och styrdokument
- lagstiftningen på skolans område gällande sekretess, diskriminering, kränkande behandling samt barns rättigheter
- olika teoretiska perspektiv på barns och ungas utveckling, lärande och kommunikation
- innebörden av didaktisk kompetens
- vetenskapligt skrivande.

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska den studerande kunna
- problematisera frågor om barns rättigheter utifrån elev-, lärar- och föräldraperspektiv
- problematisera möjliga konsekvenser av olika samspelsmönster i skolans vardag
- identifiera konfliktsituationer i skolans vardag
- relatera skolans styrdokument till ämneslärares arbete
- förstå skolans uppdrag att hos barn och unga förankra den demokratiska värdegrunden
- förstå hur olika synsätt på barns och ungas utveckling, lärande och kommunikation får betydelse för undervisningens innehåll och utformning
- förstå betydelsen av lärares didaktiska val i skolan
- reflektera över lärares arbete med sociala och demokratiska processer som det kommer till uttryck i skolans praktik
- använda estetiska och interaktiva presentationsformer för att gestalta didaktiska situationer från skolans praktik
- använda digitala verktyg för att presentera ett innehåll.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs har den studerande förmågan att
- utifrån etiska aspekter värdera konsekvenser av lärares olika handlingsalternativ i mötet med barn och unga/elever
- värdera betydelsen av barns och ungas olika erfarenheter, sociala bakgrund samt kön
- beakta vad barns och ungas rättigheter innebär i skolan
- reflektera över skolans uppdrag att motverka diskriminering och kränkningar samt verka för jämställdhet och hållbar utveckling
- överväga och värdera hur olika synsätt på barns och ungas utveckling och lärande får konsekvenser för lärares arbete
- värdera betydelsen av ett professionellt förhållningssätt gentemot barn och unga/elever och deras vårdnadshavare
- kommunicera och samverka med barn och unga/elever och skolans personal
- reflektera över interaktiva verktyg ur ett didaktiskt perspektiv.


Kursens huvudsakliga innehåll

Kursen är uppdelad i fyra delkurser:

Delkurs 1
Pedagogiskt ledarskap - relationer och konflikthantering, 7,5 högskolepoäng
(Educational Leadership - Relationships and Conflicts, 7,5 higher education credits)
Delkursen innehåller fyra teman:

- Delaktighet och barns rättigheter
Inom temat behandlas synen på barns rättigheter ur ett historiskt och nutida perspektiv. Frågor om barns och ungas/elevers delaktighet i skolan behandlas.

- Barns och ungas relationsskapande processer
Inom temat behandlas teorier om barns och ungas relationsskapande processer och betydelsen av dessa för utveckling och lärande. Frågor om relationsskapande via sociala medier behandlas.

- Konflikter och kränkande behandling
Inom temat behandlas frågor om inneslutning - uteslutning, konflikter, diskriminering och annan kränkande behandling av barn och unga/elever.

- Etik i pedagogiskt ledarskap
Inom temat behandlas etiska aspekter av ämneslärares yrkesutövande.

Inom delkursens teman behandlas vad som karaktäriserar kunskap på vetenskaplig nivå och vetenskapliga texter.


Delkurs 2:
Utbildningens historia, organisation och demokratiuppdrag, 7,5 högskolepoäng
(History of the School System, Organisation & Democtatic, 7,5 higher education credits)
Delkursen innehåller tre teman:

- Skolans organisation och villkor
Inom temat behandlas aktuell utbildningspolitik, skolans styrning samt styrdokument och lagstiftning som är relevant för skolan.

- Utbildningshistoria
Inom temat behandlas skolans framväxt och lärares professionshistoria.

- Demokratins grunder
Inom temat behandlas skolans värdegrund ur ett
- verksamhetsnära perspektiv; skolans uppdrag att möta barns rättigheter, frågor om gemenskap, delaktighet, inflytande och respekt för olikhet, samt ett
- samhällsperspektiv; barn och unga som växande medborgare i demokratin, skolans uppdrag att motverka diskriminering och kränkningar samt verka för jämställdhet och hållbar utveckling.

Inom delkursen behandlas grunderna i vetenskapligt skrivande och den studerande författar självständigt texter av vetenskaplig karaktär.


Delkurs 3:
Utveckling och lärande, 7,5 högskolepoäng
(Learning and Development, 7,5 higher education credits)
Delkursen innehåller tre teman:

- Teorier om utveckling, lärande och kunskap
Inom temat behandlas olika synsätt på barns och ungas utveckling och lärande utifrån utvecklingspsykologiskt, sociokulturellt- samt socialisationsperspektiv.

- Kommunikation och lärande
Inom temat behandlas betydelsen av det kommunikativa samspelet i skolan, mellan barn, unga och vuxna samt barn och unga sinsemellan, som förutsättning för lärande.

- Didaktiska perspektiv
Inom temat behandlas lärares didaktiska val och uppdraget att skapa förutsättningar för en undervisning som stimulerar utveckling, lärande och kommunikation.

I delkursen behandlas grunderna i vetenskapligt skrivande och de studerande författar självständigt texter av vetenskaplig karaktär.


Delkurs 4
Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 högskolepoäng
(Placement Studies 1, 7,5 higher education credits)
Delkursen innehåller två teman:

- Relationer och konflikthantering
Inom temat behandlas lärares arbete med att leda pedagogisk verksamhet med särskilt avseende på kommunikation och samtalsmönster som förutsättningar för lärande i skola

- Delaktighet och demokratiska processer
Inom temat behandlas lärares arbete med att leda pedagogisk verksamhet med särskilt avseende på elevers delaktighet och inflytande i vardagliga skolsammanhang.


Studieformer

Delkurs 1 - 3
Undervisningen består av föreläsningar och seminarier. Seminarier är obligatoriska. Vid eventuell frånvaro från obligatoriskt undervisningstillfälle beslutar examinator om ersättningsuppgift eller om studenten ska göra om momentet vid ett senare kurstillfälle.

Delkurs 4
Undervisningen består av verksamhetsförlagd utbildning och seminarier. Undervisningen är obligatorisk. Vid eventuell frånvaro från den verksamhetsförlagda utbildningen skall den studerande i samråd med arbetslag/VFU-lärare komplettera den inom kursens ram. Vid eventuell frånvaro från obligatoriskt undervisningstillfälle beslutar examinator om ersättningsuppgift eller om studenten ska göra om momentet vid ett senare kurstillfälle.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.


Examinationsformer

Pedagogiskt ledarskap - relationer och konflikthantering, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 1001)
Två skriftliga uppgifter.
Utbildningens historia, organisation och demokratiuppdrag I, 3 högskolepoäng. (Provkod: 1002)
En skriftlig salstentamen.
Utbildningens historia, organisation och demokratiuppdrag II, 4,5 högskolepoäng. (Provkod: 1003)
Ett skriftligt paper som ventileras vid ett seminarium.
Utveckling och lärande I, 5 högskolepoäng. (Provkod: 1004)
En skriftlig hemtentamen.
Utveckling och lärande II, 2,5 högskolepoäng. (Provkod: 1005)
En muntlig presentation där digitala verktyg används och ett skriftligt PM.
Verksamhetsförlagd utbildning 1, I, 4,5 högskolepoäng. (Provkod: 1006)
Fullgjord VFU.
Verksamhetsförlagd utbildning 1, II, 3 högskolepoäng. (Provkod: 1007)
En muntlig presentation där estetiska och interaktiva uttrycksformer används för att gestalta didaktiska situationer från skolans praktik.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.


Betyg

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

Pedagogiskt ledarskap - relationer och konflikthantering
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Utbildningens historia, organisation och demokratiuppdrag I
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Utbildningens historia, organisation och demokratiuppdrag II
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Utveckling och lärande I
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Utveckling och lärande II
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Verksamhetsförlagd utbildning 1, I
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).
Verksamhetsförlagd utbildning 1, II
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.


Särskild behörighet och andra villkor

Grundläggande behörighet.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.


Tillgodoräknande av tidigare utbildning

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.


För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.


Övriga föreskrifter

Kursen är den första av tre kurser inom det allmänna utbildningsområdet i Lärarprogrammet 210-330 högskolepoäng.

- Urval
Studerande antagna på Lärarprogrammet 210-330 högskolepoäng har platsgaranti till kursen. Några övriga sökande kan inte antas.

- Betyg på hel kurs
För att erhålla betyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd om minst 18 högskolepoäng.

- Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
Innan påbörjad VFU ska utdrag ur belastningsregistret överlämnas till rektor eller motsvarande vid den skola där den studerande har sin VFU-placering.

För verksamhetsförlagd utbildning inom Lärarprogrammet 210-330 högskolepoäng har den studerande rätt till endast en förnyad prövning (Dnr CF 52-153/2006, Dnr CF 52-154/2006). Vid ej godkänd VFU skall handläggningen av studentens rätt till förnyad VFU handläggas i enlighet med Samverkansdokumentet bilaga 4. Begränsning av antalet tillfällen för verksamhetsförlagd utbildning. Riktlinjer för stödåtgärder. https://vfu.oru.se/lp/

Örebro universitet har tecknat avtal om samverkan kring verksamhetsförlagd utbildning (VFU) med skolhuvudmän i regionen (Dnr CF 59-214/2010 ). Avtalen innebär att VFU skall göras inom skolhuvudmännens ansvarsområde. Den studerande anmäler önskemål om VFU-placering genom Lärarutbildningsverktyget (LUV), som nås via https://vfu.oru.se/. För att kunna anmäla önskemål om VFU-placering måste den studerande använda den e-postadress som tilldelats av universitetet. Örebro universitet beslutar om slutlig VFU-placering utifrån anmälda önskemål. Beslutet kan avvika från önskemålen.

Den studerande, som är antagen på Lärarprogrammet 210-330 högskolepoäng skall anmäla önskemål inom förskola - grundskola.

Den verksamhetsförlagda utbildningen fullgörs inom ramen för en arbetsvecka enligt lärares arbetstidsavtal.

- Tid för examination
Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den.

- Komplettering för godkänt betyg
Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på kursen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringsuppgiften ska lämnas in till läraren inom två veckor efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande.

- Utbildningsort
Kursen är förlagd till Campus Örebro. Den verksamhetsförlagda utbildningen i kursen förläggs enligt ovanstående föreskrifter om verksamhetsförlagd utbildning.


Övergångsbestämmelser

.


Kurslitteratur och övriga läromedel

Delkurs 1: Obligatorisk litteratur

Ambjörnsson, Fanny (2004)
I en klass för sig. Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer
Stockholm: Ordfronts förlag, (valbar avhandling gentemot Jonsson Rickard, 2007) 361 sidor
Applebaum, Barbara (2003)
Social Justice, Democratic Education and the Silencing of Words that Wound
Journal of Moral Education, Vol 32, No.2, 2003, p.p. 151-162, 12 sidor
Aspelin, Jonas (2010)
Sociala relationer och pedagogiskt ansvar
Malmö: Gleerups utbildnings AB, 168 sidor
Dunkels, Elza (2009)
Vad gör unga på nätet?
Malmö: Gleerups utbildnings AB, 117 sidor
Elvstrand, Helene (2009)
Delaktighet i skolans vardagsarbete
Linköping: Linköpings universitet, (s. 205-227), 23 sidor
Engdahl, Emma (2009)
Konsten att vara sig själv
Stockholm: Liber, 175 sidor
Erikson, Lars (2008)
Lärares kontakter och samverkan med föräldrar
Rapporter i pedagogik, 14. Örebro universitet, (s. 77-110), 34 sidor
Irisdotter Aldenmyr, Sara; Ann Paulin & Kirsten Grönelien Zetterqwist (2009)
Etik i professionellt lärarskap
Malmö: Gleerups Utbildning AB, 163 sidor
Jonsson, Rickard (2007)
Blatte betyder kompis: om maskulinitet och språk i en högstadieskola
Stockholm: Ordfronts förlag, (valbar avhandling gentemot Ambjörnsson, Fanny, 2004) 318 sidor
Lalander, Philip & Johansson, Tomas (2009)
Ungdomsgrupper i teori och praktik
Lund: Studentlitteratur, (s. 11-89, 141-199), 138 sidor
Rienecker, Lotte & Stray Jørgensen, Peter (2002)
Att skriva en bra uppsats
Lund: Liber AB, (kap. 7-8), 50 sidor
Skolverket (2009)
Diskriminerad, trakasserad och kränkt? Barns, elevers och studerandes uppfattningar om diskriminering och trakasserier
Stockholm: Skolverket, 124 sidor
Skolverket (2009)
På tal om mobbning - och det som görs
Stockholm: Skolverket, (s. 12-95), 84 sidor
Smart, Carol (2006)
Children's Narratives of Post-Divorce Family Life: From Individual Experience to an Ethical Disposition
The Sociological Review, 54(1), (s. 155-170), 16 sidor
Thornberg, Robert (2010)
Inkonsekvenser i vardagsmönstret av skolregler. En pedagogisk och demokratisk utmaning
Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningsfilosofi, (16)3, (s 73-94), 22 sidor

Delkurs 2: Obligatorisk litteratur
Bergström, Margareta & Holm, Inger (2005)
Den svårfångade delaktigheten i skolan. Ett ungdomsperspektiv på hinder och möjligheter
Linköpings universitet 2005 FiF-avhandling nr. 83, 161 sidor
Dahlin, Bo (2007)
Fristående skolor och segregation - "Give a dog a bad name and hang him"
Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik 16(1), (s. 31-51), 21 sidor
Dewey, John (1916/1999)
Demokrati och utbildning
Göteborg: Daidalos, (s. 11-91, 121-140, 375-386), 113 sidor
Englund, Tomas (1998)
Från gemensamt intresse till egennytta. I Lars Svedberg & Monica Zaar (red) Boken om pedagogerna
Stockholm: Liber, (s. 285-317), 33 sidor *
Englund Tomas, red (2007)
Utbildning som kommunikation. Deliberativa samtal som möjlighet
Göteborg: Daidalos (Gert Biesta s. 33-50, Eva Hultin s. 317-335), 37 sidor
Pierre, Jon, red (2007)
Skolan som politisk organisation
Malmö: Gleerup, (delar läses: Jon Pierre 11-22, Maria Jarl, Hanna Kjellgren & Ann Quennerstedt 23-47, Ann Quennerstedt 49-65, Fredrik Sjögren 145-163, Anders Fredriksson 165-184), 91 sidor
Quennerstedt, Ann (2010)
Den politiska konstruktionen av barnets rättigheter i utbildning
Pedagogisk Forskning i Sverige 15(2-3), (s. 119-141), 23 sidor
Richardson, Gunnar (2010)
Svensk utbildningshistoria. Skola och samhälle förr och nu
Lund: Studentlitteratur, 287 sidor
Rimsten, Olle (2010)
Diskriminering och kränkande behandling: i skola och förskola
Stockholm: Norstedts juridik, (delar läses: s. 45-158), 114 sidor
Rudsberg, Karin & Öhman , Johan (2010)
Pluralism in Practice Experience from Swedish Evaluation, School Development and Research
Environmental Education Research, 1(16) (s. 95-111), (s. 95-111), 17 sidor
Skog-Östlin; Kerstin (1999)
Att vara lärare bilder ur två traditioner
Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, 8(2), (s. 33-56), 24 sidor
Tholander, Michael (2005)
Värdegrund, demokrati och inflytande ur ett elevperspektiv
Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik 14(3), (s. 70-30), 24 sidor
Öhman, Johan (2010)
Att utbilda för hållbar utveckling - ett pluralistiskt perspektiv
Rapport från konferensen Nycklar till framtiden - lärande för hållbar utveckling, Nyköping 1819 november 2010, (s. 9-19) Nyköpings kommun/Den Globala Skolan, 11 sidor
Öhrn, Elisabet (2000)
Elevers inflytande i skolan. Om kön, klass och förändring. I Ulla Tebelius & Silwa Claesson, red Skolan i centrum
Lund: Studentlitteratur, (s. 98-111), 14 sidor *

Delkurs 3: Obligatorisk litteratur
Claesson, Silwa (2009)
Lärares hållning klassiska undervisningsidéer och observationer av undervisning
Lund: Studentlitteratur, 160 sidor
Dewey, John (1916/1999)
Demokrati och utbildning
Göteborg: Daidalos, (s. 35-77), 43 sidor
Englund, Tomas (1992)
Önskas professionella lärare? Nja, helst didaktiskt kompetenta
Didaktisk Tidskrift 2(2-3), (s. 30-45), 16 sidor *
Englund, Tomas red (2007)
Utbildning som kommunikation. Deliberativa samtal som möjlighet
Göteborg: Daidalos, (Gert Biesta s. 35-50, Eva Hultin s. 317-335), 37 sidor
Englund Tomas, red (2004)
Skillnad och konsekvens. Mötet lärare - studerande och undervisning som meningserbjudande
Lund: Studentlitteratur, (Inledningen av Tomas Englund s. 13-32, Johan Liljestrand s. 107-119, Eva Hultin s. 221-247), 60 sidor
Jensen, Mikael, red. (2011)
Lärandets grunder - teorier och perspektiv
Lund: Studentlitteratur, 200 sidor
Lalander, Philip & Johansson, Thomas (2007)
Ungdomsgrupper i teori och praktik
Lund: Studentlitteratur, (valda delar, 134 sidor
Pedagogiska Magasinet nr 1 (2009)
Tema: Gränslösa mötesplatser
(s. 22-61), 40 sidor
Sernhede, Ove (2009)
Territoriell stigmatisering, ungas informella lärande och skolan i det postindustriella samhället
Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik 18 (1), (s. 7-32), 26 sidor
Thurén, Torsten (2007)
Vetenskapsteori för nybörjare
Malmö: Liber, 184 sidor

Delkurs 4: Obligatorisk litteratur
Dysthe, Olga (1996)
Det flerstämmiga klassrummet. Att skriva och samtala för att lära
Lund: Studentlitteratur, 245 sidor
Repstad, Pål (2008)
Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap
Lund: Studentlitteratur, (s. 7-10, s. 33-113), 85 sidor


Tillägg och kommentarer till litteraturlistan

Obligatorisk litteratur som ingår i alla delkurser:

Skolverket (2009)
Allmänna råd och kommentarer. För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Stockholm: Skolverket, 40 sidor.

SFS 2010:800 Skollagen.

SFS 2008:567 Diskrimineringslag. 65 sidor.

Hagström, Eva (Senaste upplagan)
Referenshantering i Pedagogik
Örebro: Örebro universitet, 35 sidor.

Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2
Stockholm: Skolverket.

Kursplaner och betygskriterier
Stockholm: Skolverket.

Utrikesdepartementet (2006)
UD Info. Mänskliga rättigheter: Konventionen om barnets rättigheter
Stockholm: Utrikesdepartementet, 80 sidor.

Delkurs 2:
Den studerande söker en engelsspråkig artikel som är relevant för innehållet i delkursen.

Delkurs 3:
Den studerande söker en relevant C-uppsats för kursen om ca 30-50 sidor. Den studerande söker också en engelskspråklig artikel som är relevant för innehållet i delkursen.

Valbar litteratur med koppling till den digitalt presenterade situationen eller händelsen.


Litteratur markerad med * säljes vid Repro (Långhuset) eller distribueras via Blackboard.


Se denna kursplan som PDF