Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan.

Logotype Örebro universitet

Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Kursplan


Pedagogik, avancerad nivå, Förskola i förändring - förskolepraktik och forskningsperspektiv, 30 högskolepoäng
Preschool in the Throes of Change - Teaching Practice and Research Perspective, Second Level, 30 Credits


Kurskod: PE461U Utbildningsområde: Samhällsvetenskapliga området
Huvudområde: Pedagogik Högskolepoäng: 30
    Ämnesgrupp (SCB): Pedagogik
Utbildningsnivå: Avancerad nivå Fördjupning: AXX
Inrättad: 2009-09-15 Senast ändrad: 2010-09-22
Giltig fr.o.m.: Vårterminen 2011 Beslutad av: Akademichef


Mål

Mål för utbildning på avancerad nivå

Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå,
- ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
- utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
- utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.

(1 kap. 9 § högskolelagen)

Kursens mål

Kunskaper och förståelse
Den studerande skall efter avslutad kurs
- ha fördjupade kunskaper om samt förståelse för utvärderings- och kvalitetsarbetets grundläggande villkor och strukturer som är nödvändiga för att driva en kontinuerlig utveckling av den lokala förskoleverksamheten,
- ha fördjupade kunskaper om teoretiska perspektiv på barns lek, samspel och lärande, och
- ha fördjupade kunskaper om förskolans mål gällande barns språk och matematiklärande.

Färdighet och förmåga
Den studerande skall efter avslutad kurs
- visa förmåga att dokumentera, granska, utvärdera och bedöma kvalitet i förskolans praktik,
- visa förmåga och erforderliga insikter för att initiera, leda och utvärdera lokala utvecklingsarbeten inom ramen för kvalitetsarbetet i förskolan, och
- ha insikter om betydelsen av att kunna kommunicera verksamhetens förutsättningar för barns lärande i språklig och matematisk utveckling.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Den studerande skall efter avslutad kurs
- kritiskt granska villkor för och konsekvenser av olika sätt att följa upp, utvärdera och bedriva kvalitetsarbete i verksamheten med fokus på språkande och matematik i förskolan.


Kursens huvudsakliga innehåll

Kursen består av fyra delkurser som är länkade till varandra utifrån styrning och kvalitetsarbete i ett innehållsperspektiv (språkande och matematik i förskolan).

Delkurs 1 Uppföljning och utvärdering av förskolans verksamhet, 7,5 högskolepoäng
(To follow-up and evaluate preschool activities, 7,5 higher education credits)
I delkursen studeras utvärdering i förskola ur ett historiskt perspektiv samt utvärderingens roll i styr- och ansvarssystemet. En bas anläggs genom att kursen inleds med en mer generell orientering om styrning och utvärdering av offentligt styrd verksamhet. Förskolans läroplan i dess nuvarande form samt Skolverkets redovisning av regeringsuppdrag gällande förtydliganden i förskolans läroplan, utgör delkursens naturliga utgångspunkt. Såväl förskolans värdegrund och uppdrag som mål och riktlinjer uppmärksammas i ett utvärderingsperspektiv. Utvärderingens funktion samt olika utvärderingsmodeller diskuteras och problematiseras bland annat i relation till nationella utvärderingar av förskolan. Utvärdering av förskolan och utvärdering i förskolan är parallella processer som kräver kunskap om roller, ansvarsfördelning och olika teoretiska perspektiv på utvärdering för att också kunna berika varandra. Detsamma gäller spänningsfältet mellan kunskapsbedömningar av lärande och för lärande, där frågor om utvärdering av barnet respektive av förskolans lärandemiljö blir centrala. Olika perspektiv som kan anläggas på dokumentationskrav samt på dokumentens funktion och form övervägs. En viktig aspekt är också hur barnet, föräldern, förskolläraren m fl positioneras genom de utvärderingsmetoder som väljs; som medborgare, som kund, som deltagare etc. Dessa identitetsfrågor problematiseras i relation till bland annat utvärdering som kunskapsskapande processer och utvärdering som resultatmätning inom förskolans styrsystem.

Delkurs 2 Barns språkande i förskolans vardag, 7,5 högskolepoäng
(Children's language activities in preschool daily life, 7,5 higher education credits)
Delkursen behandlar dels hur synen på språkande i förskolan och i skolans tidigare år har utvecklats över tid, dels vilka tankar om lek och lärande som har präglat utvecklingen. I delkursen studeras hur arbetet i förskolan kan ledas för att främja barns språktillägnande och tidiga läs- och skriftspråkliga lärande, dels för att utvecklas i riktning mot förskolans mål, dels som grund för barns fortsatta skolgång. Med utgångspunkt i aktuell forskning och den studerandes erfarenheter bearbetas frågor om didaktiska val och hur verksamheten kan följas upp och vidareutvecklas för att nå ett för barnen lustfyllt lärande genom lek, samtal och samspel. Inom delkursens ram behandlas alla barns språktillägnande och kommunikation via olika uttrycksformer. Läromedel för förskolan avseende barns språkande analyseras i relation till förskolans mål. Förskolebarns förhållande till medier exempelvis dataspel uppmärksammas. Vidare studeras olika synsätt på dokumentation och bedömning av barns språkutveckling och pågående diskussion och debatt om detta. Konsekvenser av flerspråkighet i förskolan behandlas. Den egna språkliga verksamheten och måluppfyllelsen analyseras med utgångspunkt från mål och lokala förutsättningar.

Delkurs 3 Barn upptäcker matematiken i förskolans vardag, 7,5 högskolepoäng
(Children's mathematical discoveries in preschool daily life, 7,5 higher education credits)
Delkursen behandlar dels hur synen på matematiken i förskolan, skolmatematiken och matematiken har utvecklats över tid, dels de tankar om förskolebarns lärande i matematik som har präglat utvecklingen. I delkursen studeras förskolans mål i matematik och hur arbetet i förskolan genom lek och lustfyllt lärande kan ledas för att utvecklas i riktning mot målen och för att främja verksamhetens utveckling. Delkursen uppmärksammar barns lärande i matematik i relation till språkande och kunskapsutveckling i olika sammanhang. Därvid studeras barns möten med matematik i natur och kultur i närmiljön. Vidare studeras olika synsätt på bedömning av barns kunskapsutveckling i matematik och pågående diskussion och debatt om detta. Läromedel i matematik för förskolan analyseras i relation till förskolans mål. Förskolebarns förhållande till medier, exempelvis dataspel uppmärksammas.
Med utgångspunkt i aktuell forskning och den studerandes erfarenheter bearbetas frågor om didaktiska val om hur förskolan kan arbeta med alla barns matematiska lärande i relation till barnens framtida skolgång. Den egna verksamheten och måluppfyllelsen med avseende på barns matematiska förståelse och lärande analyseras med utgångspunkt från mål och lokala förutsättningar.

Delkurs 4 Att leda kvalitetsarbete i förskolan, 7,5 högskolepoäng
(Managing preschool quality processes, 7,5 higher education credits)
I delkursen behandlas förskolans styrdokument, Skolverkets allmänna råd vad gäller kvalitet i förskola och riksdagstryck angående kvalitet i förskolan som utgångspunkter för att fördjupa förståelsen för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Inom delkursens ram problematiseras kvalitetsarbetet utifrån olika teoretiska perspektiv. För att på ett kvalificerat sätt kunna leda det lokala kvalitetsarbetet och kommunicera dess resultat och konsekvenser krävs en god orientering om kvalitetsbegreppets framväxt, kvalitetsarbetets nuvarande (och kommande) styrningsfunktion och strukturella ramar samt om de problematiseringar som kan göras utifrån skilda teoretiska perspektiv. Därtill diskuteras kvalitetsarbete i relation till de närliggande begreppen uppföljning och utvärdering. I kursen kommer särskilt mötet mellan det generella i kvalitetsstyrningen och det lokala i kvalitetsarbetet att fokuseras, med dess implikationer för ledning av kvalitetsarbete. Ett centralt tema i kursen är kvalitetsarbetets lokala karaktär, reglerad av faktiska fysiska, ekonomiska, sociala och personalmässiga resurser, samt utvecklingsarbetets möjligheter att bygga vidare utifrån den lokala strukturen med hjälp av tydliga och genomtänkta utvecklingsprojekt i vardagsarbetet. Den lokala förskolans organisering, innehåll och genomförande ställs i fokus.


Studieformer

Delvis distans med 10 heldagsträffar på campus Örebro
Undervisningen omfattar föreläsningar och seminarier, samt webbaserad kommunikation. Undervisningen är obligatorisk. Vid eventuell frånvaro från enstaka undervisningstillfällen beslutar examinator om ersättningsuppgift eller om den studerande skall fullgöra momentet vid ett senare tillfälle.


Examinationsformer

Uppföljning och utvärdering av förskolans verksamhet, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0100)
Kurslitteraturen examineras fortlöpande dels vid seminarier, dels via webbaserade uppgifter. I examinationen ingår dessutom en skriftlig slutuppgift där den studerande reflekterar över, samt problematiserar, olika aspekter av utvärderingens roll som styrning av offentligt reglerad verksamhet.
Barns språkande i förskolans vardag, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0200)
Kurslitteraturen examineras fortlöpande dels vid seminarier, dels via webbaserade uppgifter. Den studerande undersöker och kartlägger den egna verksamheten utifrån ledningsuppdraget med fokus på literacyfrågor. I examinationen ingår dessutom en skriftlig slutuppgift där kurslitteraturen relateras till verksamhetsutveckling.
Barn upptäcker matematiken i förskolans vardag, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0300)
Kurslitteraturen examineras dels vid seminarier och dels via webbaserade uppgifter. Den studerande undersöker och kartlägger den egna verksamheten ur ett ledningsperspektiv med fokus på lek och lärande i matematik. I examinationen ingår dessutom en skriftlig slutuppgift där kurslitteraturen relateras till verksamhetsutveckling.
Att leda kvalitetsarbete i förskolan, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0400)
Kurslitteraturen examineras fortlöpande dels vid seminarier, dels via webbaserade uppgifter. I examinationen ingår dessutom en skriftlig slutuppgift där den studerande kritiskt granskar den egna verksamhetens kvalitetsarbete. Med utgångspunkt i en innehållsdiskussion, som upparbetats inom tidigare delkurser, utvecklar den studerande ett förslag angående hur dessa perspektiv ska kunna tas tillvara och dokumenteras i den egna förskolans kontinuerliga och systematiska kvalitetsarbete i ett utvecklingsperspektiv.


Betyg

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

Uppföljning och utvärdering av förskolans verksamhet
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Barns språkande i förskolans vardag
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Barn upptäcker matematiken i förskolans vardag
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Att leda kvalitetsarbete i förskolan
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

Övriga föreskrifter

Kursen ges som uppdragskurs inom Förskolelyftet (Skolverket)

Betyg på hel kurs
För att erhålla betyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd på minst två delkurser.

Tid för examination
Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den.

Komplettering för godkänt betyg
Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på kursen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringsuppgiften ska lämnas in till läraren inom en vecka efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande.


Muntlig och skriftlig kursutvärdering genomförs tillsammans med deltagarna dels fortlöpande, dels i slutet av kurs. Kursutvärderingen skall delges kursdeltagarna och uppdragsgivaren samt vara vägledande för genomförandet av såväl pågående kurs som för eventuell utveckling och planering av kommande kurser.


Övergångsbestämmelser

.


Kurslitteratur och övriga läromedel

Referenslitteratur

Hagström, Eva (2009)
Referenshantering i Pedagogik
Örebro: Örebro universitet, 35 sidor, http://www.diva-portal.org

Delkurs 1: Obligatorisk litteratur
Lpfö 98, Läroplan för förskolan
Skolverket. (www.skolverket.se), (1998), 12 sidor
Halldén, Gunilla (2007)
Den moderna barndomen och barns vardagsliv
Stockholm: Carlssons Bokförlag, Kap 1-4, 80 sidor
Hofvendahl, Johan (2006)
Förpapprade samtal och talande papper. I Forsberg Ea & Wallin Erik: Skolans kontrollregim ett konraproduktivt system för styrning?
Stockholm: HLS förlag, s 77-98, 21 sidor
Karlsson Vestman, Ove & Andersson, Inger (2007)
Pedagogisk utvärdering som styrning: en historia från präster till PISA
Stockholm: Myndigheten för skolutveckling, Skolverket, 145 sidor
Persson, Sven (2008)
Forskning om villkor för yngre barns lärande i förskola, förskoleklass och fritidshem Vetenskapsrådets rapportserie 11:2008
Stockholm: Vetenskapsrådet, 119 sidor
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2006)
Lärandets grogrund
Lund: Studentlitteratur, 152 sidor
Skolverket (2003)
Om kvalitet i förskolan. Forskning om och utvärdering av förskolan 1998-2001
142 sidor
Skolverket (2009)
Redovisning av uppdrag om Förslag till förtydliganden i förskolans läroplan Delrapport. Dnr 2008:03000
Stockholm: Skolverket, 10 sidor
Åsén, Gunnar (2004)
Utvärdering i förskolan frågor och exempel
Stockholm: Skolverket. (www.skolverket.se), 72 sidor

Delkurs 2: Obligatorisk litteratur
Lpfö 98, Läroplan för förskolan
Stockholm: Utbildningsdepartementet och Fritzes, (1998), 12 sidor
Bjar, Louise & Liberg, Caroline (red.) (2003)
Barn utvecklar sitt språk
Lund: Studentlitteratur, Valda delar ca 50 sidor
Dahlgren, Gösta; Gustafsson, Karin; Mellgren, Elisabeth & Olsson, Lars-Erik (2006)
Barn upptäcker skriftspråket
Stockholm: Liber, 190 sidor
Domenkovic', Kerstin; Eriksson, Yvonne; Fast, Carina; Roland, Katarina; Sköld, Majken (2000)
Spökägget. Att läsa och skriva i förskola och skola
Stockholm: Natur och Kultur, 70 sidor
Fast, Carina (2008)
Literacy
Lund: Studentlitteratur, 168 sidor
Hultman, Glenn (2004)
Anställda i förändring - flämtande lågor, ambitioner och vardagsarbete: en longitudinell fallstudie av förändringsprocesser under sex år
Linköping: Skapande vetande, Linköpings univ., 100 sidor
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2005)
"Att lära är nästan som att leka." Lek och lärande i förskola och skola
Stockholm: Liber,, 220 sidor
Lindö, Rigmor (2009)
Det tidiga språkbadet
Lund: Studentlitteratur, 250 sidor
Myndigheten för skolutveckling (2004)
Komma till tals Flerspråkiga barn i förskolan
Stockholm: Myndigheten för skolutveckling, 60 sidor
Tellgren, Britt (2004)
Förskolan som mötesplats för barn. Om barns strategier för tillträde och uteslutning i lek och samtal
Licentiatuppsats: Örebro universitet, 123 sidor

Delkurs 3: Obligatorisk litteratur
Lpfö 98, Läroplan för förskolan
Stockholm: Utbildningsdepartementet och Fritzes, (1998), 16 sidor
Lpo 94, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet
Stockholm: Utbildningsdepartementet och Fritzes, (1994), 24 sidor
Ahlberg, Ann m.fl. (2000)
Matematik från början. Nämnaren Tema
Göteborg: Göteborgs universitet, Nationellt centrum för matematikutbildning, 247 sidor (valbart alternativ till Heiberg m.fl. 2004)
Björklund, Camilla (2008)
Bland bollar och klossar matematik bland de yngsta i förskolan
Lund: Studentlitteratur, 175 sidor (alternativ till Björklund 2007)
Björklund, Camilla (2007)
Hållpunkter för lärande. Småbarns möte med matematik (Akademisk avhandling)
Åbo: Åbo akademis förlag, ca 250 sidor (alternativ till Björklund 2008)
Emanuelsson, Göran & Doverborg, Elisabeth (red) (2006)
Matematik i förskolan
Göteborg: Göteborgs universitet Nämnaren tema, Nationellt centrum för matematikutbildning, 104 sidor
Emanuelsson, Göran & Doverborg, Elisabeth (red) (2006)
Små barns matematik
Göteborg: Göteborgs universitet Nämnaren tema, Nationellt centrum för matematikutbildning, 175 sidor
Engström, Arne (2003)
Specialpedagogiska frågeställningar i matematik
Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen, 8. Örebro universitet, 30 sidor
Lindberg, Viveca & Lindström, Lars (2005)
Pedagogisk bedömning: Att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap
Stockholm: HLS förlag, 240 sidor (s 11-42, 93-129) 69 sidor
Solem, Ida Heiberg & Reikerås, Kirsti Elin Lie (2004)
Det matematiska barnet
Stockholm: Natur och Kultur, 330 sidor, (valbart alternativ till Ahlberg m.fl. 2000)

Delkurs 3: Referenslitteratur
Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, 14(2): Tema: Bildning och Demokrati i matematikutbildningen
98 sidor
Ahlberg, Ann (1995)
Barn och matematik problemlösning på lågstadiet
Lund: Studentlitteratur, 155 sidor
Ahlberg, Ann (2001)
Lärande och delaktighet
Lund: Studentlitteratur, 173 sidor
Bergius, Berit & Emanuelsson Lillemor (2008)
Hur många prickar har en gepard?
Göteborg: Göteborgs universitet, Nationellt centrum för matematikutbildning, 122 sidor
Dahl, Kristin & Nordqvist, Sven (1994)
Matte med mening tänka tal och söka mönster Alfabeta
Alfabeta, 53 sidor
Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (1999)
Förskolebarn i matematikens värld
Stockholm: Liber, 141 sidor
Johansson, Bo & Wirth, Michael (2007)
Så erövrar barn Matematiken Talradsmetoden ger nya möjligheter
Uppsala: Kunskapsförlaget, 128 sidor
Johansson, Stina (2004)
Bland stubbar och kottar
Sollentuna: Books on Demand / BoD, 153 sidor
Ljungblad, Ann-Louise (1999)
Att räkna med barn med specifika matematiksvårigheter
Varberg: Argument förlag, 210 sidor
Lundberg. Ingvar & Sterner, Görel (2009)
Dyskalkyli - finns det? Aktuell forskning om svårigheter att förstå och använda tal.
Göteborg: Göteborgs universitet Nationellt centrum för matematikutbildning, 87 sidor
Molander, Kajsa (2008)
Leka och lära Matematik UTE
Falun: Erik Johan Ljungbergs Utbildningsfond, 85 sidor
Nämnaren Tema (2002)
Uppslagsboken
Göteborg: Göteborgs universitet, Nationellt centrum för matematikutbildning, 97 sidor
Persson, Annika & Wiklund Lena (2008)
Hur långt är ett äppelskal? - tematiskt arbete i förskoleklass
Stockholm: Liber, 214 sidor
Persson, Lotta (2005)
Utomhuspedagogik i förskola och förskoleklass Nr. 7. Temaserie från tidningen Förskolan
Stockholm: Lärarförbundets förlag, 160 sidor
Rönnberg, Irene & Rönnberg, Lennart (2001)
Minoritetselever och matematik-utbildning - en litteraturöversikt
Stockholm: Skolverket (även www.skolverket.se), 131 sidor
Unenge, Jan; Sandahl, Anita & Wyndhamn, Jan (1994)
Lära matematik om grundskolans matematikundervisning
Lund: Studentlitteratur, 231 sidor

Delkurs 4: Obligatorisk litteratur
Prop. 2009/10:165. Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet
(www.regeringen.se), (2009), Del 1. Kap 8: Kvalitet och inflytande, s 302-318.
Prop 2004/05:11. Kvalitet i förskolan
(www.regeringen.se), 2004/05, 79 sidor
Dahlberg, Gunilla; Moss, Peter & Pence, Alan (2002)
Från kvalitet till meningsskapande
Stockholm: HLS Förlag, 295 sidor
Lenz Taguchi, Hillevi (2003)
Varför pedagogisk dokumentation? Om barnsyn, kunskapsssyn och ett föränderligt förhållningssätt till förskolans arbete
Stockholm: HLS, 83 sidor
Lindgren, Anna-Li & Sparrman, Anna (2003)
Om att bli dokumenterad - etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation. Pedagogisk forskning i Sverige nr 1-2
s. 56-69 (11 sidor)
Pramling Samuelsson, Ingrid & Pramling, Niklas (2010)
Vad betyder barns perspektiv för utvärdering och utveckling? Forskning om undervisning och lärande nr 3
s. 31-43 (12 sidor)
Sheridan, Sonja; Pramling Samuelsson, Ingrid & Johansson, Eva (2010)
Förskolan
Stockholm: Liber, 160 sidor
Skolinspektionen (2009)
Vi vässar pennan. Skolinspektion med fokus på kunskap och kvalitet
Stockholm: Skolinspektionen, 83 sidor
Wahlström, Ninni (2009)
Mellan leverans och utbildning. Om lärande i en mål- och resultatstyrd skola
Göteborg: Daidalos, Kap. 1-3, 8 (127 sidor)


Tillägg och kommentarer till litteraturlistan

Delkurs 1
Tillkommer ca 100 sidor efter överenskommelse med lärare.

Delkurs 2
Tillkommer ca 100 sidor om etik, bedömning samt om barn och datorer efter överenskommelse med lärare.

Delkurs 3
Ur referenslitteratur väljs ca 200 sidor. Dessutom tillkommer aktuella styrdokument och kommentarmaterial från Skolverket ca 50 sidor, material om IT och lärande ca 50 sidor och litteratur i anslutning till examinationsuppgift ca 100 sidor. Väljs efter överenskommelse med lärare.

Delkurs 4
Tillkommer ca 100 sidor efter överenskommelse med lärare samt den egna förskolans kvalitetsredovisning och den egna kommunens kvalitetsredovisning.


Se denna kursplan som PDF