Institutionen för beteende- social- och rättsvetenskap

Kursplan

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen)

Efter genomgången kurs har studenten uppnåt följande lärandemål:

Dk 1 Spädbarnstid och barndom
Studenten
- identifierar och jämför utvecklingsteorier och tillämpar olika utvecklingsteorier för att förklara utveckling,
- beskriver normala utveckling och diskuterar på ett vetenskapligt sätt vad kan påverka denna utvecklingsprocess.
-tolkar och bedömer forskningsinformation på en grundnivå samt ser samband mellan generella, kontextuella och individuella skillnader inom olika områden;
-kommunicerar och tränar inlärning genom att redovisa, diskutera och kritisk analysera forskning inom området samt tar hänsyn till olika utvecklingsmönster samt tar hänsyn till genus- och kulturellaperspektivet;
-tillämpar ett vetenskapligt förhållningssätt;
-integrerar de olika utvecklingsområdena med varandra för att skapa en förståelse för helhet och hur de olika perspektiven (biologisk, kognitiv, sociala, och personlighet) hänger samman.

Dk 2 Ungdomstiden
Studenten
-beskriver ungdomars fysiska, kognitiva, känslomässiga och sociala utveckling och diskuterar dessa aspekter av utveckling utifrån ett psykobiosocialt perspektiv;
-identifierar vanligt förekommande utvecklingsproblem i ungdomsåldern;
-redogör för teorier som förklarar utvecklingen i tonårstiden;
-reflekterar över och diskuterar utvecklingsbegrepp utifrån en intuitiv förståelse för grundläggande utvecklingspsykologiska metoder;
-relaterar teorier och undersökningar till grundläggande människosyn;
-diskuterar texter och förar en dialog om sina egna kunskaper och värderingar på en professionellt;
-förstår empiriska texter inom utvecklingspsykologin;
-värderar teoretiska och empiriska texter utifrån människosyn och metodik;
-stödjer sina bedömningar och praktiska tillämpningar på relevant forskning om ungdomstiden.

Dk 3 Vuxentiden och livscykeln
Studenten:
- beskriver fysiska, kognitiva, socioemotionella, och psykosociala utveckling;
- förstår på en grund nivå vetenskapliga teorier som används för att förstår utvecklingen under vuxenålder;
- identifierar och omfattar problem som är unik till forskning i vuxenålder;
- använder basic kunskap inom kvantitativ och kvalitativ forskningsmetodik för att evaluera studier
- relaterar och applicerar forskning inom vuxenutveckling för att hantera problem som kan uppstå under vuxenålder.

Dk 4 Utvecklingspsykologi och prevention
Studenten:
-beskriver begrepp och processer som diskuteras inom nationell och internationell preventionsforskning samt identifierar gemensamma egenskaper hos fungerande preventionsinsatser mot psykisk ohälsa hos barn och ungdomar
-skiljer mellan förebyggande och behandlande insatser; och förklarar innehåll och metod i flera olika förebyggande program
-planerar och använder förebyggande insatser
-använder sig av metoder och förhållningssätt som förekommer i evidensbaserade preventionsprogram, samt använder manualer för att genomföra praktiska sessioner
-använder sig av en för sammanhanget adekvat samtalsmetod
-jämför och granskar olika preventionsinsatser kritiskt
-övar sig i att använda ett socioemotionellt kompetent förhållningssätt
-samarbetar väl och visar det i relation till kurskamraterna.

Dk 5 Psykodynamiskt perspektiv på individens utveckling
Studenten
-beskriver psykodynamiska teorier, deras syn på människan, deras ursprung och utveckling; beskriver de efterföljande teorierna om självet och människans affektiva utveckling; beskriver anknytningsteorin, dess utveckling; och värderar, jämför och diskuterar de olika utvecklingsteorierna utifrån tillämplighet och vetenskaplighet.
Utifrån detta diskuterar identitetsutvecklingen och kulturella skillnader i barnuppfostran och utveckling
Utifrån dessa teorier visar en förståelse för de destruktiva mönster som kan uppkomma i familjer och mellan föräldrar och barn.
I samband med barnobservation tillämpar och diskuterar barns uppfostran och utveckling utifrån ett teoretiskt perspektiv.

Delkurs 1: Spädbarnstid och barndom, 7,5 hp
Delkursens syfte är att den studerande utvecklar kunskaper om utvecklingsmässiga förändringar inom barndomen sett i ett livscykelperspektiv. Syftet är vidare att den studerande tillägnar sig kunskaper och en förmåga att reflektera över biologiska, kognitiva, emotionella, och sociala aspekter av utvecklingen med betoning på den normala utvecklingsgången. Aktuella forskningsresultat utgör en del av kunskapsstoffet och en integration av olika aspekter av utvecklingen eftersträvas. Dessutom behandlas grundläggande koncept, teoretiska begrepp samt metoder.

Delkurs 2: Ungdomstiden, 6 hp
Delkursen ska ge en översikt av förloppet av fysisk utvecklingen (t.ex. tillväxt, utveckling av könsorgan, neurologiska förändringar), kognitiv och känslomässig utveckling, ungdomars sociala relationer till föräldrar, kamrater, vänner och pojk-/flickvänner samt sexualutvecklingen och utvecklingsproblem (t.ex. depression, brottslighet, ätstörningar) och deras förklaringar. Dessutom behandlas grundläggande koncept, teoretiska begrepp samt metoder. Föreläsningar ger en bredare översikt med tyngdpunkten på normala utvecklingen, medan seminarier fokuserar på enskilda forskningsarbeten, med tyngdpunkten på problematisk eller störd utveckling.

Delkurs 3: Vuxentiden och livscykeln, 4,5 hp
Kursen ska ge en översikt av den kunskap vi idag har gällande åldrandets psykologi. Det rör dels fysisk utveckling, social, personlig, och kognitiv utveckling under vuxentiden. Kursen ska vidare ge en översikt av de problem den vuxne möter under olika åldrar.
Kursen fokuserar speciellt på teorier och modeller som ger olika perspektiv av den åldrande människans förutsättningar för delaktighet i samhället och i samspel med andra, t.ex. Baltes modell av selektion med kompensation, modeller av positivt åldrande och livscykelperspektiv. Dessutom behandlas grundläggande koncept, t.ex. validitet av teoretiska begrepp och stabilitet och förändring samt metoder för att uppvisa dem, t.ex. tvärsnitts-, längdsnitt och sekvensstudier.

Delkurs 4: Utvecklingspsykologi och prevention, 7,5 hp
Fokus i kursen ligger på att studenterna tillägnar sig kunskaper om prevention och om möjligheterna att intervenera och påverka utvecklingen för enskilda personer och grupper, särskilt barn och ungdomar. En genomgång av risk- och skyddsfaktorer gällande problemutveckling görs. Olika former av preventionsinsatser för att förebygga internaliserande och externaliserande problematik samt droganvändning bland barn och unga behandlas liksom olika preventionsteorier. Diskussioner kring prevention i psykologens arbete och förhållningssätt förs. Preventionsinsatser inom olika arenor, främst skolan och familjen, behandlas. Gemensamma egenskaper hos effektiva preventionsinsatser beskrivs. Exempel på olika förebyggande insatser samt dess för- och nackdelar ges. Iatrogena (negativa) effekter som kan uppkomma av förebyggande arbete behandlas, såsom fenomenet deviancy training.

Studenten förbereder sig praktiskt under den aktuella kursen för att kunna genomföra preventiva insatser kommande termin. Preventiva insatser belyses och diskuteras utifrån ett genus-, etnicitets-, sexualitets- och funktionsnedsättnings- samt barnrättsperspektiv.

Delkurs 5: Psykodynamiskt perspektiv på individens utveckling, 4,5 hp
Delkursen ger en introduktion i psykodynamiska utvecklingsteorier och beskriver hur synsättet på barn har förändrats de senaste decennierna. En fördjupning sker i vissa centrala utvecklingslinjer såsom självets utveckling och den affektiva utvecklingen. Kursen fokuserar på samspelet mellan barn och föräldrar. Bland annat diskuteras anknytningsteori och temperamentets betydelse. Könsspecifik identitetsutveckling tas upp liksom kulturella skillnader i barnuppfostran och utvecklingsideal. Barnobservationer genomförs av individuellt av studenterna.och förändring samt metoder för att uppvisa dem, t.ex. tvärsnitts-, längdsnitt och sekvensstudier.

Seminarier är obligatoriska och examinerande. Frånvaro kompenseras i undantagsfall genom en ersättningsuppgift som bestäms av ansvarig lärare. Det kan innebära skriftlig ersättningsuppgift om det är tillämpligt, annars får man delta vid nästa tillfälle seminariet ges.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Grundläggande behörighet samt Ma B, Sh A (områdesbehörighet 5).

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Kursen ingår i Psykologprogrammet och utgör utbildningens andra termin. Kursen kan endast läsas som programkurs och kan således inte sökas som fristående kurs.

För att få Väl Godkänd på hela kursen krävs betyget Väl Godkänd på minst 18 högskolepoäng av kursen.

Rätten till förnyat prov
1. Den som blivit underkänd har rätt till omtentamen. I normalfallet erbjuds omtentamen viss tid efter ordinarie tentamen. Omtentamen efter vårterminens sista tentamenstillfälle och uppsamlingsprov inför höstterminen ges vid ett och samma provtillfälle innan höstterminens start.
2. Kurs som upphört eller väsentligt förändrats till sitt innehåll eller i sin omfattning kan tenteras vid tre tillfällen inom 18 månader efter att förändringen genomförts. Därefter sker tentamen enligt ny kursplan.
3. Studerande som har underkänts i prov vid två tillfällen för viss delkurs eller del av delkurs har rätt att hos akademichef begära att en annan lärare utses att bestämma betyg.
4. Den som fått betyget Godkänd på visst prov får inte tentera om för att få betyget Väl godkänd.
5. Om tidsgräns angivits för inlämning av hemtentamen/hemuppgift kommer för sent inlämnade svar ej att bedömas, utan ny tentamen/uppgift ges.
6. Särskilt undantag gäller delkurs 4: Den som blivit underkänd avseende kursens praktiska moment, ges efter begäran möjlighet att göra om de praktiska momenten ytterligare en gång vid ett senare tillfälle när kursen ges, enligt beslut i fakultetsnämnden CF-50-73/2005.


Kurslitteratur och övriga läromedel

Delkurs 1: Obligatorisk litteratur

Delkurs 1-5
Artiklar och stenciler enligt lärares anvisningar kan tillkomma. Om en nyare utgåva av angivna böcker finns, ersättas angivna litteraturen med senaste utgåvan. Artiklar laddas ner via universitetsbibliotekets databaser.

Se denna kursplan som PDF