|
| Kurskod: |
PS3401 |
Utbildningsområde: |
Samhällsvetenskapliga området |
| Huvudområde: |
Psykologi |
Högskolepoäng: |
15 |
|---|
| |
|
Ämnesgrupp (SCB): |
Psykologi |
|---|
| Utbildningsnivå: |
Avancerad nivå |
Fördjupning: |
A1N |
|---|
| Inrättad: |
2009-04-01 |
Senast ändrad: |
2012-03-30 |
|---|
| Giltig fr.o.m.: |
Höstterminen 2012 |
Beslutad av: |
Prefekt |
|---|
|
Mål
Mål för utbildning på avancerad nivå
Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå,
- ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
- utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
- utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.
(1 kap. 9 § högskolelagen)
Kursens mål
Denna kurs ger en bred introduktion till den vetenskapliga disciplinen preventionsvetenskap (eng. Prevention Science). Kursen ger en grundlig orientering i den aktuella teoribildningen inom området samt dess historiska utveckling. Dessutom ges den studerande en redogörelse för de olika preventionsnivåerna - individ, familj, skola, fritid, och det större samhället - samt hur den aktuella kunskapen om risk- och skyddande förhållanden är kopplade till preventionsinsatser på dessa olika nivåer. Interaktionseffekter och synergier belyses i exemplifieringar av s.k. multimodala program. Kopplingen mellan grundforskning och tillämpad preventionsverksamhet klarläggs. Kursen ger dessutom en introduktion till viktiga metodologiska och konceptuella överväganden för att kunna kritiskt granska vetenskapliga rapporter.
Kunskap och förståelse
Den studerande ska efter avslutad kurs
-ha fördjupade kunskaper om moderna teorier och strategier för förebyggande insatser på en samhällsgrupp- (familj, skola fritid) och individnivå.
-förstå och kunna skilja på distinktionen preventionsbehandling.
Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska den studerande
-kunna identifiera styrkor och svagheter i olika undersökningsdesigner inom preventionsforskningen.
-känna till viktiga skydds- och riskfaktorer på samhälls-, grupp- och individnivå, som är relevanta för prevention ur ett utvecklingsperspektiv.
-ha förmågan att resonera om preventiva implikationer av grundforskningsresultat.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter genomgången kurs har den studerande en god förmåga att
-utifrån ett reflekterande och kritiskt förhållningssätt dra rimliga slutsatser av empiriska studier inom preventionsområdet.
-kunna värdera, bedöma och resonera om preventiva insatser utifrån ett etiskt, kulturellt och ett genusperspektiv.
-utifrån metodologiska och konceptuella överväganden kritiskt granska vetenskapliga teorier och empiriska studier.
Kursens huvudsakliga innehåll
Kursen ger
-en grundlig orientering i teorier, metoder och empirisk forskning inom preventionsvetenskap.
-en bakgrund till preventionsvetenskapens historia och dess terminologi samt rådande paradigm.
-en introduktion till de huvudsakliga nivåerna för förebyggande arbete: individuell-, grupp- och samhällelig nivå.
-en orientering i forskning om risk- och skyddsfaktorer ur ett utvecklingsperspektiv.
-fördjupad kunskap om hur parallella insatser i multimodala program kan samverka och förstärka programeffekter.
-fördjupad kunskap om kopplingen mellan utvecklingspsykologisk grundforskning och konkreta preventiva tillämpningar.
-en introduktion till metodologiska och konceptuella överväganden som är relevant för preventionsvetenskapen.
Studieformer
Undervisningen bedrivs huvudsakligen på distans genom självständiga studier och projektarbeten i grupp (on line). Vid första och sista kurstillfället träffas studerande och lärare på Örebro universitet, såvida inte annat har bestämts i förväg. För kommunikation på distans kommer kommunikationsverktyget Blackboard att spela en central roll. De studerande förutsätts därför ha tillgång till en internetuppkopplad dator. Alla föreläsningar läggs ut på Blackboard. Det är obligatorisk närvaro på de seminarier och föreläsningar som hålls vid Örebro universitet i början och i slutet av kursen.
Kursen examineras genom att inom föreskriven tid sända in tre självständigt författade PM via Blackboard. Kursens slutbetyg är en sammanvägning av den studerandes kvalitet på de tre delexaminationerna. För att bli godkänd krävs att man har lämnat in de tre delexaminationerna i tid och att de håller en tillräcklig nivå utifrån kunskap och förståelse, färdighet, förmåga, värderingsförmåga samt förhållningssätt enligt ovan.
Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.
Examinationsformer
PM I, 5 högskolepoäng. (Provkod: 0100)
Skriftlig inlämningsuppgift
PM II, 5 högskolepoäng. (Provkod: 0200)
Skriftlig inlämningsuppgift
PM III, 5 högskolepoäng. (Provkod: 0300)
Skriftlig inlämningsuppgift
För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Betyg
Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).
Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.
Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
PM I
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
PM II
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
PM III
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Särskild behörighet och andra villkor
Examen på grundnivå som omfattar minst 180 högskolepoäng, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom något av huvudområdena psykologi, folkhälsovetenskap, omvårdnadsvetenskap, handikappvetenskap, socialt arbete, statskunskap, sociologi, pedagogik, specialpedagogik, företagsekonomi eller motsvarande. Dessutom krävs Engelska kurs B från gymnasiet.
För ytterligare information se universitetets antagningsordning.
Tillgodoräknande av tidigare utbildning
Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.
För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.
Övriga föreskrifter
Kursen ges som internationell kurs. Undervisningsspråket är engelska om internationella studenter deltar. Om endast svenska studenter deltar ges kursen både på svenska och engelska.
För betyget väl godkänd (VG) på hela kursen krävs betyget VG på samtliga tre PM.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Obligatorisk litteratur
Berkman, Lisa F. & Kawachi, Ichiro (2000)
A Historical Framework for Social Epidemiology. In Lisa F. Berkman & Ichiro Kawachi (Eds.) Social Epidemiology (pp.3-12)
New York: Oxford, 10 sidor
Botvin, Gilbert. J., Griffin, Kenneth. W. Diaz, Tracy., & Ifill-Williams, Michelle (2001)
Drug abuse prevention among minority adolescents: Posttest and one-year follow-up of a school-based preventive intervention. Prevention Science, 2, 1-13
13 sidor
Brown, C. Hendricks., & Liao, Jason (1997)
Principles for designing randomized preventive trials in mental health: An emerging developmental epidemiology paradigm. American Journal of Community Psychology, 27, 673-710
38 sidor
Castro, Felipe. Gonzales., Barrera, Manuel., Jr., & Martinez, Charles. R., Jr. (2004)
The Cultural Adaptation of Prevention Interventions: Resolving Tensions Between Fidelity and Fit. Prevention Science, 5, 41-45
5 sidor
Catalano, Richard. J., Hawkins, David. J., Berglund, Lisa., Pollard, John. A., & Arthur, Michael. W. (2002)
Prevention Science and Positive youth Development: Competitive or Cooperative Frameworks? Journal of Adolescent Health, 31(Supplement), 230-239
10 sidor
Cicchetti, Dante., & Hinshaw, Stephen.P. (2002)
Editorial: Prevention and intervention science: Contributions to developmental theory. Development and Psychopathology, 14(4), 667-671
5 sidor
Conduct Problems Prevention Research Group (2000)
Merging universal and indicated prevention programs: The Fast Track model. Addictive Behaviors, 25, 913-927
15 sidor
Cowen, Emory, L. (2000)
Psychological wellness: Some hopes for the future. In D. Cicchetti, J. Rappaport, I. N. Sandler, & R. P. Weissberg (Eds.), The promotion of wellness in children and adolescents (pp. 477503)
Washington, DC: Child Welfare League of America Press, 27 sidor
Damon, William (2004)
What is positive youth development? Annals of the American Academy of Political and Social Science, 591, 13-24
12 sidor
Davis, Caroline. H., MacKinnon, David. P., Schultz, Amy., & Sandler, Irwin (2003)
Cumulative risk and population attributable fraction in prevention. Journal of Clinical Child and Adolescent Psychology, 32(2), 228-235
8 sidor
Dishion, Thomas.J., & Patterson, Gerald.R. (1999)
Model Building in Developmental Psychopathology: A pragmatic approach to understanding and intervention. Journal of Clinical Child Psychology, 28, 502-512
11 sidor
Domitrovich, Celene. E., & Greenberg, Mark. T. (2000)
The study of implementation: Current findings from effective programs that prevent mental disorders in school-aged children. Journal of Educational and Psychological Consultation, 11, 193-221
29 sidor
Eddy, J.Mark., Dishion, Thomas. J., & Stoolmiller, Michael (1998)
The analysis of intervention change in children and families: Methodological and conceptual issues embedded in intervention studies. Journal of Abnormal Child Psychology, 26, 53-69
17 sidor
Eliott, Delbert. S. & Mihalic, Sharon (2004)
Issues in disseminating and replicating effective prevention programs. Prevention Science, 5, 47-53
7 sidor
Ferrer-Wreder, Laura., Stattin, Håkan., Lorente, Carolyn, Cass., Tubman., Jonathan, & Adamson, Lena (2004)
Successful Prevention and Youth Development Programs
Kluwer Academic/Plenum Publishers (this book is translated to Swedish), 339 sidor
Gottfredson, Denise C. & Gottfredson, Gary D. (2002)
Quality of School-Based Prevention Programs: Results from a National Survey. Journal of Research in Crime and Delinquency, 39 (1), 3-35
33 sidor
Hawkins, David, J. (1996)
Delinquency and Crime: Current Theories
Cambridge: Cambridge University Press, 330 sidor
Hawkins, J. David., VanHorn, M. Lee., & Arthur, Michael. W. (2004)
Community variation in risk and protective factors and substance use outcomes. Prevention Science, 5, 213-220.
8 sidor, [Tidskriftsartikel]
Haynes, Norris. M., & Comer, James. P. (1996)
Integrating schools, families, and communities through successful school reform: The school development program. School Psychology Review, 25, 501-506
6 sidor
Jessor, Richard (1998)
New perspectives on adolescent risk behavior
New York: Cambridge University Press, 564 sidor
Johnson, Knowlton, Hays, Carol, Center, Hayden & Daley, Charlotte (2004)
Building capacity and sustainable prevention innovations: a sustainability planning model. Evaluation and Program Planning, 27(2), 135-149
15 sidor
Kam, Chi-Ming, Greenberg, Mark. T, & Walls, Carla. T. (2003)
Examining the role of implementation quality in school-based prevention using the Paths curriculum. Prevention Science, 4(1), 55-63
9 sidor
Kellam, Sheppard. G., Koretz, Doreen., Moscicki, Eve. K. (1999)
Core elements of developmental epidemiologically based prevention research. American Journal of Community Psychology, 27, 463-482
20 sidor
Kraemer, Helena. Chmura., Kazdin, Alan., Offord, David., Kessler, Ronald. C. (1997)
Coming to terms with the terms of risk. Archives of General Psychiatry, 54, 337-343
7 sidor
Kumpfer, Karol. L., Alvarado, Rose., Smith, Paula., & Bellamy, Nikki (2002)
Cultural sensitivity and adaptation in family-based prevention interventions. Prevention Science, 3, 241-246
6 sidor
MacKinnon, David. P., Taborga, Marcia. P., Morgan-Lopez, Antonion. A. (2002)
Mediation designs for tobacco prevention research. Drug and Alcohol Dependence, 68(Suppl1), 69-83
15 sidor
Mrazek, Patricia, J. & Haggerty, Robert, J. (1994)
Reducing risks for mental disorders: Frontiers for preventive intervention research
Washington, D.C.: National Academy Press, 27 sidor
Nutbeam, Don., & Harris, Elisabeth (2004)
Theory In A Nutshell, A practical Guide To Health
Promotion Theories, Macgraw-Hill, 96 sidor
Offord, David. R. (2000)
Selection of levels of prevention. Addictive Behaviors, 25, 833-842
10 sidor
Patton, Michael, Quinn (1997)
Utilization focused evaluation: The new century text
Thousand Oaks: Sage, 312 sidor, (Chapters 1 & 2)
Perry, Cheryl. L., Williams, Carolyn.L., Komro, Kelli A., Veblen-Mortenson, Sara., Forster, Jean L., Bernstein-Lachter, Randi., Pratt, Lara. K., Dudovitz, Bonnie., Munson, Karen. A.Farbakhsh, Kian. (2000)
Project Northland high school interventions: Community action to reduce adolescent alcohol use. Health Education and Behavior, 27, 29-49
21 sidor
Susser, Mervyn (1995)
The tribulations of trials. American Journal of Public Health, 85, 156-158
3 sidor
Walker-Barnes, Chanequa. J. (2003)
Developmental Epidemiology: The perfect partner for clinical practice. Journal of Clinical Child and Adolescent Psychology, 32, 181-186.
5 sidor
Weissberg, Roger. P., & Greenberg, Mark. T. (1998)
School and community competence-enhancement and prevention programs
New York: Wiley, 78 sidor, In W. Damon (Series Ed.), I. E. Sigel, & K. A. Renninger (Vol. Eds.), Handbook of child psychology: Vol 4. Child psychology in practice (5th ed., pp. 877954)
Weissberg, Roger.P., Kumpfer. Karol.L., & Seligman, Martin.E.P. (2003)
Prevention that works for children and youth: An introduction. American Psychologist, 58, 425-432
8 sidor
Yoshikawa, Hirokazu., & Shinn, Marybeth (2002)
Facilitating change: Where and how should community psychology intervene?
New York: Plenum, 17 sidor, In T.A. Revenson, A. D'Augelli, A. S.E. French, D. Hughes, D. Livert, E. Seidman, M. Shinn, & Yoshikawa, H. (Editors). A quarter century of community psychology (pp. 33-49)
Tillägg och kommentarer till litteraturlistan
Artiklar och andra publikationer, omfattande ca 150 sidor, kan läggas till som obligatorisk litteratur.
Articles and other materials, about 150 pages, will be added as obligatory literature.
Se denna kursplan som PDF