Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan. |
|
Kursplan |
Rättshistoria och allmän rättslära, avancerad nivå, 15 högskolepoäng | |||
Legal History and Jurisprudence, Second Cycle, 15 Credits |
Kurskod: | RV100A | Utbildningsområde: | Juridiska området |
---|---|---|---|
Huvudområde: | Rättsvetenskap | Högskolepoäng: | 15 |
Ämnesgrupp (SCB): | Juridik och rättsvetenskap | ||
Utbildningsnivå: | Avancerad nivå | Fördjupning: | A1N |
Inrättad: | 2014-12-16 | Senast ändrad: | 2018-04-03 |
Giltig fr.o.m.: | Höstterminen 2018 | Beslutad av: | Prefekt |
Mål för utbildning på avancerad nivå
Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå,
- ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
- utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
- utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.
(1 kap. 9 § högskolelagen)
Efter genomgången kurs förväntas studenten besitta fördjupade kunskaper rörande:
- Rättshistoria, allmän rättslära samt juridisk teori och metodlära;
- olika juridiska aktörsroller.
- rättens internationalisering.
Vidare skall studenten besitta en självständig förmåga att kritiskt och flexibelt kunna:
- tillämpa sina fördjupade kunskaper;
- söka svar på kursens frågeställningar och utreda relaterade problemkomplex;
- reflektera över rätt, rättsväsende och rättsvetenskap i ett utifrånperspektiv;
- analysera och värdera framställningar av olika juridiskt och rättsvetenskapligt slag.
På kursen Rättshistoria och allmän rättslära tas i första hand utvecklingsperspektivet samt de rättsfilosofiska och kritiska perspektiven på rätten upp till en fördjupad behandling i avsikt att med utgångspunkt i de materiella och metodologiska juridiska kunskaper och färdigheter som studenterna inhämtat inom ramen för programmets övriga kurser skapa en koherent och för den praktiskt och teoretiskt verksamma juristen relevant helhetsförståelse av rätten, dels som samhällsfenomen och dels som föremål för juridisk eller rättsvetenskaplig behandling. Till följd av kursens målsättningar innehåller kursen Rättshistoria och allmän rättslära ämnesmässigt ett antal olika moment som är avsedda att vara integrerade med varandra. Utifrån sedvanlig rättslig klassificering utgörs de huvudsakliga momenten av allmän rättslära och rättshistoria, vilka belyses främst med utgångspunkt i traditionella frågeställningar inom rättsfilosofi, juridisk teori och metodlära. Integreringen av ämnesmomenten innebär att tyngdpunkten i undervisning och angreppssätt ibland läggs på utvecklingsperspektivet och ibland på det filosofiska perspektivet. Behandlingen av den materiella rätten inom ramen för kursen underordnas det pedagogiska målet att öka studenternas rättsteoretiska och metodologiska medvetenhet, kunskap och färdighet. Kursen handlar således främst om att tillägna sig kunskap om, och förvärva förmågan att vetenskapligt och praktiskt analysera sådana frågeställningar som rör relationen mellan rätt och samhälle, juridisk teori- och metodlära, vetenskapliga och professionella förhållningssätt till rätten och juridiken, rättens möjligheter och begränsningar i samhället. Uppfyllandet av kursens pedagogiska målsättningar förutsätter dock att den enskilda studenten, vid påbörjandet av kursen, har goda materiell-rättsliga kunskaper och på en grundläggande nivå förmår att orientera sig i den juridiska metodläran.
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, paneldiskussioner, debatter och seminarier, antingen på svenska eller engelska.
Lärandemålen examineras genom obligatorisk PM-uppgift, seminarieuppgifter, samt individuell tentamen.
Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.
För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).
Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.
Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
De examinerande momenten kan komma att genomföras på engelska.
För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
180 högskolepoäng på grundnivå varav 90 högskolepoäng med successiv fördjupning i rättsvetenskap, där ett självständigt arbete (G2E) om 15 högskolepoäng ingår eller 180 högskolepoäng på grundnivå på Juristprogrammet. Dessutom krävs Svenska B/Svenska 3.
För ytterligare information se universitetets antagningsordning.
Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.
För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.
Rätt till komplettering på kursen Rättshistoria och allmän rättslära:
Student som blivit underkänd på PM (provkod 0110) och seminarieuppgift (provkod 0131) har rätt att, under den termin studenten är registrerad på kursen, komplettera uppgiften för godkänt betyg (G).
Övergångsbestämmelser
Kurs som har upphört eller väsentligt förändrats till innehåll eller omfattning kan tenteras vid tre tillfällen inom 12 till 18 månader efter det att förändringen genomförts.
Obligatorisk litteratur
Obligatoriskt kompendiematerial och material i elektronisk form (om högst 800 sidor) tillkommer enligt kursansvarigs bestämmande och anslås eller anvisas till på Blackboard.
I litteraturlistan angivna böcker läses enligt kursansvarigs anvisningar. Litteraturen läses i den senaste upplagan. Finns senare upplaga än vad som ovan anges, läses den senare upplagan.