Institutionen för beteende- social- och rättsvetenskap

Kursplan

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen)

Efter avslutad delkurs förväntas den studerande
- visa kunskap om och förståelse för grunderna i det svenska rättssystemet samt förmåga att
tillämpa och kritiskt reflektera kring olika rättskällor med relevans för socialt arbete,
- visa kunskap om, förståelse för och förmåga att tillämpa juridisk metod på rättsliga problem i socialt arbete,
- visa kunskap om, förståelse för och förmåga att tillämpa lagstiftning som styr det sociala arbetets verksamhetsfält såsom socialrätt, viss civilrätt (familjerätt), allmän förvaltningsrätt inklusive offentlighet och sekretess, liksom hälso- och sjukvårdsrätt, skolrätt och viss asylrätt med betoning på ensamkommande barn,
- utifrån kritiskt förhållningssätt visa kunskap om, förståelse för och förmåga att självständigt
kunna identifiera, problematisera och tillämpa relevanta rättsregler i samband med utrednings-, uppföljning-, bedömnings- och beslutsprocess,
- visa kunskap om, förståelse för och förmåga till etiskt förhållningssätt vid handläggnings-,
bedömnings-, och beslutsprocess i relation till lagstiftning i socialt arbete,
- visa kunskap om, förståelse för och förmåga att planera och genomföra sociala utredningar med utgångspunkt i kritisk utredningsmetodik, tillämplig lagstiftning samt ett vetenskapligt förhållningssätt,
- visa kunskap om, förståelse för och förmåga att kunna genomföra professionella samtal i
samband med utrednings-, uppföljnings- och beslutsprocessen,
- visa kunskap om, förståelse för och förmåga att reflektera över rollen som utredare i samband med myndighetsutövning i det sociala arbetet,
- vid tillämpning av lagstiftning visa kunskap om, förståelse för och förmåga att reflektera över betydelsen av makt, etnicitet-, genus-, klass-, samt livsloppsperspektiv i relation till lagstiftningens intentioner,
- visa förmåga att söka och använda, för uppgiften, relevanta informationskällor,
- kunna utföra muntliga presentationer,
- visa förmåga att framställa texter som uppfyller krav på akademiskt skrivande vilket innebär
språklig kompetens, disposition och saklighet.

Kursens huvudsakliga syfte är att studera den lagstiftning som är av betydelse i praktiskt socialt arbete. Kursen ger en översikt över rättssystemets innehåll, funktion och principer. Kursen omfattar, förutom grundläggande kunskap om juridisk metod, rättsområdena socialrätt, allmän förvaltningsrätt inklusive offentlighets- och sekretesslagstiftning, hälso- och sjukvårdsrätt, skolrätt och viss asylrätt. I civilrätten studeras socialnämndens ansvar vid adoption, vårdnad, boende och umgänge samt fastställande av faderskap. Även lag (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare och dess koppling till LVU ingår i kursen, liksom lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall .

Kursen utgår främst ifrån socialtjänstområdet och innefattar bl.a. utrednings-, bedömnings- och beslutsprocessen. Likaså genomförande och uppföljning av insatser samt dokumentation utifrån de formella rättsliga regler som styr utförandet i det sociala arbetet.

Kursen är indelad i två moment som till viss del löper parallellt och integreras i varandra.

Moment I, Det sociala arbetets juridiska grunder.
I det första momentet ges en översikt över den del av rättssystemet som är relevant för socialt arbete med betoning på den socialrättsliga lagstiftningen i vid bemärkelse.

Moment II, Professionell handläggning och rättstillämpning.
I momentet ingår bl.a. kritisk utredningsmetodik, hur en social utredning genomförs, att göra bedömningar, föreslå insatser och formulera beslut samt följa upp dem.

Undervisningen sker främst genom föreläsningar och seminarier. Studieformen består av både individuella moment samt projekt- och caseorienterade moment i syfte att utveckla den studerandes egna kunskapssökande och färdighetsutveckling, förutom att träna samarbete, kommunikationsfärdigheter, argumentation samt gemensam problemlösning. Andra inslag på kursen är handledning, laborationer och samtalsövningar vilka syftar till bearbetning, reflektion och praktisk tillämpning.

Obligatorisk närvaro gäller på samtliga seminarier, redovisningar, grupparbeten och laborationer. Frånvaro innebär ny examination som motsvarar den ordinarie enligt överenskommelse med examinator.
Vid frånvaro av redovisning inför hela undervisningsgruppen ges möjlighet att delta vid nästa kurstillfälle.
Om studenten har resterande moment under pågående kurs skall dessa vara inlämnade senast vid angivet datum. I annat fall görs en ny uppgift senast nästkommande termin.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Socialt arbete som vetenskap och profession, 30 högskolepoäng.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Kursen ingår socionomprogrammet och utgör kurs på programmets tredje termin. Kursen kan endast läsas som programkurs och kan således inte sökas som fristående kurs.

Betyg på hel kurs
För att få betyget Godkänd på hel kurs krävs betyget Godkänd på samtliga betygsgrundande moment.

För att få betyget Väl Godkänd på hel kurs krävs utöver ovan betyget Väl Godkänd på båda de individuella skriftliga salstentamina.

Rätten till förnyat prov:
- Den som blivit underkänd har rätt till omtentamen. I normalfallet erbjuds omtentamen viss tid efter ordinarie tentamen. Omtentamen efter vårterminens sista tentamenstillfälle och uppsamlingsprov inför höstterminen ges vid ett och samma provtillfälle innan höstterminens start.

Kursvärdering
Kursen utvärderas skriftligt i en särskilt kursvärdering vid kursens slut samt under kursens gång i samarbete med kursrepresentanter. Förändringar av kursen presenteras vid nästa kurstillfälle.


Kurslitteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

Aktuell lagtext i valfri form, artiklar med aktuella frågor och teman tillkommer, liksom
SOSFS-föreskrifter och rättsfall, ca 300 sidor.

Litteraturen läses i den senaste upplagan. Om en senare upplaga än vad som anges ovan finns, läses denna.

Se denna kursplan som PDF