Institutionen för beteende- social- och rättsvetenskap

Kursplan

Mål för utbildning på avancerad nivå

Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå,
- ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
- utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
- utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.

(1 kap. 9 § högskolelagen)

Efter avslutad kurs förväntas den studerande
- visa kunskap om och förmåga att med kritiskt förhållningssätt systematiskt utreda och dokumentera barn och ungas behov utifrån vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet samt gällande lagstiftning och riktlinjer,
- visa kunskap om och förståelse för den juridiska metodens tillämpning i socialt arbete,
- visa fördjupad kunskap om klientskapande processer, barns rättsliga ställning och rättsregler gällande handläggning av ärenden och myndighetsutövning,
- visa fördjupad kunskap i att använda rättskällor i juridisk argumentation,
- visa förståelse för språkets betydelse inom den sociala barnavården,
- visa fördjupad förmåga och kunskap att genomföra utrednings- och beslutsprocessen med delaktighet av barnet, den unge och dess vårdnadshavare samt relevanta samarbetsparter,
- visa fördjupad kunskap om genomföra och tillämpa rättsfallsanalys, kvalitativ metod och analys, och bedömning i myndighetsutövning och dokumentation,
- bedöma nivåer av olika risk- och skyddsfaktorer i en utredningstext för att med precision argumentera för, föreslå och bedöma lämpliga insatser för barn och ungdomars med socialt nedbrytande beteende, samt
- visa fördjupad kunskap och förståelse för barns samhälleliga- och rättsliga ställning och hur olika bilder av barn påverkars och påverkar utrednings- och bedömningsprocessen.

Kursen riktar sig till socionomer eller motsvarande med yrkeserfarenhet av handläggnings- och myndighetsutövning inom socialt arbete. Den professionella
handläggnings- och dokumentationsprocessen är i fokus och kursen syftar till att ge verktyg för att förstå villkor för beslutsfattande, att erhålla fördjupade kunskaper i bedömningar i socialt arbete, samt att tillämpa juridiska metoden i socialt arbete. Deltagarnas egna erfarenheter och egen kontext används för att analysera hur olika förhållningssätt, tillvägagångssätt samt tillämpning i socialt arbete, aktivt inverkar i beslutsprocessens rättsliga kontext.

Kursen tar utgångspunkt i det handlingsutrymme som är förenat med socionomens yrkesroll och utrednings- och beslutsprocessens rättsliga kontext.

Moment 1, Barnet i utrednings- och rättsprocessen I
Kursen inleds med en föreläsning och seminarium om teoretisk ram kring hur integrera forsknings- och praktik baserad kunskap, därefter följer barns samhälleliga ställning och hur synen på barn påverkar socialtjänstens agerande. Det övergripande syftet är att deltagarna ges fördjupad kunskap i barns deltagande och barns rättigheter problematiseras utifrån ett barndomssociologiskt perspektiv. Frågor om hur barn pratas om och talas till kommer att beröras, liksom språkets betydelse för den sociala barnavården. Deltagarna diskuterar egna avidentifierade ärenden/fall och hur användandet av olika begrepp och kategorier genererar olika bilder av barn och familj, normalitet och avvikelse.

Moment 2, Barnet i utrednings- och rättsprocessen II
Det övergripande syftet är att deltagarna skall tillägna sig fördjupande kunskaper i sociala arbetets programteori, logiska modeller kring föreställningar om vad som skapar förändring.
Momentet ger deltagaren fördjupad förmåga att utveckla kritiskt förhållningsätt och fördjupad kunskap avseende hur och vad vi vet om vad som fungerar för vem, och varför. Deltagarna förväntas presentera del av egen text vilken utgör underlag för momentets innehåll.

Moment 3, Barnet i utrednings- och rättsprocessen III.
Det övergripande syftet är att deltagarna ska tillägna sig fördjupade kunskaper och tillämpning av juridisk metod för att lösa rättsliga problem i socialt arbete samt kunskap i att genomföra rättsfallsanalys utifrån ett rättsdogmatiskt perspektiv, med betoning på hur rättskällorna används för att föra en mer juridiskt övertygande argumentation Momentet innehåller laborationer utifrån bland annat egna frågeställningar, och rättsliga problem.

Moment 4, Barnet i utrednings- och rättsprocessen IV
Det övergripande syftet att deltagaren ska tillägna sig fördjupade kunskaper inom området kvalitativ analys i ett utredande sammanhang - med fokus på barn och ungdomar. Momentet är främst koncentrerat på dels struktur och bakomliggande idé när det gäller kvalitativ analys och utredning, dels på att deltagaren tar del av forskning om risk- och skyddsfaktorer, hur riskfaktorer klassificeras (dynamiska, statiska och kriminogena behov/faktorer) samt hur denna uppdelning av risk- och skyddsfaktorer kan hanteras i ett utredningssammanhang. Genom att deltagaren genomför och tillägnar sig dessa moment är målsättningen att hon eller han ska utveckla den professionella kunskapsbasen såväl teoretiskt/kunskapsmässigt, som praktiskt tillämpning. Deltagarna förväntas presentera del av egen text vilken utgör underlag för momentets innehåll.

Moment 5, Barnet i utrednings- och rättsprocessen V.
Det övergripande syftet är att deltagaren ska tillägna sig fördjupade kunskaper inom området att planera, utreda och dokumentera barn och ungas behov i en utrednings- och beslutsprocess.
Momentets innehåll fokuserar kring språket, praktiskt rättstillämpning som verktyg, och i den rättsliga kontexten tillämpa ett kritiskt, på vetenskaplig grund och systematiskt tillvägagångssätt i utredningsprocessen. Momentet innehåller laborativa moment där deltagarna problematiserar, granskar och ges möjlighet att utveckla sitt sätt att skriva, utreda och processa samt dokumentera barn och ungas behov i myndighetsutövningen (utifrån gällande lagstiftning och riktlinjer). Deltagarna förväntas presentera del av egen utredningstext vilken utgör underlag för momentets innehåll.

Varje kurstillfälle varvas föreläsning och seminarium i momentets tema vilka innehåller laborativa moment. Seminarierna strävar till en integrering av praktisk erfarenhet och teoretiska perspektiv. Seminarierna innehåller examinerande moment och förutsätter obligatoriskt deltagande. Eget arbete förutsätts mellan föreläsnings- och seminarietillfällen dvs. mellan varje kurstillfälle. Till varje seminarium skall deltagaren ha förberett en uppgift. Vid enstaka frånvaro från obligatoriskt moment görs en kompletterande skriftlig uppgift som anvisas av läraren.

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

Kursen är en uppdragsutbildning.

Examination:
Examination sker genom aktivt deltagande vid föreläsning och seminarium samt en individuell skriftlig examinationsuppgift. Omexamination erbjuds inom fem veckor efter ordinarie examinationsuppgift.

Betyg på hel kurs:
För att få betyget Godkänd på hel kurs krävs betyget Godkänd på samtliga examinerande moment. För betyget Väl Godkänd krävs betyget Väl Godkänd på examinationsuppgift; Barnet i utrednings- och rättprocessen I.


Kurslitteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

Referenslitteratur:

Edvarsson, Bo
Kritisk utredning. Fyra artiklar.
Örebro: Örebro universitet

Hall, Christopher, Juhila, Kirsi, Matarese, Maureen & van Nijnatten, Carolus (2014).
Analysing social work communication. Discourse in practice.
New York: Routledge. Ca 200 sidor

Halldén, Gunilla (2003).
Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp
Pedagogisk Forskning i Sverige, 8(1-2):12-23

Kehily, Mary Jane (2008)
An Introduction to Childhood Studies.
Maidenhead: Open University Press, 216 sidor, valda delar (Finns att tillgå via internet)

Linde, Stig & Svensson, Kerstin (2013).
Förändringens entreprenörer och tröghetens agenter. Människobehandlande organisationer ur ett neoinstitutionellt perspektiv.
Stockholm: Liber. Ca 180 sidor

Lundgren, Lars, Sunesson Per-Anders & Thunved, Anders (2014).
Nya sociallagarna: med kommentarer.
Stockholm: Norstedts juridik. Ca 635 sidor

Rasmusson, Bodil (2009).
Analys, bedömning och beslut i utredningar enligt BBIC.
Stockholm: Socialstyrelsen. (Finns gratis för nedladdning på nätet.) 66 sidor.

Singer, A (2012).
Barnets bästa: om barns rättsliga ställning i familj och samhälle. (6., [omarb.] uppl.)
Stockholm: Norstedts Juridik. 380 sidor

Thomsson, Heléne (2002).
Reflexiva intervjuer.
Lund: Studentlitteratur. 168 sidor

Östberg, Francesca (2010).
Bedömningar och beslut. Från anmälan till insats i den sociala barnavården.
Stockholm: institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. Akademisk avhandling.
http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:283503/FULLTEXT02


Rättsfall, och annat rättsligt material samt eventuellt vetenskapliga artiklar enligt lärares anvisningar.

Deltagarens förväntas använda aktuell lagtext, riktlinjer samt SOSFS- föreskrifter.
Observera även om att en senare upplaga av kurslitteratur har utkommit bör den företrädesvis användas.

Se denna kursplan som PDF