Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan.

Logotype Örebro universitet

Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Kursplan


Statskunskap, fortsättningskurs, 30 högskolepoäng
Political Science, Intermediate Course, 30 Credits


Kurskod: SK002G Utbildningsområde: Samhällsvetenskapliga området
Huvudområde: Statskunskap Högskolepoäng: 30
    Ämnesgrupp (SCB): Statsvetenskap
Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: G1E
Inrättad: 2014-12-11 Senast ändrad: 2018-03-27
Giltig fr.o.m.: Höstterminen 2018 Beslutad av: Prefekt


Mål

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen)

Kursens mål

Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska den studerande visa
- kunskaper om politiska idéer och förhållanden med ökat djup, särskilt med avseende på demokrati och förvaltning,
- förståelse för vad statsvetenskapliga perspektiv, begrepp och teorier innebär och hur de kan användas, och
- grundläggande kunskaper om statsvetenskapliga metoder.

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska den studerande visa
- färdighet i politisk analys, metodologiska överväganden och vetenskapligt skrivande,
- förmåga att söka, samla och värdera statsvetenskapligt relevant material, och
- förmåga att strukturerat och sakligt granska, diskutera och kommentera statsvetenskapliga teorier, problemställningar och analyser.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs visar den studerande förmågan att
- inta ett vetenskapligt förhållningssätt i studiet av politik, och
- med hjälp av statsvetenskapliga begrepp och teorier kunna reflektera över politiska förhållanden, skeenden och debatter.


Kursens huvudsakliga innehåll

Delkurs 1
Demokratins principer och problem, 7,5 högskolepoäng
Delkursen behandlar grundläggande frågor om demokratins betydelse, förutsättningar och funktion. Med utgångspunkt i politisk teori problematiseras begrepp såsom frihet, jämlikhet, rättvisa, makt, stat och medborgarskap i förhållande till centrala föreställningar om folkstyre. De teoretiska perspektiven relateras till problem som den samtida demokratin ställs inför.

Delkurs 2
Förvaltningspolitik 7,5 högskolepoäng
Förvaltningspolitik handlar om utformningen av den offentliga förvaltningen i både svensk och internationell kontext; om den politiska styrningen av myndigheter och om relationen mellan nivåer (EU, stat och kommun). Det handlar också om förvaltningens politiska betydelse, t ex. hur tjänstemän medverkar till att forma både förvaltningens organisation och den konkreta politiken inom olika områden. Förvaltningspolitik handlar således både om politikens former och om dess innehåll. Delkursen behandlar grundläggande begrepp, perspektiv och problemställningar, med särskilt fokus på nutida trender och utmaningar.

Delkurs 3
Statsvetenskapliga metoder, 7,5 högskolepoäng
I delkursen behandlas grundläggande vetenskapliga överväganden och metoder för datainsamling och statsvetenskaplig analys. Grunderna i kvalitativt och kvantitativt metodologiskt tänkande och analys introduceras och övas praktiskt. Delkursen utgör också en viktig grund för det självständiga arbetet (delkurs 4).

Delkurs 4
Självständigt arbete, 7,5 högskolepoäng
Under delkursen författas, under vägledning av en handledare, en vetenskaplig mindre uppsats som i normalfallet skrivs i par. Under gemensamma handledningstillfällen och vid seminariebehandlingen av de färdiga uppsatserna tränas även förmågan att kritiskt granska och diskutera statsvetenskapliga problemställningar, forskningsmetoder och analyser.

Delkursernas ordning kan komma att ändras.


Studieformer

Undervisningen kan ske genom föreläsningar, grupphandledning seminarier och övningar, bland annat i informationssökning på biblioteket.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.


Examinationsformer

Demokratins principer och problem, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0101)
Hemtentamen, och muntlig redovisning. (Delkurs 1)
Förvaltningspolitik, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0201)
Hemtentamen, muntlig redovisning samt inlämningsuppgift. (Delkurs 2)
Statsvetenskapliga metoder, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0300)
Skriftliga inlämningsuppgifter och muntliga presentationer. (Delkurs 3)
Självständigt arbete, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0400)
Uppsats och deltagande vid uppsatsseminarier samt obligatoriska moment i form av seminarier. (Delkurs 4)

Tid för examination
Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den.

Komplettering för godkänt betyg
Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på examination får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringsuppgiften ska lämnas in till läraren inom av examinator bestämd tid efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande.

Frånvaro vid obligatoriska moment
Vid eventuell frånvaro från obligatoriska moment gäller universitetets regler för omexamination. I det fall det finns särskilda skäl att göra undantag från tidsintervallet beslutar examinator när det obligatoriska momentet ska genomföras. Examinator kan dock besluta att ersättningsuppgift ska ges.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.


Betyg

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

Demokratins principer och problem
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Förvaltningspolitik
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Statsvetenskapliga metoder
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Självständigt arbete
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).


Betyg på hel kurs
För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 22,5 högskolepoäng.


För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.


Särskild behörighet och andra villkor

Statskunskap, grundkurs, 30 högskolepoäng.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.


Tillgodoräknande av tidigare utbildning

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.


För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.


Övergångsbestämmelser

Om kursen genomgår sådana förändringar som är så omfattande att studenten inte kan examineras i enlighet med denna kursplan så anordnas möjlighet till särskilda examinationer i enlighet med universitetets lokala riktlinjer. Om det blir aktuellt kommer institutionen att informera berörda studenter.


Kurslitteratur och övriga läromedel

Delkurs 1: Obligatorisk litteratur

Benhabib, Seyla (2006/2008)
Another Cosmopolitanism
New York: Oxford University Press
Dahl, Robert A. (1989)
Democracy and Its Critics
New Haven: Yale University Press, *
Dunn, John (2014)
Breakning Democracy's Spell
New Haven: Yale University Press
Kymlicka, Will (1998)
Mångkulturellt medborgarskap
Nora: Nya Doxa

Delkurs 2: Obligatorisk litteratur
Erlingsson, Gissur Ó & Wänström, Johan (2015)
Politik och förvaltning i svenska kommuner
Lund: Studentlitteratur
Rothstein, Bo (red.) (2014)
Politik som organisation. Förvaltningspolitikens grundproblem
Stockholm: SNS-förlag
Wallace, Helen, Pollack, Mark A. &Young, Alasdair R. (2015)
Policy-Making in the European Union. 7:e upplagan
Oxford: Oxford University Press

Delkurs 3: Obligatorisk litteratur
Barmark, Mimmi & Djurfeldt, Göran (2015)
Statistisk verktygslåda 0 (första upplagan)
Lund: Studentlitteratur
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann & Wängnerud, Lena (2017)
Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad.
Stockholm: Wolters Kluwer


Tillägg och kommentarer till litteraturlistan

Delkurs 1: Litteratur på ca 100 sidor tillkommer.
Delkurs 2: Litteratur på ca 150 sidor tillkommer.
Delkurs 3: Kompletterande texter om forskningsdesign och statistiska analysmetoder om ca 300 sidor tillkommer.
Delkurs 4: Litteratur väljs i samråd med handledaren.

* Boken kan även läsas i svensk översättning med titeln "Demokratin och dess anagonister". Den är slutsåld på förlaget och trycks inte längre. Den finns dock ofta att tillgå på bibliotek eller på begagnatmarknaden.


Se denna kursplan som PDF