| Denna kursplan har ersatts av en nyare version. |
| Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2013 [Visa] |
Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap |
Kursplan |
| European Political Integration, 7,5 högskolepoäng | |||
| European Political Integration, Basic Course, 7.5 Credits | |||
| Kurskod: | SK1203 | Utbildningsområde: | Samhällsvetenskapliga området |
|---|---|---|---|
| Huvudområde: | Statskunskap | Högskolepoäng: | 7,5 |
| Ämnesgrupp (SCB): | Statsvetenskap | ||
| Utbildningsnivå: | Grundnivå | Fördjupning: | G1N |
| Inrättad: | 2006-11-09 | Senast ändrad: | 2010-03-26 |
| Giltig fr.o.m.: | Höstterminen 2010 | Beslutad av: | Akademichef |
Mål för utbildning på grundnivå
Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.
(1 kap. 8 § högskolelagen)
Kunskap och förståelse
Den studerande ska efter genomgången kurs ha förvärvat:
- fördjupade kunskaper om den europeiska integrationsprocessen med särskilt fokus på idéerna bakom integrationsprocessen och teorier som kan förklara processens dynamik och utveckling.
Färdighet och förmåga
Den studerande ska efter avslutad kurs ha:
- en förmåga att såväl skriftligt som muntligt analysera och beskriva den europeiska integrationsprocessen utifrån flera olika teoretiska perspektiv; klassiska och moderna integrationsteorier samt politiska institutioner som integrerande krafter, liksom olika modeller för policyskapande.
Kursens består av fyra närliggande teman. För det första är det ett integrationsteoretiskt tema, som innehåller en lång rad av dagens teorier såväl som den teoretiska utvecklingen. Det är fråga om klassiska integrationsteorier som neofunktonalism och intergovernmentalism såväl som nyare perspektiv som institutionalism och feminism.
Det andra temat handlar om att förstå den Europeiska unionen i form av ett politiskt system. Viktiga integrerande krafter fokuseras såsom lagstiftningen, offentlig opinionsbildningen, intresserepresentation, partier och politiska val.
Det tredje temat gäller policyskapandet i den Europeiska unionen som en omfattande och komplicerad integrationskraft. En rad policyområden (politikområden) fokuseras: inre marknaden, konkurrenspolitik, EMU, jordbrukspolitik, regionalpolitik, social frågor etc.
Målet är att kombinera dessa tre tema för att nå teoretiska insikter och relevant empirisk förståelse. Studenterna skriver inlämningsuppgifter (essayuppgifter) med fokus, dels på idéer bakom den Europeiska integrationen, dels på specifika politikområden för att nå en djupare förståelse.
Det sista temat handlar om EU-integrationens framtid. Var är den på väg? Kommer den att leda till en formell federal statsbildning eller kommer alltjämt den nationella suveräniteten att bestå? Det tema behandlas främst genom en avslutande seminariediskussion.
Kursens undervisning sker genom föreläsningar och seminarier. Kursen ges på engelska.
Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.
För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Om inte annat är föreskrivet i kursplanen ska, enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen [HF], betyg sättas på en genomgången kurs. Betyget skall bestämmas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator).
Som betyg ska, enligt 6 kap. 19 § [HF], användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd, om inte högskolan föreskriver annat betygssystem.
Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Grundläggande behörighet.
För ytterligare information se universitetets antagningsordning.
Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.
För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.
Tid för examination
Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den.
Komplettering för godkänt betyg
Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på kursen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringsuppgiften ska lämnas in till läraren inom en vecka efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande.
Övergångsbestämmelser
.
Obligatorisk litteratur