Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Kursplan

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen)

Kunskap och förståelse
Den studerande ska efter avslutad kurs visa
- grundläggande förståelse för relationen mellan tal och skrift,
- kunskap om hur barn erövrar skriftspråket,
- kunskap om olika stavningsprinciper,
- kunskap om grundläggande principer för ordbildning och struktur i huvudsatsen,
- kunskap om grundläggande regler för interpunktion,
- kunskap om barn- och ungdomslitteraturens historia och dess betydelse i samband med olika
ideologier och uppfostringsideal,
- kunskap om olika litterära genrer och deras karaktärsdrag,
- kännedom om ett antal äldre och nyare litterära verk med relevans för de åldersgrupper man ska arbeta med,
- kunskap om några typiska skillnader mellan en litterär berättelse och en filmadaption av samma verk, och
- förståelse för det didaktiska värdet av olika former av gemensam bearbetning av litterära verk.

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska den studerande kunna
- identifiera kommunikativa kompetenser som synliggörs i barns texter,
- förklara några specifika utmaningar barn ställs inför när de ska erövra svenska skrivkonventioner,
- bidra till att utveckla elevernas läsning med hjälp av olika konkreta strategier, och
- ta ställning till hur bedömning av läsförståelse kan integreras i det vardagliga arbetet med skönlitteratur.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs visar den studerande förmågan att
- ta ställning till på vilka olika sätt skönlitteratur kan underlätta kulturmöten, personlig utveckling och en vidgning av elevernas referensramar, och
- inse läsningens fundamentala betydelse för en fortsatt utveckling av ett mångkulturellt, demokratiskt samhälle.

Delkurs 1
Språkintroduktion för blivande f-3 lärare, 7,5 högskolepoäng
I delkursen diskuterar vi vad språk är. Hur kan det komma sig att ett barn, till synes utan ansträngning, redan vid tre års ålder behärskar grammatiken i det talade språket, medan det tar samma barn år av arbete för att erövra skriften som uttrycksmedel? I delkursen behandlar vi även svenskans ordbildning och grundläggande uppbyggnad. Vi tar också upp skrivregler och diskuterar förhållandet mellan det talade uttrycket och det skrivna. Dessa kunskaper tillämpar vi sedan vid analyser på faktiskt språkbruk, med tyngdpunkt på elevtexter från årskurs 1-3.

Delkurs 2
Barn- och ungdomslitteratur, 7,5 högskolepoäng
Delkursen ger en översikt över barnlitteraturens historiska rötter och kopplingar till olika tidsepoker och uppfostringsideal. Äldre böckers litterära och ideologiska ideal kontrasteras mot senare tiders, och stort utrymme ges också åt samtida litteratur. Genrer som bilderböcker, lyrik, dramatik, realistiska vardagsberättelser, saga och fantasy studeras och sätts in i didaktiska sammanhang. Strategier och praktiska redskap för arbetet med barn i de aktuella åldersgrupperna diskuteras och genusfrågor i litteraturen uppmärksammas. Jämförelser görs även med filmmediets sätt att gestalta. Läsningens möjligheter till inblickar i andra kulturer och förhållanden betonas särskilt, utifrån tanken att en av skönlitteraturens viktigaste uppgifter är att vidga de egna referensramarna.

Delkursernas ordning kan komma att ändras.

Undervisning kan ske genom föreläsningar, lektioner och seminarier.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

Betyg på hel kurs
För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 10,5 högskolepoäng.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Sociala relationer, 7,5 högskolepoäng och Verksamhetsförlagd utbildning, 7,5 högskolepoäng inom kursen Utbildningsvetenskaplig kärna I, inriktning f-3, 30 högskolepoäng.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Om kursen genomgår sådana förändringar som är så omfattande att studenten inte kan examineras i enlighet med denna kursplan så anordnas möjlighet till särskilda examinationer i enlighet med universitetets lokala riktlinjer. Information om examinationstillfällena (inklusive fullgörande av obligatoriska moment) publiceras på avsedd plats på universitetets hemsida.

Delkurs 1: Obligatorisk litteratur

Som obligatorisk läsning tillkommer följande litteratur:
Delkurs 1: Ca 100 sidor kan tillkomma som obligatorisk litteratur.

Delkurs 2:
Skönlitteratur
Elsa Beskow, ett par bilderböcker
Christina Björk & Eva Eriksson: Prinsessor och drakar
Daniel Defoe: Robinson Crusoe (valfri bearbetning)
Laura Fitinghoff: Barnen ifrån Frostmofjället
Douglas Foley: Habib: meningen med livet
Maria Gripe: Josefin
Tormod Haugen: Georg och Gloria
Lennart Hellsing, ett par bilderböcker med illustrationer av Poul Ströyer och/eller Stig Lindberg
Hergé, valfri Tintin-bok
E. T. A. Hoffmann: Det främmande barnet (se http://libris.kb.se/bib/10896906)
Heinrich Hoffmann: Der Struwelpeter
Tove Jansson: Hur gick det sen? och Kometjakten
Pija Lindenbaum: Gittan och gråvargarna
Astrid Lindgren: Alla vi barn i Bullerbyn
Bröderna Lejonhjärta
Pippi Långstrump
Astrid Lindgren & Anna Riwkin-Brick, någon bilderbok
Barbro Lindgren: Gröngölingen är på väg
Sven Nordqvist, valfri Pettson-bok
Katherine Paterson: Bron till Terabitia
Irmelin Sandman Lilius: Bonadea
Maurice Sendak: Till vildingarnas land
Katarina Taikon, valfri Katitzibok
J.R.R. Tolkien: Bilbo
Zacharias Topelius: Var god mot de fattiga (drama)
Staffan Westerberg: Det blödande pepparkakshjärtat
Ytterligare något drama samt ett antal ramsor och dikter tillkommer (kompendium) liksom några verk från de senaste årens utgivning.

Se denna kursplan som PDF