Denna kursplan har ersatts av en nyare version.
Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2019 [Visa]

Logotype Örebro universitet

Institutionen för naturvetenskap och teknik

Kursplan


Teknik och samhälle i utveckling, 7,5 högskolepoäng
Technology and Society under Development, 7.5 Credits


Kurskod: TE101G Utbildningsområde: Tekniska området
Huvudområde: - Högskolepoäng: 7,5
Annat område: Teknik Ämnesgrupp (SCB): Övriga tekniska ämnen
Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: GXX
Inrättad: 2015-06-22 Senast ändrad: 2015-09-30
Giltig fr.o.m.: Vårterminen 2016 Beslutad av: Prefekt


Mål

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen)

Kursens mål

Kunskap och förståelse
Den studerande skall efter avslutad kurs ha:
- grundläggande kunskap om den tekniska problemlösningsprocessen och om ingenjörskonsten (I)
- förståelse för sambandet mellan tekniska problemlösningsprocessen och samhällsdebatten med avseende på teknik (I)
- grundläggande kunskaper om biogeosfären och dess växelverkan med samhället och teknosfären - människa-teknik-miljö (II)
- förståelse för uppkomsten och definieringen av restprodukter och deras flöden, hantering och kretslopp (II)
- kunskap om grundläggande miljöskydd och tekniska åtgärder (II)
- översiktlig kännedom om genusforskning inom teknikvetenskap (III)
- kunskap om centrala moralfilosofiska teorier och deras tillämpning på praktiska etiska problem (IV)
- kännedom om ingenjörsetiska koder (IV).

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs skall den studerande kunna:
- använda utvalda metoder till analys och syntes av tekniska problem och till bedömning av lösningsvarianter (I)
- använda tillämpliga teorier och samband för bedömning av flöden av material och energi inom och mellan de två sfärerna biogeosfären och samhället/teknosfären (II)
- känna till strategier för hantering av restprodukter och för reducering av uppkomsten av sådana produkter (II)
- självkritiskt reflektera över och diskutera ingenjörers yrkesverksamhet, roll och självbild i samhället utifrån ett genus- och ett etikperspektiv (III, IV).

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs skall studenten ha förmåga att:
- analysera den tekniska problemlösningsprocessen med hänsyn till tekniska, genusrelaterade, miljömässiga och etiska perspektiv (I-IV).


Kursens huvudsakliga innehåll

Kursen består av fyra delkurser:
Delkurs I: Den tekniska problemlösningsprocessen, 3 högskolepoäng
- allmän beskrivning av en teknisk problemlösningsprocess, med problemformulering, problemanalys, syntes och lösningsval
- utvalda metoder till analys och syntes av tekniska problem och till bedömning av lösningsvarianter
- självkritisk reflektion över problemlösningsprocessen med inslag från samhällsdebatten med avseende på teknik.

Delkurs II: Miljöaspekt, 1,5 högskolepoäng
- de två sammanlänkade systemen biogeosfären och samhället/teknosfären och energi- och materialflöden mellan dem
- teknikens miljöeffekter, materialförluster och utsläpp i produktion och konsumtion, generering och hantering av restprodukter, återvinning och kretslopp, deponeringsstrategier
- miljöskyddsteknik, strategier, efterbehandling och reningsteknik.

Delkurs III: Genusaspekt, 1,5 högskolepoäng
För att öka förståelsen för hur genus präglar både vardagen och ingenjörsyrket undersöks i delkursen hur design och vardaglig teknologianvändning konstrueras. Frågan om teknologi är manligt kodad diskuteras och ifrågasätts, liksom samband mellan genus och teknologi. Målet är att studenterna ska få ökad förståelse för vikten av ett genusperspektiv på teknik och ingenjörskonst.

Delkurs IV: Teknik och Etik, 1,5 högskolepoäng
- Självkritisk reflektion över etiska problem som kan uppstå i ingenjörers yrkesverksamhet.
- I ljuset av mer generella centrala moralfilosofiska teorier diskuteras praktiska etiska problem som till exempel:
- konflikter mellan säkerhet och ekonomi eller funktion, teknikens miljöeffekter,
- konflikter mellan ingenjörens professionalism och lojalitet gentemot uppdragsgivaren,
- arbete med moraliskt tveksamma teknologier,
- "whistle-blowing", samt ingenjörsetiska koder.


Studieformer

Undervisningen bedrivs på samtliga delkurser genom föreläsningar, seminarier, grupparbeten, gruppredovisningar och individuella skriftliga redovisningar. Samtliga moment, förutom föreläsningar, är obligatoriska.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.


Examinationsformer

Den tekniska problemlösningsprocessen, 3 högskolepoäng. (Provkod: 0110)
Examinationen sker kontinuerligt genom muntliga och skriftliga redovisningar, varför närvaro är obligatorisk.
Miljöaspekt, 1,5 högskolepoäng. (Provkod: 0210)
Examinationen sker kontinuerligt genom muntliga och skriftliga redovisningar, varför närvaro är obligatorisk.
Genusaspekt, 1,5 högskolepoäng. (Provkod: 0310)
Examinationen sker kontinuerligt genom muntliga och skriftliga redovisningar, varför närvaro är obligatorisk.
Teknik och etik, 1,5 högskolepoäng. (Provkod: 0410)
Examinationen sker kontinuerligt genom muntliga och skriftliga redovisningar, varför närvaro är obligatorisk.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.


Betyg

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

Den tekniska problemlösningsprocessen
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Miljöaspekt
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Genusaspekt
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Teknik och etik
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).


Vid frånvaro från obligatoriskt undervisningstillfälle beslutar delkursens lärare om ersättningsuppgift.


För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.


Särskild behörighet och andra villkor

Grundläggande behörighet samt Fysik B, Kemi A, Matematik D (områdesbehörighet 8).

eller

Grundläggande behörighet samt Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c (områdesbehörighet A8).

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.


Tillgodoräknande av tidigare utbildning

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.


För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.


Övriga föreskrifter

För att få betyget Väl Godkänd (VG) på kursen som helhet krävs betyget VG på minst 4,5 högskolepoäng.


Övergångsbestämmelser

När en kurs har upphört eller genomgått större förändringar finns särskilda regler om examination/fullgörande av obligatoriska moment.


Kurslitteratur och övriga läromedel

Delkurs 1: Obligatorisk litteratur

Kompendium med föreläsningspresentationer

Delkurs 1: Referenslitteratur
Edward de Bono (2000)
Konstruktivt tänkande
Stockholm, Svenska förl., ISBN 91-77385-48-9
Edward de Bono (1994)
Sex tänkande hattar
Jönköping: Seminarium, ISBN 91-88460-08-8
Edward de Bono (1994)
Verklig kreativitet - Använd lateralt tänkande för att skapa nya idéer
Jönköping: Brain Books AB, ISBN 91-88410-32-3
Karl Ulrich, Steven Eppinger (2003)
Product design and development
McGraw-Hill, ISBN 007-123273-7

Delkurs 2: Obligatorisk litteratur
Kompendium med föreläsningspresentationer

Delkurs 2: Referenslitteratur
Urval av vetenskapliga artiklar

Delkurs 3: Obligatorisk litteratur
Jennie Olofsson 2012, s 117-136
Om du är rädd kan du få sitta bredvid mig /.../ och hålla /.../ handen." Infantilisering och homosociala omsorgspraktiker inom brandkårens operativa verksamhet
Tidskrift för genusvetenskap nr 1-2, [Tidskriftsartikel]
Karlsson, Thomas (red) 2009, sid 7-22, 34-121, 145-191.
Samhälle teknik och lärande
Stockholm: Carlssons
Raewyn Connell 2009, Kap 1-2.
Om Genus
Daidalos, Finns också på engelska: Gender, Polity, 2009 (second edition).
Winner, l (1986)
Do Artifacts have Politics" from The whale and the reactor: a search for limits in an age of high technology
Chicago, University of Chicago Press, 19-39. http://zaphod.mindlab.umd.edu/docSeminar/pdfs/Winner.pdf

Delkurs 4: Referenslitteratur
Hansson, Sven Ove (2002)
Teknik och Etik
Stockholm, KTH, Laddas ner från http://www.infra.kth.se/phil/arkiv/utbildning/kompendier/tekniketik.pdf


Se denna kursplan som PDF