Denna kursplan har ersatts av en nyare version.
Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2019 [Visa]

Logotype Örebro universitet

Institutionen för beteende- social- och rättsvetenskap

Kursplan


Rättsvetenskaplig kandidatkurs med examensarbete, 30 högskolepoäng
Legal Science with Degree Project, Advanced Course, 30 Credits


Kurskod: RV600G Utbildningsområde: Juridiska området
Huvudområde: Rättsvetenskap Högskolepoäng: 30
    Ämnesgrupp (SCB): Juridik och rättsvetenskap
Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: G2E
Inrättad: 2014-12-15 Senast ändrad: 2017-10-02
Giltig fr.o.m.: Vårterminen 2018 Beslutad av: Prefekt


Mål

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen)

Kursens mål

Delkurs 1
Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska studenten ha kunskap om och förståelse för rättsfilosofins och rättsteorins grunder. Studenterna ska även ha förståelse för rättsfilosofins och rättsteorins relation till och betydelse för rätten samt rättsliga problemställningar.

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska studenten självständigt kunna diskutera rättsfilosofi och rättsteori, samt självständigt identifiera samband mellan rätten, rättsteori och rättsfilosofi.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska studenten kunna utvärdera och analysera rätten utifrån olika rättsteorier och rättsfilosofier.

Delkurs 2
Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska studenten ha kunskap om rättsvetenskapliga teorier och metoder samt sambandet mellan dessa. Studenten ska också ha kunskap om rättsvetenskaplig problemformulering samt rättsvetenskaplig metod och analys.

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska studenten kunna identifiera rättsvetenskapliga problem samt självständigt tillämpa rättsvetenskaplig teori och metod i enlighet med de formaliainstruktioner som lämnas under kursen. Studenten ska också kunna diskutera rättsliga frågor i tal och skrift.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska studenten kunna analysera rättsvetenskapliga frågor på ett kritiskt och självständigt sätt.

Delkurs 3
Kunskap och förståelse
Studenten ska efter avslutad kurs ha kunskaper om och förståelse för rättsvetenskaplig metod samt rättsvetenskaplig problemformulering och problemlösning.

Färdighet och förmåga
Studenten ska efter avslutad kurs kunna koppla rättsliga problem till relevanta lagrum och tillämpa inhämtad kunskap, använda juridisk metod, argumentera på ett rättsligt relevant sätt, söka, samla, värdera och kritiskt tolka juridisk information samt kunna planera och genomföra en kvalificerad utredning inom bestämda tidsramar.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska studenten kunna analysera rättsvetenskapliga frågor på ett kritiskt och självständigt sätt.


Kursens huvudsakliga innehåll

Delkurs 1. Juridisk teori, 7,5 högskolepoäng (Legal Theory, 7,5 ECTS):
Delkursen ger en allmän orientering i teoreriska och filosofiska grundbegrepp, grundfrågor samt problemformuleringar inom rättsvetenskapen.

Delkurs 2. Juridisk metod i praktisk belysning, 7,5 högskolepoäng (Legal Methods in Practice, 7,5 ECTS):
I delkursen behandlas och diskuteras juridiska metodfrågor, t.ex. de skilda villkor under vilka rättsvetenskap och rättstillämpning har att verka. Vikten av ett kritiskt förhållningssätt betonas. Skriftlig framställning och analys av juridiska problem i sådan form diskuteras. Juridisk argumentation uppmärksammas.

Delkurs 3. Tillämpade studier, 15 högskolepoäng (Applied Legal Studies, 15 ECTS):
Delkursen utgörs av en självständigt författad rättsvetenskaplig uppsats.


Studieformer

Undervisningen sker på svenska och/eller på engelska.

Under delkurs 1 sker undervisningen i form av föreläsningar och seminarier.

Under delkurs 2 sker undervisningen i form av föreläsningar och seminarier.

Under delkurs 3 bedrivs undervisningen genom föreläsningar och handledningsseminarier. Varje uppsatsförfattare har rätt till handledning av sin handledare i en på förhand bestämd rimlig omfattning. Handledare tillhandahålls av universitetet. Uppsatsen kan skrivas enskilt eller, med examinators samtycke, i gruppform. I det senare fallet måste den enskildes insats väl kunna särskiljas.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.


Examinationsformer

Juridisk teori, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0100)
Examinationen sker genom skriftlig salstentamen.
Juridisk teori: seminarier (Provkod: 0101)
Examinationen sker genom aktiv seminariemedverkan.
Juridisk metod i praktisk belysning: promemoria 1, 3 högskolepoäng. (Provkod: 0200)
Examinationen sker genom att författa en skriftlig promemoria.
Juridisk metod i praktisk belysning: promemoria 2, 3 högskolepoäng. (Provkod: 0201)
Examinationen sker genom att författa en skriftlig promemoria.
Juridisk metod i praktisk belysning: seminarium, 1,5 högskolepoäng. (Provkod: 0202)
Examinationen sker genom muntlig presentation vid ett seminarium.
Tillämpade studier, 15 högskolepoäng. (Provkod: 0300)
Examinationen sker genom att författa en uppsats som försvaras vid ett oppositionsseminarium samt genom en oppositionsuppgift.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.


Betyg

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

Juridisk teori
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Juridisk teori: seminarier
När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT).
Juridisk metod i praktisk belysning: promemoria 1
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Juridisk metod i praktisk belysning: promemoria 2
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Juridisk metod i praktisk belysning: seminarium
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).
Tillämpade studier
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).


Betyg på hel kurs:
Betygsättningen baseras främst på författandet och försvaret av uppsatsen samt den genomförda oppositionen. En väl godkänd uppsats i förening med väl godkänt på delkurs 1 eller 2 ger rätt till betyget väl godkänd på kursen i dess helhet.


För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.


Särskild behörighet och andra villkor

Rättsvetenskaplig introduktionskurs, 30 hp eller Rättsvetenskap A, 30 hp alternativt Juridisk introduktionskurs, 15 hp samt Stats- och förvaltningsrätt A, 15 hp eller Handelsrättslig översiktskurs, 15 hp samt Stats- och förvaltningsrätt A, 15 hp och en valfri kurs om 30 hp i Rättsvetenskap på nivå G1F.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.


Tillgodoräknande av tidigare utbildning

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.


För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.


Övriga föreskrifter

Examinator är en särskilt förordnad examinator, och i undantagsfall handledaren. Examinator är ansvarig för betygssättning. Student som av olika skäl inte anser att bedömningen är adekvat kan vända sig till examinator med skriftlig motivering för omprövning.

Rätt till komplettering:
Uppsats som underkänts kan kompletteras för Godkänt betyg (G) efter examinators anvisningar. Det är inte tillåtet att komplettera uppsatsen efter det att uppsatsen inlämnats för examination för att uppnå ett bättre betyg än Godkänt.


Övergångsbestämmelser

Kurs som har upphört eller väsentligt förändrats till innehåll eller omfattning kan tenteras vid tre tillfällen inom 12 till 18 månader efter det att förändringen genomförts.


Kurslitteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

Dahlman, Christian (2010)/ 2 uppl.
Rätt och rättfärdigande : en tematisk introduktion i allmän rättslära
Lund: Studentlitteratur, 128 sidor
Hellner, Jan (1994)/2 uppl.
Rättsteori. En introduktion
Stockholm: Juristförlaget, 132 sidor
Jensen, Ulf, Rylander, Staffan & Lindblom, Per Henrik (senaste upplagen)
Att skriva juridik: regler och råd
Uppsala: Iustus förlag, 124 sidor
Korling, Fredric & Zamboni, Mauro (red.) (2013)
Juridisk metodlära
Lund: Studentlitteratur, 434 sidor
Simmonds, Nigel E. (2013)/4 ed.
Central Issues in Jurisprudence: Justice, Law and Rights
London: Sweet & Maxwell, 343 sidor


Tillägg och kommentarer till litteraturlistan

Övrigt obligatoriskt material (lagtext, artiklar, rättsfall och etc) om ca 500 sidor/delkurs meddelas på blackboard i samband med start för respektive delkurs.
Den obligatoriska litteraturen gäller delkurs 1 och 2.

Ämnesguiden i Rättsvetenskap (www.oru.se/ub)

All litteraturen läses i sin senaste upplaga!


Se denna kursplan som PDF